2011-05-06

Olika fastighetsprisers utveckling

Idag tittar jag på hur olika typer av fastigheter har utvecklats genom åren, med anledning av att SCB idag uppdaterat sin databas med lantbrukspriser för 2010. Jag har hämtat statistik från SCB och sedan inflationsjusterat priserna. Prisindex för småhus (villor och radhus) samt fritidshus finns bak till 1975, men för lantbruk tyvärr bara från 1988. För bostadsrätter finns bara prisstatistik för åren 2000-2009 (2010 kommer troligen i början av juni). Trots luckorna i dataserierna kan man se några intressanta saker.

Fritidshusens priser har följt småhuspriserna hyfsat, förutom att de har stigit något snabbare under bubbelåren på 2000-talet. Prisindex för fritidshus har nästan fördubblats bara sedan år 2000. Här finns alltså potential för en större priskrasch än för småhus. Vid en ekonomisk nedgång lär också fritidshuset bli en av de första saker som prioriteras bort, så även fundamenta talar för att prisfallet kan bli hårt. Besläktad är även den småbruks- och hästgårdsbubbla som Cornucopia skrivit om.

Priserna på lantbruk har i det stora hela (förutom småbruk och hästgårdar) följt småhuspriserna ganska väl sedan omkring 1992. Vad som hände dessförinnan kan jag tyvärr inte säga. Min gissning är att lantbruk inte följde med i den uppgång som byttes i nedgång i början av 1990-talet. Den kraftiga uppgång som varit i lantbrukspriserna sedan mitten av 1990-talet tyder på att det skulle kunna vara en bubbla. Tittar man på jordbruksfastigheter som är till salu idag är det svårt att motivera priset utifrån den avkastning de skulle kunna ge. Nu har jag bara tagit ett par stickprov i östra Sverige, men särskilt skogsfastigheter känns väldigt dyra i förhållande till vilka priser man kan få ut för virke eller ved. I augusti 2009 skrev jag också om en eventuell skogsbubbla och även Cornucopia har frågat sig om skogspriserna är i en bubbla. Jag får återkomma mer till skogspriserna senare. Hursomhelst kan man nog gissa att det lär komma en kraftig korrigering av priserna även på lantbruk, med tanke på den starka uppgång i reala priser vi haft de senaste 15 åren.

Det som verkligen sticker ut i diagrammet är förstås priserna på bostadsrätter. Här har vi haft en fullständigt enorm uppgång, även jämfört med småhus. En försmak av att det kan bli större nedgångar här kan vi få om vi ser på vad som hände 2008. Då sjönk faktiskt de reala priserna för bostadsrätter med 6,6 procent, medan de för småhus bara sjönk 0,5 procent för helåret. Slutsatsen av detta blir att ägare till högt belånade bostadsrätter kan sitta sämre till än småhusägare den dag prisnedgången kommer. Även bankerna som lånat ut till de högbelånade bostadsrättsinnehavarna kan ligga illa till.

Läs även:

13 kommentarer:

  1. Ska bli intressant att se hur mycket priserna på bostadsrätter faller.
    Jag spekulerar fritt här, men eftersom det nu har talats om bostadsbubblan ett tag så kanske det dämpar prisfallet av billigare bostäder, d.v.s. om de som sålt i tid får för sig att köpa något annat vid ett första större prisfall. Själv tror jag att det kommer att gå ned under en längre period. Och kanske blir det så att lantbrukspriserna går upp om priset på mat ökar och fler försöker flytta ut på landet? Svårt att sia om.

    SvaraRadera
  2. Per Johansson2011-05-06 17:27

    Jag kan fylla i med statistik från Åland. Det finns uppgifter om försäljningspris för aktielägenheter åren 2001-2007 i Statistisk årsbok, avsnitt 3.19 (hos asub.ax). Där kan man se att prisutvecklingen följer de nedre kurvorna i diagrammet ovan, visserligen med stora svängningar som nog beror på det låga antalet objekt.

    År 2011 ligger priserna på omkring 2000-2200 €/m2. Betydligt lugnare utveckling än svenska bostadsrätter alltså.

    SvaraRadera
  3. "Tittar man på jordbruksfastigheter som är till salu idag är det svårt att motivera priset utifrån den avkastning de skulle kunna ge."

    Ja, fast de lantbrukare jag talat med väger inte alls in möjlig avkastning i inköpspriset för en lantbruksfastighet. Det är helt andra faktorer som spelar roll.

    Man ser det helt enkelt som att det är värt att ha lån på 10+ miljoner och ha det lite fattigt några år eftersom kapitalvinsten blir så otroligt gigantisk efter bara en femårsperiod. Sen är det lite fler skattemässiga fördelar med jordbruksfastighet, en hel del EU-bidrag finns att hämta för den som vet hur och vet man inte hur finns det konsulter som hjälper till mot betalning.

