Tema torka: EU

Vi fortsätter på temat torka från förra veckan och förflyttar oss till EU. Jag skrev redan i början av maj om problemen för den europeiska spannmålen. Detta har de senaste veckorna bekräftats av fler rapporter från bland annat Frankrike.

Frankrikes jordbruksindustri har drabbats hårt av de senaste veckornas torra och heta väder. Den uppmätta torkan är den värsta för säsongen på 50 år, och riskerar att slå hårt mot produktionen av både vete och majs. [...] Våren 2011 är den torraste i Frankrike sedan 1959 [...] Frankrike är Europas största veteproducent, och nu riskerar den tidiga värmeböljan att skada den franska skörden [...] Hittills har lantbrukare med djurhållning drabbats hårdast, då torkan slagit mot tillgången på bete och hö.

Problemen gäller alltså inte bara spannmål, utan även animaliska produkter, både genom sämre tillgång på bete och hö samt genom högre priser på foderspannmål. EU:s spannmålsskörd har reviderats ner.

Arvalis reviderar ner den franska skörden en andra gång. Denna gång landar resultatet på -10% jämfört med förra året. Även EUs totala skörd skrivs ner.

Förutom att torkan ger högre matpriser blir den också ett allvarligt hot mot många franska bönders ekonomi och de vill nu ha årets jordbruksstöd utbetalda i förskott.

Även Tyskland har drabbats av problem med torka. Där har även rapsodlingarna drabbats av knoppar som faller av efter blomning. Högre priser även på matolja, alltså.

Det kan också bli problem för öltillverkarna då priset på korn gått upp och det redan är ont om maltkorn av hög kvalitet.

Några ljuspunkter finns dock. Ukraina häver exportstoppet för spannmål.

Enligt officiella beräkningar kan Ukraina exportera cirka 1,9 miljoner ton vete och 2,35 miljoner ton majs.

Idag kom även beskedet att Ryssland häver exportstoppet på spannmål från 1 juli, vilket var väntat.

ProZerno, en oberoende analysfirma, tror att årets skörd landar på 90 miljoner ton, vilket är en bra skörd. Förra året blev den cirka 61 miljoner ton. SovEcon är mer försiktiga och tror på 80-85 miljoner ton.

Eftersom vi i år har svängt över i ett annat läge än förra året vad gäller de stora vädermönstren ser det osannolikt ut att förra årets extrema torka i Ryssland kommer att återuppstå. I år är det alltså andra områden som drabbas.

I Sverige ser det än så länge ut att bli en bra skörd.

Förra årets spannmålsskörd på 4,3 miljoner ton var den lägsta på fyra på år och nästan 20 procent lägre än året innan. I år blir den totala skörden troligen bättre eftersom den odlade arealen är större och grödorna ser bättre ut.

– Den prognos vi har nu är en ökning på drygt tio procent. Men nu har vi lite orosmoln med torka på vissa håll som vi inte riktigt vet var det blir av, säger Magnus Johansson på Lantmännen Lantbruk.

Prognosen dras ner av en förväntat sämre oljeväxtskörd på grund av utvintring i södra Sverige. Förra året uppgick skörden av raps och rybs till 279 600 ton vilket var sex procent mindre än 2009 och i år är oljeväxtarealen mindre än förra året.

Även här alltså en faktor för dyrare matolja, åtminstone i Sverige (eller Europa).

Vart går Vitryssland?

I tisdags devalverade Vitryssland sin valuta med 36 procent, vilket som man kunde ha förutsagt ledde till panik i landet, då folk tömde butiker och köade vid växlingskontor i desperata försök att rädda sina besparingar. President Aleksandr Lukasjenko lovade att valutan i fortsättningen ska hålla sig stabil efter devalveringen, men uppenbarligen tror ingen på honom. Även utländska bedömare varnar för att Vitrysslands ekonomi är på väg ner i soptunnan. Huvudalternativet verkar vara att grannen Ryssland rycker in med räddningspengar. Ett villkor är troligen att Vitryssland privatiserar sina industrier, vilket skulle kunna öppna upp för ryska intressen att köpa in sig i landet. Ingen gratislunch för Vitryssland alltså, utan storebror vill ha något som tack för hjälpen. Ryssarna verkar mest intresserade av landets oljeraffinaderier, gasnät, mobiltelefonbolag och konstgödselindustri.

Hursomhelst är folkets förtroende för valutan fullständigt borta.

Ingen litar på de vitryska pengarna längre, man betraktar sedlarna som pappersbitar man måste bli av med. Därför har folk bråttom att spendera pengarna för att få åtminstone något i utbyte. Man köper salt och socker, en del matvaror tar slut i butiken trots att priserna höjs hela tiden, och det är tomma hyllor i elektronikbutiker.

Det låter som ett typiskt hyperinflationsscenario à la Argentina.

Det ryska finansföretaget VTB Capital varnar för att Vitryssland är på väg mot ekonomisk härdsmälta och att rubeln måste skrivas ner ytterligare cirka 50 procent. Vitryssland har ett handelsunderskott med omvärlden på cirka 16 procent av BNP. Tyvärr består landets ekonomi till stor del av industrier som sätter samman importerade varor, så en devalvering gör på många sätt situationen värre.

Vitryssland fick ett nödlån från IMF på 3,5 miljarder dollar under finanskrisen. Inför förra årets riggade presidentval (Lukasjenko vann såklart) passade presidenten på att spendera pengar han inte hade för att försöka vinna lite folklig välvilja. Extremt manipulerad statistik karakteriserar också landet - arbetslösheten påstås vara 0,7 procent!

Diktatorn Lukasjenko (i folkmun kallad "batka" = "farsan") har setat vid makten i nästan 17 år i det land i Europa som troligen är sämst vad gäller mänskliga rättigheter. I måndags beslöt EU att skärpa sina sanktioner mot landets styrande, efter att två oppositionspolitiker dömts till fängelse i fredags. Ytterligare två politiker är också åtalade efter att ha protesterat mot Lukasjenkos omval. Diktatorn och drygt 150 av hans medlöpare har reseförbud och utländska tillgångar är frysta. Även USA har fördömt Lukasjenkos agerande.

”USA:s regering kommer att söka införa nya sanktioner riktade mot statsägda företag, förutom de sanktioner, inreserestriktioner samt frysningar av tillgångar som infördes 31 januari”

Lukasjenko har blivit sur och hotar att förbjuda vissa utländska medier att arbeta i landet.

Enligt Lukasjenko var det de ryska mediernas rapportering som spred panik bland vitryssarna.

Jo, det går ju alltid att skylla på någon extern bov, men folket förstår nog vem som bär skulden.

Nu kommer nog inte Vitryssland att ha så stor effekt på övriga världen, men de visar på vad som kan hända när ett land missköts i många år. Risken finns att Grekland hamnar i en liknande situation om de bestämmer sig för att lämna euron.

OECD: Reala svenska bostadspriser toppar 2011-2012

Idag kom industriländernas samarbetsorganisation OECD med sin Economic Outlook, vilken som alla officiella prognoser får tas med en stor nypa salt. Det är dock ytterst intressant att OECD väntar sig att de reala svenska bostadspriserna toppar under 2011 eller 2012.

Enligt OECD ligger de svenska bostadspriserna i förhållande till hyrorna 43 procent över det långsiktiga genomsnittet och priserna i förhållande till inkomsterna är 32 procent över det långsiktiga genomsnittet.

”I länder som Kanada, Frankrike och Sverige, där huspriserna har stigit kraftigt till följd av mycket låga räntor och där priserna i förhållande till hyrorna är förhöjda i förhållande till vad de har varit historiskt finns det en viss risk för en marknadskorrektion”, skriver OECD.

Även Australien är ett av de länder som fortfarande har sin bostadsbubbla kvar, och den är liksom i Sverige, Kanada och Norge kraftig. Franska bostadspriser ser ut att ha toppat 2008, men det har ännu inte varit någon kraftigare nedgång, utan en viss återhämtning under 2010. Bostadslånen ser dock inte ut att utgöra någon farligt stor andel av Frankrikes BNP, så ett fall i franska bostadspriser borde inte bli så allvarligt.

Nå, vidare om svenska bostadspriser.

OECD skriver att även om en sådan korrektion inte behöver hota stabiliteten i banksektorn på kort sikt, särskilt om lämpliga policyåtgärder vidtas, finns det ändå en risk för att det kan leda till ”stora negativa effekter på balansräkningar och bankstress.”

Det är en av de saker som jag och mina bloggrannar har varnat för ett tag nu.

