Dags att odla lök och bönor?

Jag läser att

Sveriges lökodlingar riskerar att slås ut när de två ogräsmedlen Stomp och Totril inte får användas efter vintern. Förbudet är ett EU-direktiv, men alla länder utom Sverige har fått dispens att använda medlen tills alternativ finns.

Kemikalieinspektionen ger inte fortsatt dispens för användning av dessa herbicider och lökodlarna sliter sitt hår i förtvivlan och förutser slutet för svensk lök. Att båda preparaten är miljöpåverkande tycks inte påverka lökodlarna. Även den svenska odlingen av purjolök, morot, palsternacka och bruna bönor är tydligen beroende av dessa ogräsmedel.

Mest kritiskt är det för lök- och purjolöksodlingen där ersättningsmedel saknas. Det enda alternativet är handhackning och ett ökat antal arbetstimmar.

Ännu ett argument för att köpa ekologiskt odlade grönsaker, där odlingen inte riskerar att drabbas av att ett kemiskt preparat visar sig vara farligt och förbjuds. Förresten är väl alla kemiska preparat som används i giftjordbruket mer eller mindre giftiga. Det är bara att man inte har upptäckt alla riskerna ännu. Visst kostar det mer med ekologiskt odlat, men det är bättre än att köpa importerade grönsaker som man inte riktigt vet vad de besprutats med.

Nu är ju förbudet mot de två herbiciderna problematiskt, då det ger orättvis konkurrens inom EU.

I resten av EU får herbiciderna användas i minst två år till, vilket innebär att lök besprutad med Totril kan fortsätta importeras till Sverige. Göran Wilén tror att frågan kommer att tas på allvar först när det drabbar stora producenter utomlands, först då kommer kemiföretagen att bli intresserade av att ta fram ersättningspreparat.

Därför har en centerpartistisk riksdagsledamot från Kalmar län uppmanat miljöminister Andreas Carlgren att gå emot EU-direktivet, vilket skulle kunna bli ett intressant prejudikat.

Den svenska odlingen kommer att konkurreras ut samtidigt som miljöpåverkan riskerar att gå på export, skriver Anders Åkesson.

- Denna import kan då antas komma från länder och odlare med en, jämfört med Sverige, långt större användning av växtskyddsmedel.

Det är ett knivigt val mellan två onda ting. Lösningen är som sagt giftfri odling. Vi konsumenter har tillvants till billig mat, men det är kortsiktigt att tro att förutsättningen för den billiga maten - giftjordbruket - ska kunna fortgå i längden, då det är beroende av tillgång till ändliga resurser såsom råolja.

Jag kommer nog att satsa på att odla mer lök själv nästa år. Handrensad och giftfri. Gratis motion på köpet. Om man startar från sättlök tillhör lök förresten de mer lättodlade grödorna. Potatis är ju också lätt att odla själv, men som bloggrannen Ylven skriver - potatis finns ju att köpa på Ica, eller hur? Vi behöver framöver öka vår livsmedelssäkerhet och beredskap mot störningar i försörjningskedjorna genom att fler odlar själva (utan att drabbas av knepiga direktiv om otillåtna frön).

Apropå allt detta läste jag också att de öländska bruna bönorna nu fått EU-skydd som SGB, skyddad geografisk beteckning. Synd att det inte kommer att bli någon mer odling då, utan ogräsgifterna.

Fast vi kan ju lösa två problem på en gång genom att sätta ett gäng arbetslösa på att rensa ogräs i grönsaksodlingarna, istället för att de ska sitta och förslöas och ha tråkigt i sina hem.

[Andra bloggar om bönor, odling, ekologisk odling, jordbruk, bekämpningsmedel, miljö, grönsaker]