I torsdags rapporterade amerikanska jordbruksdepartementet att var nionde amerikan fick matkuponger i mars, närmare bestämt 33 miljoner människor. Antalet matkupongmottagare är för fjärde månaden i rad rekordstort och ökade med 2% sedan månaden innan. Man förväntar sig mer ökningar framöver, p.g.a. arbetsmarknadssituationen.
Som en jämförelse kan nämnas att enligt SCB så fick 2007 cirka 2,8% av svenskar över 18 år socialbidrag (eller som det numera heter på politiskt korrekt nyspråk - ekonomiskt bistånd). Jämförelsen går dock inte att göra rakt av, eftersom arbetslöshetsförsäkringen och det övriga sociala skyddsnätet är mycket bättre här i Sverige. Men det sätter ändå lite perspektiv på hur stor andel riktigt fattiga amerikaner det finns.
I torsdags rapporterade även amerikanska Bureau of Economic Analysis att bidrag i olika former nu står för en sjättedel av amerikanernas inkomster, vilket är den högsta andelen sedan mätningarna började 1929. Det handlar om "social security", matkuponger, arbetslöshetsbidrag och hälsovårdsbidrag (Medicare och Medicaid). Amerikanska statens kostnader för bidrag blir för 2009 över 2 biljoner dollar. Första kvartalet 2009 steg kostnaden i en årstakt av 19%.
Dessa snabbt ökande utgifter gör ju inte precis budgetsituationen bättre för USA och dess delstater. Kalifornien har nu ett budgetunderskott på 24 miljarder dollar och problemen där blir snabbt värre och kräver delvis rättså drastiska åtgärder, såsom att släppa ut en massa fängelsekunder för att spara pengar.
Bloggrannen Cornucopia ironiserar över gårdagens "glada jobbsiffror i USA". Egentligen är siffrorna miserabla - rubriksättaren på SvD saknar totalt kontakt med verkligheten, verkar det som. Sysselsättningen enligt den friserade officiella statistiken sjönk förra månaden "bara" med 345 000 jobb. Alltså inte lika illa som för någon månad sedan, då det var hela 600 000. Men ändå en katastrofsiffra, om man betänker att innan Lehman-konkursen så var den sämsta siffran i denna kris minus 175 000 jobb per månad. 345 000 förlorade jobb är också betydligt värre än tidigare recessioner - som värst 2001 förlorades 325 000 jobb per månad, som värst 1990-91 var det minus 306 000 jobb per månad. Glöm inte heller att det behöver tillföras runt 130 000 nya jobb varje månad i USA bara för att hålla takt med befolkningstillväxten. Man ska inte heller glömma i sammanhanget att antalet jobb inte är hela sanningen. Även antalet arbetade timmar per anställd minskar i USA.
Frågan är hur länge USAs befolkning står ut innan situationen urartar i social oro.
2009-06-06
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Och de 340.000 förlorade jobben var väl kring 600.000 om man tar bort "tillkommande jobb genom the birth death model", dvs där man gissa hur mycket netto nystartade småföretag det varit under månaden.
SvaraRaderaMer troligt har det lagts ner ett rätt stort antal småföretag eftersom kunderna blivit arbetslösa.
Men som du säkert är medveten om så kan man absolut inte lita på de ameikanska siffrorna, vilket väl tyvärr gäller övriga världen oxå!
MVH
Som jag sade så är detta de officiella friserade siffrorna, men de är trots det fruktansvärt dåliga. Verkligheten ser man på t.ex. matkupongerna.
SvaraRaderaArbetslöshet U-3 låg på 9,4% i maj. Det mer riktiga upplevda måttet U-6 låg på hela 16,4%. U-6 inkluderar även deltidsarbetande som vill ha heltidsjobb, plus alla som har gett upp och inte längre orkar söka jobb (marginally attached).