Hittills har vi sett årets topp för reala småhuspriser i januari i år, se t.ex. mitt senaste diagram. Frågan är om det orkar så mycket högre. OECD ger alltså den svenska bostadsbubblan eventuellt ett litet tag till. Vi får se...

OECD definierar en topp som att de reala bostadspriserna sex kvartal före och efter toppen är lägre än vad priset var vid toppen och att prisuppgångarna från den föregående botten till toppen är minst 15 procent och prisnedgångarna mellan toppen och följande botten är minst 7,5 procent. Låter väl som en rimlig definition.

Apropå toppande bostadspriser läser jag idag att antalet fritidshus som just nu är till salu är dubbelt så många som den 1 maj förra året. Nyligen tittade jag på olika fastighetsprisers utveckling.

Fritidshusens priser har följt småhuspriserna hyfsat, förutom att de har stigit något snabbare under bubbelåren på 2000-talet. Prisindex för fritidshus har nästan fördubblats bara sedan år 2000. Här finns alltså potential för en större priskrasch än för småhus. Vid en ekonomisk nedgång lär också fritidshuset bli en av de första saker som prioriteras bort, så även fundamenta talar för att prisfallet kan bli hårt. Besläktad är även den småbruks- och hästgårdsbubbla som Cornucopia skrivit om.

Cornucopia skrev också nyligen om att nu dör hästgårdsbubblan.

Tema torka: Brasilien

Vidare på dagens tema, som är torka, läser jag att delar av majsskörden i det inre Brasilien kan förstöras av en ovanligt tidig torrsäsong.

Torrsäsongen i inre Brasilien startade i år redan i mitten av april, vilket är ungefär tre veckor tidigare än normalt. [...] Förhoppningarna på regn ser nu ut att komma på skam. Ungefär hälften av majsarealerna såddes för sent och riskerar nu att förstöras av torkan. Skördeförlusten riskerar i värsta fall att bli upp till 3 megaton.

Det skulle innebära runt tre och en halv procent av Brasiliens totala spannmålsskörd. Brasilien är normalt i princip självförsörjande på spannmål, men är inte heller någon nettoexportör. Problemet är dock det globala, att varje liten skördeförlust i år bidrar till den stora matkrisen.

Tema torka: Kina

I fredags skrev jag om torkan i Kina och hur den ger en elkris. Idag har även TT tagit upp detta och därmed också svenska media, som skriver om hur centrala Kina upplever den värsta torkan på 50 år.

Nederbörden omkring den viktiga Yangze-floden har varit 40 procent mindre än normalt under våren, på vissa platser 80 procent mindre.

Torkan hotar nu de vattenkrävande risodlingarna och kan ge elunderskott eftersom vattenkraftverken står still.

Yangzefloden är Kinas längsta. Den driver kraftverk, fungerar som transportled och ger dricksvatten åt många miljoner människor.

Och vidare om elbristen som jag skrev om i fredags.

Vattennivån i Yangze-floden är sex meter lägre än samma tid förra året, och nederbörden har bara varit en femtedel mot 2010, skriver tidningen China Daily.

För att inte risskördarna ska skadas i de flera miljoner hektar stora jordbruksområdena som ligger längs floden har De tre ravinernas damm (som är världens största) börjat tömmas på vatten. Nackdelen är att när vattennivån i dammen minskar sjunker effektiviteten i dammens enorma vattenkraftverk. Samma sak händer i flera andra dammar i området och centrala Kina kommer därför att drabbas av elunderskott, skriver Reuters. Flera industrier har redan tvingats stänga på grund av elbrist.

Ris eller el? Ris!

Enligt FT har vattenbristen i Kina ökat under det senaste decenniet, då ökande konstbevattning och vattenförorening har försämrat vattentillgången.

Vad gäller årets torka rapporteras också om att sjösystem runt Yangtze-floden har torkat. I Hubei-provinsen har 1400 sjöar torkat ut så mycket att myndigheterna förklarat dem "döda" och förbjudit all vattenpumpning.

Det låter som jag skrivit förut inte särskilt positivt för Kinas ekonomi och eventuella tillväxt i den.

Men trots torkan säger kinesiska myndigheter att Kinas skörd av vete och ris väntas bli stor i år. Ändå något positivt.

B som i BIGPISS

BIGPISS = Belgien, Italien, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, Storbritannien.

Det har börjat darra i Europa igen. Nedgraderingarna och varningarna från kreditvärderingsinstituteten har duggat tätt. Som vanligt ligger kreditvärderingsinstituteten alltför långt efter - de smarta pengarna har redan flytt för länge sedan.

• Idag flaggade Moody's för att ett antal brittiska banker hotas av sänkta kreditbetyg. Ingen överraskning - Storbritannien är ett av S:en i BIGPISS.
• Igår meddelade Fitch prognosen för Belgiens ekonomi sänks från "stabil" till "negativ". Jag har sedan ett bra tag tagit med Belgien som B i BIGPISS, p.g.a. att de har en statsskuld nästan lika stor som Italiens i förhållande till BNP. Nåja, Fitchs varning markerade Belgiens officiella inträde i BIGPISS-klubbens farstu.
• I lördags sänkte Standard & Poors utsikterna för Italiens kreditbetyg från stabila till negativa.
• I fredags sänkte Fitch Greklands kreditbetyg, med negativa utsikter.

Tonläget börjar kännas väldigt uppskruvat i den officiella retoriken, även om fler vågar nämna omstrukturering av Greklands statsskuld (alltså statsbankrutt). Det talas dock om "någon slags halv statsbankrutt" eller "mjuk omstrukturering av de grekiska statsskulderna". Ska det låta smakligare så?

De panikartade rösterna kan delvis bero på att europeiska centralbanken ECB för att rädda Grekland har köpt på sig grekiska statspapper för omkring 50 miljarder euro. ECB varnar för att en grekisk skuldnedskrivning hotar att utlösa en kedjereaktion i Europas bankssystem, vilket är ett helt riktigt konstaterande. Frågan är bara när bankerna ska ta smällen - nu eller senare?

Den grekiska smittan börjar nu också att nå Spanien och Italien.

Räntan på tioåriga spanska statsobligationer steg igår till den högsta nivån sedan år 2000. Spanien måste nu betala 5,56 procent på sina lån eller 2,56 procentenheter mer i ränta än Tyskland.
Även italienska statslåneräntan steg.

Föga förvånande, när Spanien håller på att blåsa ur sin bostadsbubbla, även om mycket fortfarande hålls dolt i bankernas balansräkningar tack vare kreativa bokföringsregler. Bostadsbubblan var troligtvis den tredje största i absoluta tal (efter USA och Storbritannien). Bloggrannen Kvantitativt konstaterar också att byggandet kollapsar i Spanien.

Det blir extra tydligt när Tyskland utmärker sig i eurozonen med att öka sitt byggindex med +16.2% över ett år samtidigt som Spanien just nu ligger på -38%. Ja ni läste rätt, det är inte siffror som indikerar en lågkonjunktur i Spanien, utan en depression.

Kom ihåg att indexet var lågt redan 2010 i Spanien, men nu har alltså byggindex nästan halverats från redan låga tal. Innan lågkonjunkturen tog fart var byggsektorn en mycket viktig del av Spaniens ekonomi, betydligt viktigare än för länder som Tyskland med en stor tillverkningsindustri.

Förutom detta har Spanien under många år haft stora (enorma) handelsunderskott med omvärlden. Spaniens kris blir därmed även omvärldens, och Spanien är dessutom "too big to fail, too big to bail" - "för stort för att få falla, för stort för att rädda".

Hursomhelst talas det i smått desperata ordalag om Grekland.

Det finns inget alternativ till att Grekland betalar sina skulder och genomför sitt ekonomiska reformprogram. Det sade Lorenzo Bini Smaghi, ledamot i ECB:s direktion, på tisdagen enligt Bloomberg News.

Hur detta ska gå till förstår inte jag. Visst antog igår kväll Greklands regering ett nytt paket med utgiftsnedskärningar och försäljningar av statlig egendom, men hur ser verkligheten ut? Utgiftsnedskärningarna möts av vilda protester och frågan är hur långt det kan gå innan regeringen faller. Privatiseringarna då?

Regeringen söker nu rådgivare för försäljning av statens andelar i Hellenic Telecommunication, Public Power Corp och ett flertal ytterligare företag.

Ursäkta, men vem sjutton ska köpa dem? Inga utländska investerare med vettet i behåll lär vilja köpa dessa företag, då riskerna är alldeles för stora. Investera i "det nya Argentina"? Och grekerna själva har fullt upp med att rädda sina pengar ut ur det sjunkande landet.

