En titt på räntorna

Räntemarknaderna runt om i världen ger ofta goda indikationer om vad som är på gång att hända i ekonomin, så därför tänkte jag titta lite på vad som hänt i veckan, med lite utvikningar omkring ämnet. Vill du förstora något av diagrammen, klicka på det.

Lettland
Vi börjar med landet som varit i fokus den senaste tiden - Lettland. Sedan i måndags, då jag frågade mig var det ska sluta har interbankräntan stigit ytterligare, trots den gångna veckans något positivare tongångar från Lettland.
Overnight-räntan är nu uppe i nära 25% och enmånadsräntan är inte långt efter. Det höga ränteläget beror till stor del på den likviditetsbrist som råder på den lettiska marknaden. Likviditetsbristen orsakas i sin tur av centralbankens stödköp för att hålla latens fasta valutakurs emot euron.
Än så länge finns inga data publicerade för förra veckans stödköp, utan bara fram till 5 juni, så vi vet ännu inte om ökningen fortsätter. Från september fram till 5 juni har Latvijas Banka stödköpt sin valuta för sammanlagt över 2 miljarder euro, vilket är i storleksordningen 10% av BNP! Att det inte är hållbart är uppenbart, frågan är bara till vilken absurditetsgrad detta kan drivas.

USA
Hoppar vi över Atlanten till USA, ett land som också har många fattiga, så kan vi notera att uppgången i räntorna för längre löptider mattats av en aning.
Ändå har räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer nu stigit från 2,5% vid årsskiftet till runt 3,8% nu, och det är denna ränta som styr en stor del av bolåneräntorna. Det ser inte ljust ut med andra ord. Det är intressant att notera det relativt stora neråthacket i 10-åringen i mars i år, som orsakades av Federal Reserves försök att köpa ner de långa räntorna. Vad som hänt sedan visar att alla sådana former av stödköp bara kan ge en högst tillfällig lindring. Marknaden bestämmer till slut vad som händer, och centralbanken är ganska maktlös på detta område.

Man kan även se små uppåtryck nyligen på de kortare löptiderna. Frågan är bara om detta är början på en trend eller bara en tillfällig sak.

Som jag påpekade i slutet av maj så beror inte de höjda amerikanska räntorna på minskad tilltro för USAs betalningsförmåga, eftersom räntan på inflationssäkrade amerikanska statspapper har hållit sig ganska konstant. De höjda räntorna beror helt enkelt på ökade inflationsförväntningar eller på minskad efterfrågan av andra orsaker, t.ex. att investerare den senaste tiden valt andra tillgångsslag.

Sverige
Här i Sverige är läget fortfarande lugnt för interbankräntan.
Tremånaders STIBOR har som synes hållit sig ganska lugn. Ingen panik här ännu, alltså. Inte heller för svenska statsobligationer och statsskuldsväxlar kan man se några större rörelser. De korta räntorna håller sig fortsatt låga.
Däremot har som synes räntan på den tioåriga svenska statsobligationen rört sig ungefär som den amerikanska, d.v.s. från runt 2,5% runt årsskiftet till nu en bit över 3,5%.