    Så det är nog väldigt få lantbrukare som köper en gård för 10+ mille och förväntar sig att tjäna stora pengar på grödor, det är den förväntade prisökningen på gården som styr.

    SvaraRadera
  4. Räknar man på den fulla kostnaden av brf i denna statistik. Dvs inklusive den andelsbelåning man indirekt exponerar sig i föreningen? Då föreningars belåningsgrader verkar ha stigit en del sista åren kan jag tänka mig att det ger ett ännu högre utslag i prisstegringen.

    SvaraRadera
  5. @Markus, 18:13
    Ren spekulation alltså? Då gäller det att kliva av i tid.

    SvaraRadera
  6. Marcus: Det låter livsfarligt att hoppas på kapitalvinsten! Priset på lantbruk går alltid upp?

    SvaraRadera
  7. Hörde på SR(eller var det på SVT) att innan det gick att göra bostadsrätter till hyresrätter i Stockholm så var rörligheten väldigt begränsad, vilket så klart är ett stort problem för alla ettor som yngre och nya stadsbor kan ha råd sitter någon redan i besiktning med och vägrar släppa ifrån sig.

    Så efter bostadsreformen så har det blivit betydligt rörligare och de som är välbärgade behöver inte längre sitta och hålla på ettorna utan kan köpa upp sig och ge plats.

    Som en lantis från Borlänge tror jag att den relativt stora ökningen av priser på bostadsrätter är för att det bostadsrätter finns i de välbärgade och eftertraktade områdena i storstäderna. Självfallet ren spekulation utan något som helst fakta att grunda sig på från min sida.

    SvaraRadera
  8. SEB vill numera att deras kunder ska klara dubbla banklån innan nytt lån till ny bostad beviljas. Utan säljkontrakt på din nuvarande br så blir det inget lån till en ny om du ska flytta.

    http://www.dn.se/ekonomi/bolanare-tvingas-salja-forst

    SvaraRadera
  9. Thomas Larsson2011-05-07 09:05

    Det vore intressant att se den inversa bolåneräntan plottad i samma diagram.

    SvaraRadera
  10. Makro e kul2011-05-08 08:21

    Intressant statistik. Undrar varför det är sån skillnad. Lord Metroids teori (7 maj 01.18) stämmer säkert, men förklarar det verkligen hela skillnaden? Tål att tänkas på.

    SvaraRadera
  11. Så är det, bostadsrätter finns ju nästan bara i storstäder och tillväxtområden.

    Hur många bostadsrätter finns det i Norrlands inland, eller kommuner med 10-15 000 invånare?

    SvaraRadera
  12. Jag vet naturligtvis inte om lantbruksfastigheter konstant kommer att gå upp så länge jag lever. Men bland de som förvärvat +100ha lantbruk möter jag en stenhård övertygelse att oavsett hur det blir med skördarna och EU-bidrag de närmsta åren kommer värdet på fastigheten att gå upp. Ingen kan säga att de har fel, men är sannolikheten störst för att priserna kommer att stagnera eller rentav sjunka eller fortsätta upp i pris för all framtid ?

    Anon 20:39 : Ja visst är det spekulation, men vi är ju många som skrikit om bubblor de senaste 10 åren och inget har ju hänt ännu, och de som köpte till superdyra idiotpriser 2006 (för fem år sedan) är ju i dag miljonärer med Thailandsresor, eget stall, nyrenoverat marbodalkök och bil till barnen. Så hur definierar man "stiga av i tid" ? Detta kan ju hålla i sig i ytterligare 20 år och då kommer man skratta åt oss som valde att inte bli miljonärer är 2011.

    flute: Att priserna alltid går upp och alltid HAR gått upp är det argumentet jag hör. Hitils har de dessutom haft rätt. Alla skrattar åt den som skriker bubbla när de runt omkring gör miljoner på en galen bullmarknad.

    Jag vet de som styckat av 5ha från totalt 100ha och fått MER för 5ha i dag än vad de gav för 100Ha för 15 år sedan. Då börjar vi snacka pengar. Och den som nu köpt 5ha gör stora (läs: spatiösa, insynsskyddade, strandnära, representativa) villatomter av marken och tredubblar sina pengar, i slutet av kedjan står den överbelånade övre medelklassfamiljen som knappt har tid att hämta ungarna på dagis mellan alla övertidstimmar - i den situationen är det tacksamt att erbjuda RUT-avdrag för barnhämtning på dagis.

    SvaraRadera
  13. Fast borde inte priserna för små lantbruk öka när folk börjar inse vad peak oil faktiskt kommer innebära i praktiken?

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.