Greklands privata kapital flyttas i allt högre grad till andra länder som en konsekvens av den finansiella krisen, omkring 280 miljarder euro har placerats enbart i Schweiz. [...] Enligt Handelsblatt motsvarar det belopp som placerats i Schweiz 120 procent av Greklands BNP.

Ungefär lika mycket pengar som den grekiska statsskulden. Privatiseringarna, som skulle hjälpa den grekiska statens ekonomi, ser därmed ut att vara dömda att misslyckas. Åtminstone lär man inte lyckas få ut de priser man hoppas på.

Brittiska Telegraphs Andrew Lilico skrev också häromdagen en intressant lista över vad som kommer att hända när Grekland strukturerar om sin statsskuld, vilken ZeroHedge tipsade om. Jag är håller inte med om allt som han tror kommer att hända, men vissa förutsägelser känns rätt uppenbara.

• Alla grekiska banker hamnar omedelbart på obestånd och kommer att förstatligas.
• Grekiska regeringen kommer att förbjuda uttag från grekiska banker.
• För att förhindra att grekiska sparare ställer till kravaller på gatorna (jämför Argentina 2002) kommer den grekiska regeringen att införa utegångsförbud och eventuellt också undantagstillstånd.
• Inom ett par dagar kommer Irland att skriva ner skulderna som deras banker har till utlandet
• Ett antal franska och tyska banker kommer att göra såpass stora förluster att de inte längre uppfyller kapitalkraven.
• Självaste Europeiska centralbanken ECB kommer att hamna på obestånd på grund av sin stora exponering mot grekiska statsobligationer, grekiska banker och irländska banker.
• Fransmännen och tyskarna kommer tillsammans att "rädda" ECB och sina egna banker.
• Spanska statsobligationer och framförallt bankobligationer kommer att drabbas hårt, vilket drar ner även Spanien i avgrunden. De spanska bankerna kommer troligen att kapitaliseras genom att obligationsinnehavarna får aktier i utbyte (lång näsa).
• Finansmarknadens sökarljus kommer därefter att hamna på de brittiska bankerna.

Vad gäller Lilicos förutsägelse om att Grekland kommer att lämna euron och övergå till "nya drachmer" eller dylikt, så tror jag inte att detta kommer att ske i detta första stadium, utan Grekland kommer att bli kvar i eurosamarbetet ett bra tag till.

Sen kommer vi att få en hel del andra effekter av den grekiska skuldnedskrivningen. Exempelvis lär världen kastas in Finanskrisen 2.0 om den inte redan hamnat där tidigare av någon annan orsak.

Dispens för gifter på grönsaker

I höstas skrev jag att det kanske var dags att odla lök och bönor, med anledning av de två ogräsgifterna Stomp och Totril inte skulle få användas i år, vilket enligt odlarna skulle innebära slutet för svensk lökodling. De är förbjudna enligt ett EU-direktiv, men i alla EU-länder utom Sverige har odlarna fått dispens att använda medlen tills alternativ finns.

I slutet av januari meddelades dock att man även i Sverige får dispens för att spruta med Stomp och Totril. Det var Kemikalieinspektionen som i höstas avslog LRF:s dispensansökan, men nu gav alltså Miljödomstolen dispens efter att LRF överklagat dit.

Dispensen från miljödomstolen underlättar inte bara för landets odlare av gul lök, utan även för dem som odlar purjolök, palsternacka, morötter och bruna bönor.
– Det är ett välkommet besked för delar av frilandsodlingen som sysselsätter flera tusen personer och som har ett totalt produktionsvärde som i dag uppgår till cirka 1,7 miljarder kronor, varav cirka 320 miljoner kronor kommer från lök och morotsodling, skriver LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson i ett pressmeddelande.

Men KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna tycker annorlunda.

Att svenska lökodlare skulle gå omkull ifall de omdebatterade bekämpningsmedlen Stomp och Totril förbjöds håller inte de tre organisationerna Samodlarna, Biodynamiska föreningen och KRAV med om. I ett gemensamt uttalande hävdar de att den ekologiska odlingen är lönsamt i längden och skapar sysselsättning åt alltfler.
[...]
Enligt KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna lägger en ekologisk lökodlare 150 till 200 fler arbetstimmar per hektar lök än en som använder bekämpningsmedel. Den vanligaste metoden för att rensa ogräs är fortfarande att rensa för hand inom den ekologiska odlingen, även om det har utvecklats metoder för att bearbeta ogräsen maskinellt.
[...]
Den ekologiska jordbrukaren får mer betalt för sina grödor, men den största vinsten är framförallt att slippa hanteringen av farliga gifter, skriver de tre organisationerna, vilket gynnar den biologiska mångfalden.

Det är intressant att vissa EU-direktiv går bra att ge dispens ifrån utan att någon EU-byråkrat bryr sig. Andra däremot, som det om den beramade FRÖ-lagen får man tydligen inte alls ge dispens ifrån. Jag ser ett mönster i att FRÖ-direktivet gynnar de stora fröfirmorna och därför kan man inte ge dispens från det. EU-direktivet om förbud mot gifterna Stomp och Totril däremot missgynnar kemikalieproducenterna (vilka till stora delar även äger fröfirmorna) och då får man ge dispens.

Alternativet till att köpa ekologiskt odlade grönsaker är att odla sina egna giftfria. Själv har jag utökat lökodlingen i år, då lök är såpass lätt att lagra. Man gör lämpligen flätor av sina lökar och hänger på vinden eller i källaren. Mina har hållit sig hela vintern, trots frysgrader på vinden.

Ja, jag vet att jag måste rensas ogräs mellan lökarna. Det blir ett av morgondagens trädgårdsuppdrag. Idag har jag istället planterat ut en massa förodlad kål, purjolök, selleri med mera.

Tyvärr räcker inte mina lagringsutrymmen i en modern lägenhet till för att lagra så mycket mer grönsaker, utan resten måste ätas upp fram till december. Morötter och potatis kan jag bara ha på vinden fram tills det fryser.

Elkris i Kina efter torkan

Jag har tidigare i år skrivit om den torka som drabbat veteodlingarna i Kina. Denna torka drabbar nu även landet på andra sätt. Redan för någon vecka sedan kunde vi läsa om hur sjöfarten på Yangtze-floden fick problem på grund av den låga vattennivån. Nu kommer rapporter om att Kina kan få sin värsta energikris på flera år, närmare bestämt en elkris. Omkring 20 procent av Kinas el kommer från vattenkraft, men torkan under vintern gör att många vattenkraftverk inte kan producera för fullt, utan produktionen har fallit med runt en femtedel. Under sommaren beräknas omkring 3 procent av Kinas elproduktion falla bort, vilket kanske inte låter så farligt, men produktionsbortfallen är till största delen i viktiga industriproduktionsområden.

I den gigantiska Tre ravinernas damm har vattennivån fallit under den nivå som behövs för full produktion. Dessutom har man varit tvungen att släppa ut en stor mängd vatten förra veckan för att råda bot på vattenbrist längre nedströms. Det gällde både dricksvatten och att hålla vattennivån i Yangtze-floden så hög att fartyg kan gå där.

Mycket regn krävs nu för att höja vattennivåerna och återställa vattenkraftsproduktionen, men det kommer att bli en fördröjning innan det får effekt, även om det skulle regna mycket.

Cirka 80 procent av Kinas el produceras med kolkraft, men även där har det blivit problem när vattenkraften inte kunnat leverera sin andel. Från flera håll rapporteras om kolbrist och flera kolkraftverk har tvingats stänga tillfälligt. Kolpriserna rapporteras ha stigit med 20 procent sedan förra året, vilket också har fått flera kolkraftverk att stänga. Redan förra året gick 236 av Kinas 436 statliga kolkraftverk med förlust och 85 var på gränsen till konkurs.

Elbristen orsakas även av ökande efterfrågan. Jag har redan tidigare skrivit om att elförbrukningen i Kina ökar i en årstakt av runt 12 procent. Detta orsakas såklart av den kraftiga ekonomiska tillväxten i Mittens rike, men vi vet ju alla att evig tillväxt inte är möjlig. Förr eller senare slår tillväxten emot någon av begränsningarna. För Kinas del verkar den aktuella begränsningen nu vara el.

Det rapporteras redan om rullande elavbrott på vissa håll och det lär det bli mer av i sommar. Gatubelysning har också delvis släckts ner.

Många industrier, som redan hade pressade marginaler, tvingas nu att använda dieseldrivna generatorer för att få elkraft, vilket blir dyrt och dessutom leder till kraftigt ökande dieselförbrukning. Därför har kinesiska staten beslutat att stoppa all dieselexport.

Elbristen i Kina väntas fortsätta de närmaste veckorna och månaderna - tänk på det alla som talar sig varma för Kina och dess tillväxtpotential.

Svenska media verkar fullständigt ha missat detta. Är det viktigt att "världens fabrik" drabbas av elbrist? Kommer det att påverka övriga världsekonomin? Säkert.

Idag kan vi också läsa hur IEA uppmanar oljeproducenterna att släppa ut mer olja på marknaden. Frågan är om de kan det. Ännu ett tecken på att världen håller på att slå i tillväxtens gränser. Den som förstår de stora sammanhangen ser tecknen på många ställen, men media rapporterar om dem som enstaka händelser, som inte har något särskilt samband med varandra.

Japans ekonomi fortsätter att krympa

I morse kom preliminär BNP-statistik från Japan som visar att ekonomin fortsatte att krympa under första kvartalet i år. I och med att ekonomin krympte redan under sista kvartalet 2010 befinner sig därmed Japan officiellt i recession. Det sägs att det skulle vara jordbävningen och tsunamin som var orsak till BNP-fallet, men jag undrar om det är hela sanningen. Naturkatastrofen påverkade för det första bara 20 dagar av kvartalet. För det andra var BNP-siffrorna betydligt sämre än väntat och BNP sjönk i nästan dubbelt så snabb takt som analytikerna trodde.

Japans bruttonationalprodukt sjönk med 0,9 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal, och sjönk med 3,7 procent i beräknad årstakt enligt preliminär statistik.
Enligt Bloomberg News prognosenkät väntades en nedgång med 0,5 respektive 1,9 procent under första kvartalet.

Så här ser i alla fall Japans kvartalsvisa BNP-förändring ut de senaste åren.

Mer krympning än tillväxt. Och det lär inte bli så mycket tillväxt ett tag till framöver.

De senaste beräkningarna är att förstörelsen i landet kommer att kosta 210 miljarder euro, vilket innebär att naturkatastrofen är den mest kostsamma någonsin.

Idag kom också siffror på Japans industriproduktion, som sjönk med 15,5 procent i mars jämfört med februari och minskade med 13,1 procent jämfört med mars 2010. Men tittar man på ett lite längre perspektiv ser det inte ut att ha varit särskilt mycket bevänt med tillväxten här heller den senaste tiden. Jordskalvet spädde bara på en trend som redan fanns.

Nu är det som jag skrivit förut inte bara Japan som drabbas av efterdyningarna av jordbävningen. I tisdags kunde man läsa att USA:s industriproduktion låg still i april p.g.a. komponentbrist - även detta sämre än analytikernas förväntningar. Framförallt drabbades bilbranschen.

Idag skrivs det också om att "mobiltelefonmarknaden kommer att påverkas negativt av störningar från Japan även under det tredje kvartalet i år".

Något som kan drabba Japans ekonomi hårt framöver är också hur det går för elbolaget Tepco, ägare till det havererade kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi. Det påverkar inte bara bolaget i sig, utan också staten, finansbranschen med mera.

Tepco, som fått väldiga nödlån från storbanken Sumitomo Mitusi, har lovat att följa regeringens villkor. Men företaget och dess banker har också varnat att det kan bli finansiell oro om inte statsstödet blir tillräckligt, eftersom Tepco har mer företagsobligationer ute på marknaden än något annat japanskt företag.

Någonstans måste också Japan betala högre elpriser framöver, för att kompensera för bortfallet. Om det blir genom högre elpriser till konsumenterna eller genom statliga subventioner gör inte så stor skillnad i det långa loppet, då båda har negativa effekter på ekonomin, framförallt p.g.a. Japans rekordstora statsskuld.

Hasardspelet kvantitativa lättnader

ZeroHedge tipsar om och citerar en analys av ekonomen Richard Koo från Nomura. Här tänkte jag sammanfatta det som sägs där så att ni förhoppningsvis förstår mer.

USA (och Storbritannien med flera) befinner sig sedan Finanskrisen i ett slags deflationssituation. Hushållens skulder minskar och (de icke-finansiella) företagens skulder står ganska still. Detta beror på en ovilja och oförmåga att låna mer pengar, efter den skuldmättnad som drabbat USA:s ekonomi. Även fast räntorna i USA alltså befinner sig på historiskt låga nivåer kan och vill inte den privata sektorn låna mer pengar, eftersom de i många fall befinner sig "under vatten", d.v.s. med skulder som överstiger tillgångarnas värde. Detta blir resultatet när en bubbla spricker - tillgångarnas värde faller ihop, medan skulderna kvarstår. Dessutom har bankerna sina egna balansräkningsproblem och har därför ofta svårt att låna ut. Dessa problem syns också i att finanssektorns skulder minskat snabbt. När skulderna minskar så skapas inte längre nya pengar som sätts in på banker och därmed blir en del av penningmängden.

Trots den privata sektorns avskuldning har penningmängden fortsatt att öka i USA. Detta beror på att statens skulder har ökat rekordsnabbt. I och med att staten spenderar dessa pengar kommer de till slut att hamna på ett bankkonto någonstans och öka penningmängden. De totala skulderna (exklusive finanssektorn) ökar alltså fortfarande, men denna ökning (och ökningen av penningmängden) hålls alltså bara uppe av staten. Skulle staten börja dra åt svångremmen skulle penningmängden krympa, alltså riktig deflation.

Den amerikanska statens skuldökning har till allra största delen finansierats av centralbanken Federal Reserve sedan QE2-programmet för "kvantitativa lättnader" inleddes i höstas. Federal Reserve har sagt att QE2 inte skulle leda till en kraftig ökning av penningmängden och det har det inte heller. Istället har QE2 alltså bara motverkat den krympning av penningmängden som vi annars hade sett i USA. Det primära syftet med QE2 var istället att genom en portföljomviktningseffekt (portfolio rebalancing effect) skapa en "rikedomseffekt" (wealth effect) som skulle sparka igång ekonomin. Portföljomviktningseffekten fungerar så att om Federal Reserve köper på sig stora mängder av en tillgång (i detta fall statsobligationer med längre löptider) så stiger priset på den tillgången. Det får privatinvesterare att vikta om sina investeringar till andra tillgångsslag, vilket i sin tur leder till att även de stiger i pris. Att olika finansiella tillgångar stiger i pris hoppas man i sin tur leder till en "rikedomseffekt". När folk ser att de har mycket pengar i aktier eller fonder känner sig rikare och konsumerar därmed mer, vilket skulle kunna dra igång ekonomin.

Vad hände då? Eftersom den privata sektorn under tiden höll på att avskulda sig (eller åtminstone inte ta mer lån) fanns det inte längre en ökande marknad av obligationer från privata utgivare att investera i. I och med att Federal Reserve köpte statsobligationer i ungefär samma takt som staten gav ut nya fanns inte heller den marknaden tillgänglig. Därmed kvarstod för privata investerare och fonder bara att sätta pengarna i fastigheter, aktier eller råvaror. Fastigheter är som bekant på väg ut ur en gigantisk bubbla i USA och känns troligen i dagsläget inte som en särskilt attraktiv investering för de flesta, då det dessutom fortfarande finns stora överskott av outnyttjade fastigheter. Därmed återstår bara aktier och råvaror. Vilka tillgångsslag är det som ökat starkt sedan i höstas?

Har då Federal Reserves och Bernankes storsatsning med hasardspelet QE2 lyckats? Nej. Bostadsbyggandet minskar återigen och arbetslösheten är fortfarande hög. Visserligen har industriproduktionen återhämtat sig ganska bra, men det beror nog mer på att QE2 har försvagat dollarn, och det har inte kunnat kompensera för alla de jobb som gått förlorade i andra sektorer.

Så frågan är hur länge hasardspelet kan fortsätta. QE2 ska enligt planen upphöra 1 juli. Kommer QE3 då? Som jag skrev för ett tag sedan.

Så vad händer då 1 juli? Som jag skrev när QE2 inleddes är det i det närmaste säkert att QE2 blir en jätteflopp som bara innebär pengar kastade i ett svart hål. USA:s ekonomi visar inte särskilt tecken på att kunna stå på egna ben om några månader och framförallt inte att även kunna skapa en tillräcklig efterfrågan på statsobligationer. Nej, efter QE II får vi nog se QE III, QE IV, o.s.v. Alla kommer förstås att annonseras som "tillfälliga" åtgärder. För de tre andra alternativen är gigantiska besparingar i USA:s statsfinanser, kraftigt höjda skatter, samt "omstrukturering" av statsskulden (alltså statsbankrutt). Inget av dessa tre alternativ ser särskilt attraktivt ut för USA:s styrande.

Det handlar alltså om att driva bubblan i aktier och råvaror vidare in absurdum. Men ju längre centralbankerna fortsätter med kvantitativa lättnader, desto hårdare blir det slutliga fallet. Risken är också att slutresultatet blir mycket värre än vad det hade blivit om man redan hösten 2008 hade låtit fler delar av finansslottet falla ihop och sedan inte genomfört några kvantitativa lättnader.

Även Storbritanniens centralbank har som bekant också genomfört kvantitativa lättnader och eftersom Storbritannien är en svagare spelare än USA är risken stor att deras "kvantitativa sufflé" faller ihop först. Det är därför jag brukar inkludera dem i BIGPISS-länderna (Belgien, Italien, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, Storbritannien).

Strauss-Kahn och omdömet

Medan IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn sitter kvar i häktet i New York vill nu många se hans avgång. Många franska makthavare är sura på USA för hur Strauss-Kahn har behandlats, trots att fallet uppenbart handlar om ett flagrant sexbrott begånget av en makthavare. Hursomhelst måste IMF snarast hitta en ersättare. Det lär inte gå att ta tillbaka Strauss-Kahn, även om han mot förmodan skulle frias. Han lär få sitta kvar i häktet tills domstolen sagt sitt - han kommer inte att släppas mot borgen, eftersom det anses vara för stor risk att han flyr.

Men är det verkligen en stor förlust för IMF om Strauss-Kahn försvinner?

När Dominique Strass-Kahn 2007 valdes till chef i Internationella valutafonden lyckades han bygga upp IMF:s anseende som en kunnig, trovärdig och opartisk organisation vars räddningspaket håller på att stabilisera skuldtyngda ekonomier i Grekland, Irland och Portugal.

Här tycker jag precis tvärtom. Strauss-Kahn och IMF har faktiskt visat oerhört dåligt omdöme när de lånat ut pengar till EU:s värstingar, och det handlar inte alls om att lånen stabiliserar dessa länders ekonomier. De har alldeles för dåliga statsfinanser för att nödlån skulle kunna vara en lösning. Lösningen heter skuldnedskrivning och kommer förr eller senare. Alla insatser från IMF och EU skjuter bara upp det oundvikliga.

I själva verket är det så att Strauss-Kahn uppvisade lika dåligt omdöme när han lät IMF låna ut pengar till Grekland, Irland och Portugal, som när han försökte våldta en hotellstäderska. Det kan alltså vara bra för IMF att bli av med denne omdömeslöse man och istället kanske få in en turk eller indier som chef, vilket också skulle kunna skaka om den ekonomiska maktbalansen i världen.

EU-ledarna oroar sig nu för att den bekväma maktbalansen mellan EU, USA och resten av världen vad gäller internationella storfinanser kan krackelera.

Läs även Cornucopia om hur IMF våldtar länder.

Dominique Strass-Kahn är förresten inte bara IMF-chef. Han var också påtänkt som det franska socialistpartiets kandidat i nästa presidentval, och DSK var den ende som ansågs ha en möjlighet mot Sarkozy. Intressant är förresten att han representerade socialistpartiet. Han är stenrik och äger lyxbostäder inte bara i Frankrike, utan även i USA och Marocko. Som finansminister 1997-99 ägnade han sig närmast åt nyliberal politik och privatiseringar. En fin socialist, som lever som han lär! Fallhöjden blir stor för en av världens mäktigaste...

Säkerhetskopia av blogg

Som ni kanske märkte blev det superstrul hos Blogspot i förra veckan och flera inlägg och kommentarer försvann i några dagar. Läs den officiella version av vad som gick snett.

Med anledning av detta insåg jag att jag borde ha en bättre säkerhetskopia av min blogg. Jag har hittills använt Bloggers inbyggda backup-verktyg (Export blog under Settings), för att åtminstone ha texten sparad som en jättelång xml-fil. Problemet med denna lösning är att man inte får med alla bilder, som ju är en viktig del av denna blogg.

Nu följer den tekniska biten - hoppa över resten av inlägget om du inte är intresserad. Jag laddade ner gratisprogrammet HTTrack, som sörplar ner en hel sajt inklusive bilder till din hårddisk. Ett första försök blev jag tvungen att avbryta, då den tog med alldeles för mycket. Jag lade till några filterinställningar för att slippa få med alla filer för taggar och fick en hyfsad backup med varje inlägg (inklusive kommentarer) i en egen fil. Dock återstår ett problem, nämligen att varje inlägg dupliceras en gång för varje kommentar. Backupen av hela flutetankar.blogspot.com tog nu tre timmar, men borde alltså gå att korta ner om jag löser problemet med att filtrera bort inläggsdupliceringarna för varje kommentar.

På köpet fick jag också en lista över felaktiga länkar från bloggen, som jag kan sätta mig och rätta till.

Andra bloggare som använder Blogspot/Blogger kanske kan vara intresserade av att veta vilka inställningar jag använde för att minska den nedladdade volymen till rimlig mängd. I "Set Options" lägger man till följande rader i fliken "Scan Rules". Notera att rad nummer två också kommer att sortera bort alla inlägg vars titel börjar på "search", men det går säkert att åtgärda med en mer avancerad version om du råkar ha några sådana inlägg.

-*/search/*
-*/search*
-*/feeds/*

HTTrack finns för Windows, Linux och Mac OSX. Lycka till med säkerhetskopieringen! I lösningen ovan återstår som sagt att fundera ut hur man ska slippa inläggsdupliceringarna för varje kommentar. Följande rad kanske fixar det, men det återstår att prova.

-*/*showComment*

Med den säkerhetskopia jag nu har skulle jag i alla fall ganska lätt kunna återskapa bloggen på annan plats om Blogspot/Google av någon anledning skulle ge upp eller stänga av min blogg. Det känns betryggande, då man inte riktigt vet vilka tokigheter som kommer att hända i cybervärlden framöver.

Uppdatering: -*/*showComment* verkar göra susen och man får inte längre duplicerade inlägg för varje kommentar. 36 minuter tog det nu istället att göra backup.

Nyberg om grekisk omstrukturering

Vice riksbankschef Lars Nyberg talar klarspråk!

Vice riksbankschef Lars Nyberg räknar med att Grekland måste strukturera om sitt skuldberg. Men först är det viktigt att Grekland och krisländerna i eurozonen pressas till så hårda åtstramningar som möjligt.
[...]
Lars Nyberg ser även ett stort problem i att EU, IMF och ECB kommer fram till lösningar som marknaden inte tror på. Det handlar till exempel om att marknaden i dag prissätter grekiska statspapper till 50 procent av det nominella värdet, vilket betyder att alla räknar med att ungefär hälften av värdet går upp i rök i en framtida skuldavskrivningsprocess.

Grekisk statsbankrutt inom något eller några år alltså. Jag har sagt länge att det är oundvikligt. Obligations- och CDS-marknaderna har också förstått det. Nu handlar det bara om att försöka begripa och beräkna konsekvenserna.

Apropå Grekland läser jag om hur den grekiska krisen får tusentals Atenbor att flytta tillbaks till sina hembyar på landet.

Debt, unemployment and poverty is causing mass unrest and thousands to seek a cheaper lifestyle outside the capital

Av beskrivningen att döma är det inte konstigt att folk flyr fattigdomens Aten, med många hemlösa och hungriga, stängda affärer med mera.

In Athens, home to almost half of Greece's 11 million-strong population, the signs of austerity – and poverty – are everywhere: in the homeless and hungry who forage through municipal rubbish bins late at night; in the cash-strapped pensioners who pick up rejects at the street markets that sell fruit and vegetables; in the shops now boarded and closed and in the thousands of ordinary Greeks who can no longer afford to take family outings or regularly eat meat.

Dessutom flyr de välutbildade utomlands

A mass exodus of the nation's brightest and best has added to fears that in addition to failing one or perhaps two generations, near-bankrupt Greece stands as never before to lose its intellectual class.

Byggandet i USA dippar igen

Idag kom nya siffror på bostadsbyggandet i USA - det rasade med 10,6%, vilket var tvärtemot marknadens förhoppningar om en ökning på 3,6%. Samtidigt ser framtiden också fortsatt dålig ut, då antalet bygglov sjönk med 4,0%, vilket också var tvärtemot förhoppningarna om en ökning på 2,8%.

Det finns inte många ljuspunkter i denna rapport om husbyggandet i USA, men inget annat var heller att vänta, då ju USA som bekant befinner sig i efterdyningarna av världshistoriens största bostadsbubbla. Att hoppas på en återhämtning för bostadsbyggandet är därmed lönlöst. Det "bästa" man kan hoppas på är en stabilisering, men det ser alltså inte ens ut att bli det.

Istället för det ytterligt kortsiktiga perspektiv som svenska tidningar (genom TT) ger på dagens siffror kan det vara nyttigt att anlägga ett längre tidsperspektiv med hjälp av diagram från St Louis Fed. Siffrorna är ännu inte uppdaterade med de senaste från idag, men diagrammen ger ändå en bra bild av förloppet. Observera de oerhört skarpa trendbrotten runt 2006-2007, när bostadsbubblan sprack.

Antal påbörjade bostäder. Nu på lägsta nivån sedan 1959 och fallande.

Antal färdigställda bostäder. Nu på lägsta nivån sedan 1967 och fallande.

Antal bygglov. Nu på lägsta nivån sedan 1960 och fallande.

Antal bostäder under konstruktion. Nu på lägsta nivån sedan 1970 och fallande.

Allt detta bekräftar bilden av att det fortfarande går risigt för USA.

Idag kan vi vidare läsa om att United States Postal Service är i allvarlig kris och behöver en räddningsaktion.

Småhus - inget volymtapp

I morse kom Småhusbarometern för april månad från SCB, som visar på svagt minskande huspriser i landet som helhet, om man jämför den senaste tremånadersperioden med den innan. Jämfört med motsvarande period 2010 har dock priserna stigit med nästan 2 procent. Jag tittar som vanligt på inflationsjusterade priser och då ser det ut som diagrammet nedan - ganska stilla senaste året.

Alltså en topp i januari som var något högre än förra årets topp, men därefter en nedgång till ungefär samma (reala) nivå i april som samma månad förra året. Det går ännu inte att säga något säkert om den fortsatta trenden utifrån dessa data, utan vi får invänta några månader till av data från SCB för att se hur fortsättningen blir jämfört med de senaste åren. Som ni ser brukar priserna stiga från april och några månader framåt. Det avgörande blir att se hur stor denna stigning blir. Men vi kan i alla fall konstatera att de reala priserna ligger ganska still, vilket i sig är ett trendbrott.

SBAB

anger att bostadspriserna för både villor och bostadsrätter steg rejält i Sverige under andra halvåret 2010. Men hittills i år har prisfallet varit i snitt 4 procent.

Bostadsrättspriserna har minskat något mer än villapriserna, enligt SBAB. Stockholms-marknaden utmärker sig genom att bostadsrättspriserna fallit snabbare än genomsnittet.

Bolånetaket, ökade amorteringskrav från bankerna och ränteuppgången ligger bakom utvecklingen, enligt SBAB.

SBAB skriver även om greklandskrisen och boräntorna.

Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva ner sin statsskuld. Återverkningarna på den internationella och även på den svenska räntemarknaden kan bli stora. För att gardera sig mot en räntetopp kan boräntor med bindningstider på 2-3 år vara ett alternativ.

Det kan de ha rätt i. För Familjen Torsk (bolånetorskarna alltså, inte musikgruppen) kan det kanske vara en bra idé när skillnaden i ränta fortfarande är såpass liten som idag. SBAB:s bolåneräntor är idag 3,93% för tre månaders bindningstid, 4,36% för ett år, 4,51% för två år och 4,80% för tre år. Förhoppningsvis kan Familjen Torsk åtminstone klara av 0,58 procentenheter högre ränta om de sparar in på lite andra utgifter.

Apropå detta skriver bloggrannen Cornucopia idag om engångseffekter bakom bostadsbubblan - alliansregeringens avskaffande av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten, ROT-avdraget, jobbskatteavdragen, amorteringsfrihet, ombildningar från hyresrätter, 100% belåning samt låga räntor. Slutsatsen blir att

Undantaget fortsatta jobbskatteavdrag så ser jag inte hur några engångseffekter skall kunna driva vidare bostadsbubblan uppåt.

Läs även bloggrannarna Kvantitativt om mäklarpropaganda och Makrofjanten om den svenska bostadsprisutvecklingen. Den senare har dock missat lite angående volymen (alltså antalet sålda objekt per månad), då siffrorna i SCB:s Småhusbarometer brukar revideras upp rätt mycket för de sista fyra månaderna. Tittar man historiskt på aprilmånader under åren 2005-2010 brukar siffrorna ett år senare ha reviderats upp med mellan 31,6 och 140,6 procent för senaste månaden, mellan 6,5 och 14,8 procent för näst senaste månaden, mellan 2,7 och 5,1 procent för tredje senaste månaden och mellan 1,8 och 3,0 procent för den fjärde senaste månaden. Först fem månader tillbaka blir de slutliga upprevideringarna acceptabelt små (0,6 procent eller mindre). Ritar vi in hur försäljningsvolymerna sett ut under åren 2004-2010 jämfört med början av 2011 (kompenserade för förväntade upprevideringar) ser det ut som i diagrammet nedan.

Rött streckat ser ni de ännu osäkra siffrorna för början av 2011 och som ni ser skiljer de sig inte markant från tidigare år. Någonstans mellan max och min lär det nog hamna, vilket skulle vara i underkant för de senaste åren, men ungefär i linje med 2009 och 2010. Alltså ännu ingen varningsklocka från volymen, skulle jag säga.

Idag kan man också läsa om SEB:s senaste konjunkturprognos där Sveriges ekonomi spås bromsa in, alltså inte fortsätta att hålla en lika hög tillväxtnivå.

Effekterna av det högre ränteläget börjar märkas genom uppbromsning av såväl kredittillväxt som bostadspriser. Även detaljhandelns expansion har dämpats, men SEB tror på en fortsatt ganska stark konsumtionstillväxt de närmaste åren.

Svensk BNP-tillväxt väntas uppgå 4,7 procent i år och 2,6 procent nästa år.

Jag tror inte att det blir så starkt som i SEB:s spådom. Just vid vändningar har prognoserna en tendens att undervärdera vändningens kraft, vilket jag tidigare visat vad gäller Konjunkturinstitutet.

Storbritannien - bränslefattigdom

De högre energipriserna och den försämrade ekonomin har tvingat många britter att stänga av uppvärmningen i huset då och då under den gångna vintern och det kan bli ännu fler nästa vinter.

Uswitch said that a survey of almost 1,600 of its customers carried out in January had indicated that 20% of them had turned their heating off regularly in order to save money last winter.

Nästa vinter väntas andelen stiga till minst 25%.

Nästan 5,5 miljoner brittiska hushåll klassades som "fuel poor" (bränslefattiga) vid slutet av 2010, mot 4,4 miljoner år 2008 och bara runt två miljoner år 2003. I slutet av 2011 väntas siffran överstiga sex miljoner. I kontrast till detta står att regeringen säger sig sikta mot att utradera "fuel poverty" (bränslefattigdom) till år 2016. "Bränslefattigdom" definieras som att behöva betala mer än 10 procent av sin inkomst på uppvärmning av bostaden. Hur det ska gå till när antalet nu ökar stadigt kan man undra.

Amerikanska helveteshålor

Häromdagen skrev jag om att det fortfarande går risigt för USA och fick då tipset om artikeln "American Hellholes". Skrämmande läsning om den grymma verkligheten bakom diagrammen. Det handlar om Detroit - staden som mer än halverat sin befolkning och man helt enkelt funderar på att demolera en fjärdedel av staden. Vidare om avskrädesplatsen Camden, New Jersey. New Orleans efter Katrina och BP:s oljespill är inte heller så muntert. Kaliforniens kommuner är till stor del bankrutt och drunknar i sina egna problem. Sammanfattningsvis ett USA på dekis. Imperiets glansdagar är för länge sedan över.

Bloggrannen EfterOljan skrev hösten 2009 en serie om sju artiklar om krisens effekter i USA där han tagit upp mycket av det som sägs i artikeln om helveteshålorna. Jag passar på att åter rekommendera dem.
Del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6 och del 7.
EfterOljans texter går igenom hur det ser ut för amerikaner som på olika sätt drabbats av krisen, från tidigare mycket rika till dem som redan innan krisen var fattiga. Efter denna artikelserie kom EfterOljan också med några texter till om situationen i USA.

• Nya överlevnadsstrategier
• Barn kostar
• Möt Gwen som är hemlös

Även i artiklarna om Peak Oil Computing tar EfterOljan upp fenomenet Detroit.

Snart första skörden...

Det växer snabbt nu i trädgården när det kommit lite värme igen. På bara några dagar har rucola, rädisor och majrovor kommit betydligt längre. Dessa såddes i mitten av april.

Snart kan man börja plocka lite blad från rucolan (längst till höger). Därefter lär väl de första rädisorna bli klara och sen majrovorna. Hade vi inte fått den där extrema köldknäppen förra veckan hade nog rucolan varit skördeklar idag.

När småplantorna kommit så här långt är det även läge att gallra lite. Rucola behöver inte gallras, men majrovor måste gallras så de inte står för tätt, för annars blir det inga rovor, bara blad. Broccolirybs kanske också ska gallras lite, men jag gjorde inte det förra året och resultatet blev ändå mycket lyckat. Rädisor kan man också gallra lite grann, men det är inte absolut nödvändigt om man har sått glest.

Även bloggrannen Ylven ägnar sig åt vårbruk i köksträdgården.

Fortfarande risigt för USA

På E24 kan man läsa om att småbanker fortsätter att duka under i USA, men som ni ser av diagrammet nedan har antalet banker som dukat under visserligen ökat, men deras totala storlek per månad är inte alls lika stor som under 2009 och första halvan av 2010.

Det ser alltså inte ut som om det blir särskilt mycket värre just nu, utan snarare som att situationen stabiliserat sig på en halvdålig nivå. Betänk att innan 2008 hörde bankstängningar i USA till sällsyntheterna - åren 2003-2007 var det i genomsnitt två banker per år. 2002, som var ett år med "många" stängda banker, var det ändå bara elva stycken, vilket ska jämföras med 135 stycken under 2009, 155 under 2010 och 40 stycken hittills i år.

Detta beror såklart på att den amerikanska ekonomin ännu dras med stora bekymmer.

Ett bevis på detta kommer från analysfirman Clear Capital som visar att bostadspriserna har fallit med 11,5 procent under de senaste tolv månaderna. Prisraset, som sker i den högsta takten sedan 2008, innebär att lägstanivån från 2009 är passerad.

Bostadsmarknaden har alltså dubbeldippat – något som också har förväntats ske under en längre tid då landet fortsätter att dras med såväl skyhöga antal av utmätningar som utbredda farhågor om att bostadspriserna ännu inte har nått botten.

Dubbeldoppet på bostadsmarknaden drabbar inte bara småbankerna utan även bankdinosaurierna.

För att tackla krisen på bostadsmarknaden meddelar Bank of America nu att det kommer att stänga ned 35 kontor kopplade till sektorn samt varsla 1200 personer.

När vi är inne på varsel kan vi ta en titt på arbetslöshetssiffrorna för USA, se nedan.

Den officiella arbetslösheten steg kraftigt 2008-2009, men har sedan återhämtat sig något, vilket ju låter bra. Men det värsta är att deltagandet i arbetskraften under tiden minskat stadigt, se nedan.

Man måste vara en del av "arbetskraften" för att räknas som "arbetslös". En bättre siffra att titta på är anställda som andel av befolkningen, se nedan.

Ekonomen Stefan Karlsson tycker också att den siffran är mer rättvisande och visar hur obefintlig "återhämtningen" i USA varit vad gäller anställningar, jämfört med de två "djupa" recessionerna 1973-75 och 1981-82. Jag tycker att det visar att den senaste recessionen var av en helt annan kaliber, eller av en annan kategori (kreditdriven istället för efterfrågedriven).

Tittar vi på USA:s BNP ser det inte lika illa ut, utan man har lyckats pumpa upp (real) BNP till ungefär samma nivå som innan finanskrisen slog till. Men trots detta är alltså arbetslöshetssituationen inte löst. Nånstans verkar det alltså finnas en hel del luft i siffrorna.

Tittar man närmare på BNP-komponenterna ser man att statens utgifter har fortsatt att öka i stadig takt, men varken snabbare eller långsammare än förut. Även konsumtionen har åter pumpats upp till samma (reala) nivå som innan finanskrisen. En stor del av BNP-förbättringen kommer sig av att nettoexporten blivit mindre negativ - USA importerar inte riktigt lika mycket som 2008 och exporterar något mer.

Den siffra som sticker ut negativt i detta diagram är investeringarna, som inte har återhämtat sig. Tittar man på delkomponenterna i investeringarna ser de ut som nedan.

Utrustning och programvara har till största delen återhämtat sig, men inte byggandet. Detta är vad som händer efter en bostadsbubbla. Bostadsbyggandet (Residential i diagrammet) har fallit sedan 2005 och inte återhämtat sig, utan bara planat ut. Övrigt privat byggande (Structures i diagrammet) har fallit sedan 2008. Här har vi nog en del av förklaringen till arbetslösheten.

Det är också intressant att se på hur de offentliga utgifterna har utvecklats.

De federala utgifterna (framförallt militären) har gått upp, medan delstater och kommuner minskat sina utgifter något.

Grekland på tapeten igen

Räntorna på grekiska statsobligationer har som bekant slagit i taket igen. Tioåriga ligger på 15,43% idag (över 16% i slutet av april). Tvååriga ligger på 25,18% idag (26% vid månadsskiftet). Trodde någon vettig bedömare annat än att det skulle bli bättre? Norska oljefonden har visserligen köpt in sig i scenariot "det kommer att lösa sig för Grekland", men det säger ingenting, då de knappast ingår i kategorin "vettiga bedömare". Nu är vi i alla fall tillbaks till ny cirkus i Grekland.

Grekerna vill bland annat ha lägre räntor på lånen i programmet, som kommer från EU och Internationella valutafonden (IMF). Dessutom vill de skjuta fram tidpunkten för när Grekland uppfyller EU:s krav på ett underskott i statsbudgeten på högst 3 procent av BNP i två år till 2016. Dagens stödprogram bygger på att grekerna med åtstramningar får ned underskottet till under 3 procent av BNP till 2014.

Observera att originalplanen var att de skulle ner till "bara" 3% underskott 2014. Inget tal om överskott ens, och nu skjuts till och med treprocentsmålet fram! Kört, med andra ord, men vi ska väl köra hela cirkusen några varv till innan EU-eliten ger upp.

Nu har Grekland också fått sänkt kreditbetyg (igen) till ännu skräpigare status.

Standard & Poor's sänker Greklands långsiktiga kreditbetyg till B och det kortsiktiga till C. De nya lägre betygen har negativa utsikter, vilket innebär att ytterligare sänkningar kan bli aktuella
[...]
Enligt S & P finns det en risk att de europeiska regeringar som nu diskuterar en möjlig förlängning och omförhandling av stödprogrammet till Grekland vill se att privata investerare (banker och fonder) tar en del av kostnaden för stödet med hjälp av förlängda återbetalningsperioder.

Fina omskrivningar för statsbankrutt!

Men vill en unge ha höjd veckopeng så vill troligen de andra det också.

Många ser nu en risk för att andra länder i finansiell kris, som Irland och Portugal, också kommer att begära omförhandling av stödpaket med mjukare och inrikespolitiskt mer hanterbara villkor.

Irlands nya regering gjorde ju ett försök efter valet i slutet av februari, men lyckades inte. Nu lär de nog försöka igen.

Jag kan inte förstå hur Grekland ska lyckas ens om de skulle vilja, för så fort de gör försök till att låtsas gå mot budgetbalans blir det stora protester. Imorgon blir det 24 timmars generalstrejk igen.

Grekland överlever nu statsekonomiskt enbart tack vare nödlån från EU och ECB. När tar välviljan slut?

Grekland, Irland och Portugal är bara början. EU:s statsfinanser är till största delen i sorgligt dåligt skick och vi kommer att få se fler bokstäver i PIG-klubben (Portugal, Irland, Grekland). Det är bara en fråga om hur länge man lyckas hålla skenet uppe. Den officiella retoriken om EU:s ekonomi är så långt från verkligheten att den bara är löjlig. Läs även Musik@Centrifugens "Humoravdelningen: Portugal utreder om kreditinstituten begått brott när de nergraderade Portugal".

Bostadsrätter kontra småhus

När jag häromdagen skrev om olika fastighetsprisers utveckling var det som stack ut bostadsrättspriserna, som sedan år 2000 ökat mycket snabbare än småhus, fritidshus och lantbruk. Av kommentarerna framgår att flera verkar tro att detta är för att bostadsrätter mest finns i storstäder och tillväxtområden. Men det stämmer inte om man tittar på SCB:s statistik på regionnivå. Jag skrev lite om detta redan i januari 2009.

Som ni ser är det inte i Storstockholm som vi har haft den största procentuella ökningen av bostadsrättspriserna, utan i övriga landet, lett av Malmö. Tittar man istället på hur stora ökningarna varit i (reala) kronor ser det dock lite annorlunda ut.

Bostadsrättspriserna i Storstockholm ligger inte oväntat en bra bit över övriga Sverige, men vad gäller prisökningen i kronor ligger de andra två storstadsområdena på ungefär samma nivå. Från 2000 till 2009 har medelpriset på en bostadsrätt i Storstockholm ökat med 762 000, i Storgöteborg med 814 000 och i Stormalmö med 708 000 räknat i 2000 års kronor.

För den som undrar så har jag använt medelpriset för bostadsrätter. SCB tillhandahåller även medianpriser för bostadsrätter och de har stigit ännu snabbare än medelpriserna.

Men nu till den i mitt tycke riktigt intressanta biten. Var är skillnaden störst mellan prisökningen på bostadsrätter och småhus? Vi börjar med storstadsområdena.

Var det någon som trodde Stockholm? Nej, i Storstockholm har som synes priserna på bostadsrätter och småhus inte avvikit alltför mycket från varandra. I Storgöteborg och Stormalmö är däremot skillnaden högst anmärkningsvärd! Vill göteborgarna och malmöiterna plötsligt hellre bo i bostadsrätt än i småhus, eller vad är orsaken?

Jag har tittat på några områden till, nämligen dem med högst medelpris för bostadsrätter. Efter storstäderna är det Uppsala, Gotlands och Hallands län.

Här är avvikelsen mellan bostadsrättspriser och småhuspriser minst i Uppsala, kanske för att det ligger nära Stockholm? Men även för Hallands och Gotlands län är avvikelserna i prisutvecklingen (liksom för Göteborg och Malmö) högst anmärkningsvärda.

Jag har dock inga förklaringar på lager. Har ni?

Det verkar som jag konstaterat tidigare som om den svenska bostadsmarknaden uppvisar en hel del underligheter när man börjar studera den närmare.

Apropå detta ser jag idag att SEB:s boprisindikator stiger för andra månaden i följd och det är fler än tidigare som nu tror på stigande bostadspriser.

Av de tillfrågade hushållen svarar 55 procent att de tror att bostadspriserna ska stiga det kommande året, mot 53 procent förra månaden.

Andelen som tror på fallande priser ligger kvar på förra månadens nivå, 19 procent, medan andelen som tror på stillastående priser är 20 procent i maj jämfört med 24 procent i april.

Problem för vetet i Europa

Häromdagen skrev jag om problemen för veteodlingarna i år i bland annat Kina och Texas. Världens största veteproducenter är (i fallande ordning) Kina, Indien, USA, Ryssland, Frankrike, Kanada, Tyskland, Ukraina, Australien och Pakistan, så det är intressant att se vad som sker i dessa länder i år.

Nu visar det sig att även Frankrike, Tyskland, Polen och England har haft problem med årets veteodlingar p.g.a. vårtorka. England har haft den varmaste aprilmånaden på 352 år och fick under april bara 20 procent av normal nederbörd efter en marsmånad som var den torraste på 50 år. EU:s största veteproducent Frankrike har haft sin näst varmaste aprilmånad sedan 1900 och en av de torraste på över 50 år.

EU producerar en femtedel av världens vete. Om torkan i Europa fortsätter i tio dagar till sägs det nu att vetesituationen i EU blir "katastrofal". I gengäld verkar det som om området runt Svarta havet (Ukraina med flera) få en hyfsad skörd i år.

Världens spannmålslager är redan låga efter förra året - lagren har sjunkit från 198 miljoner ton i maj förra året till 183 miljoner ton i år. Som jämförelse är den globala vetekonsumtion cirka 661 miljoner ton.

“The world needs a bumper crop in all grains from the U.S. and from Europe and from Canada or we are in trouble,” Dennis Gartman, an economist and author of The Gartman Letter, said today by e-mail. “The winter wheat crop here is in trouble, and the spring wheat crop in the Dakotas and the Canadian prairies may be very badly delayed and therefore in jeopardy.”

Världens största veteexportörer var 2009 USA, Ryssland, Kanada, Australien, Ukraina, Argentina, Kazakhstan, Turkiet, Kina och Indien. Som motvikt till de dåliga nyheterna från EU läser jag att Kazakhstan beräknas öka sin veteskörd från 8,7 till 14,5 miljoner ton i år, vilket skulle öka exporten från 2 till 5 miljoner ton. Även Kanada ökar sin veteareal kraftigt i år och där ser det ut att gå någorlunda bra än så länge, även om sådden är något försenad. I Ryssland går det också bra för vetet än så länge och den sena våren verkar främst ha drabbat kornsådden. Även Ukraina kommer att öka sin veteskörd i år och exporten beräknas bli 19-20 miljoner ton mot bara 13,5 miljoner ton förra året.

Hur årets globala spannmålssituation kommer att se ut är alltså högst osäkert. Den skulle dock kunna bli oerhört mycket säkrare om man stoppade vansinnet med att göra etanol av spannmål. Christian Azar med flera har en debattartikel i GP idag om just biobränslena.

Det är dags att dra i bromsen och fasa ut de stora subventionerna till de biodrivmedel som varken står sig miljö- eller kostnadsmässigt, framförallt etanol från spannmål och raps. Det är inte roligt att tvingas konstatera att somliga alternativ inte håller måttet, men det är nödvändigt, skriver bland andra Christian Azar, professor på Chalmers.

Olika fastighetsprisers utveckling

Idag tittar jag på hur olika typer av fastigheter har utvecklats genom åren, med anledning av att SCB idag uppdaterat sin databas med lantbrukspriser för 2010. Jag har hämtat statistik från SCB och sedan inflationsjusterat priserna. Prisindex för småhus (villor och radhus) samt fritidshus finns bak till 1975, men för lantbruk tyvärr bara från 1988. För bostadsrätter finns bara prisstatistik för åren 2000-2009 (2010 kommer troligen i början av juni). Trots luckorna i dataserierna kan man se några intressanta saker.

Fritidshusens priser har följt småhuspriserna hyfsat, förutom att de har stigit något snabbare under bubbelåren på 2000-talet. Prisindex för fritidshus har nästan fördubblats bara sedan år 2000. Här finns alltså potential för en större priskrasch än för småhus. Vid en ekonomisk nedgång lär också fritidshuset bli en av de första saker som prioriteras bort, så även fundamenta talar för att prisfallet kan bli hårt. Besläktad är även den småbruks- och hästgårdsbubbla som Cornucopia skrivit om.

Priserna på lantbruk har i det stora hela (förutom småbruk och hästgårdar) följt småhuspriserna ganska väl sedan omkring 1992. Vad som hände dessförinnan kan jag tyvärr inte säga. Min gissning är att lantbruk inte följde med i den uppgång som byttes i nedgång i början av 1990-talet. Den kraftiga uppgång som varit i lantbrukspriserna sedan mitten av 1990-talet tyder på att det skulle kunna vara en bubbla. Tittar man på jordbruksfastigheter som är till salu idag är det svårt att motivera priset utifrån den avkastning de skulle kunna ge. Nu har jag bara tagit ett par stickprov i östra Sverige, men särskilt skogsfastigheter känns väldigt dyra i förhållande till vilka priser man kan få ut för virke eller ved. I augusti 2009 skrev jag också om en eventuell skogsbubbla och även Cornucopia har frågat sig om skogspriserna är i en bubbla. Jag får återkomma mer till skogspriserna senare. Hursomhelst kan man nog gissa att det lär komma en kraftig korrigering av priserna även på lantbruk, med tanke på den starka uppgång i reala priser vi haft de senaste 15 åren.

Det som verkligen sticker ut i diagrammet är förstås priserna på bostadsrätter. Här har vi haft en fullständigt enorm uppgång, även jämfört med småhus. En försmak av att det kan bli större nedgångar här kan vi få om vi ser på vad som hände 2008. Då sjönk faktiskt de reala priserna för bostadsrätter med 6,6 procent, medan de för småhus bara sjönk 0,5 procent för helåret. Slutsatsen av detta blir att ägare till högt belånade bostadsrätter kan sitta sämre till än småhusägare den dag prisnedgången kommer. Även bankerna som lånat ut till de högbelånade bostadsrättsinnehavarna kan ligga illa till.

Läs även:

• Kvantitativt: Utbudet av villor ökar
• Cornucopia: Analys av lägenhetsprisindex för storstäderna