Idag må alla domedagsprofeter och soffanalytiker som förgiftat stämningen med tal om Greklands snara fall darra! Landets kraftfulle ledare Papanånting har funnit lösningen på landets svåra ekonomiska problem genom att göra en omflyttning i sin regering så att ministrarna hamnar på sina rätta arbeten. Vilket genidrag! Försvarsministern blir ny finansminister, en obefläckad utrikesminister tas in istället för den gamla och den tidigare finansministern Papanåtannat får nu ägna sig åt att vara miljöminister, vilket säkert passar honom bättre. Att börja antyda en kupp är ren elakhet - nej det handlar helt enkelt om rätt minister på rätt plats!
På söndag får Grekland klartecken för att fortsätta på den inslagna banan mot en ljusare framtid, ty eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker har kommit på en lösning på skuldkrisen som ingen sett förut. Ingen statsbankrutt, inte ens omstrukturering av statsskulden, nej det räcker med en smart omprofilering av Greklands statsskuld. Omprofilering - att ingen har kommit på det tidigare! Även Frankrikes president Sarkozy och Tysklands förbundskansler Merkel tycks ha gjort ett genombrott idag i sina funderingar över hur de grekiska skulderna ska hanteras. EU tycks vara fullt av kluriga politiker som alltid finner lösningar som ingen vanlig dödlig hade kunnat ana. Att lösningarna kommer i sista sekunden gör inte saken sämre - tvärtom höjer det spänningen i det rafflande storpolitiska spelet! Hur härligt är det inte när nattsvart förtvivlan byts i gränslös optimism och aktiebörserna rusar! Må alla illsinta blankare gömma sig i sina unkna hålor!
Och kan våra makalösa EU-ledare rädda Grekland så klarar de säkert även av Portugal och Irland som tydligen har smittats av allt ont tal om Grekland. Att Portugal och Irland av de elaka CDS-marknaderna nu värderas till samma kreditrisk som Pakistan kan vi ta med en klackspark efter de senaste utspelen.
Nu borde alla hämningar som har märkts av på finansmarknaderna den senaste tiden släppa och även kredittorkan, så vi kan fortsätta på den eviga ekonomiska tillväxtens och belåningens heliga motorväg.
Därför föreslår jag ett fyrfaldigt leve för Grekland och dess nya regering! Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!
2011-06-17
2011-06-16
Småhuspriserna sjunker
Idag rapporterar SCB ganska oförändrade småhuspriser för perioden mars till och med maj jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. I Skåne ser dock priserna ut att ha ökat den senaste månaden.
Jag har som vanligt tagit SCB:s siffror från Småhusbarometern och inflationsjusterat dem, för att få diagrammet nedan.
Som ni ser så har det varit en ovanligt kraftig nedgång sedan toppen i januari i år och det fortsatte neråt även i maj. Rent tekniskt ser det inte så ljust ut för bostadspriserna, vilket även Cornucopia påpekade häromdagen.
SCB:s statistik ligger som bekant någon månad efter Mäklarstatistik, som häromdagen rapporterade att bostadsrättspriserna sjönk något i maj.
När vi ändå tittar på bostadspriser kan vi se på skillnaderna mellan olika kommuner, vilket även Cornucopia gjorde i för någon vecka sedan. Jag har valt ut statistik från SCB för ett antal kommuner för att visa hur olika det kan se ut. Observera att det är inflationsjusterade normerade priser, så det ni ser är procentuella uppgångar sedan 1995. Sedan skiljer sig såklart priserna i absoluta tal rejält mellan olika kommuner.
I Stockholm har det som bekant gått upp rejält sedan dippen 2008, men i ytterförorten Upplands-Väsby ser det istället ut att ha legat ganska stilla, om än med viss dragning uppåt. I gräddförorten Ekerö var dippen 2009 istället, men med rejäl uppskjuts sedan dess.
Går vi till andra delar av landet är utvecklingen i Linköping lik den i Stockholm, medan närliggande Åtvidaberg har haft en nedgång det senaste året, liksom Vimmerby lite längre söderut. I Kumla märktes ingen dipp 2008, men priserna har ändå legat ganska still sedan dess. Boxholm och Katrineholm dippade 2009 men gick upp rejält 2010. Sölvesborg står i en klass för sig med sanslösa uppgångar de senaste två åren.
Jag har som vanligt tagit SCB:s siffror från Småhusbarometern och inflationsjusterat dem, för att få diagrammet nedan.
Som ni ser så har det varit en ovanligt kraftig nedgång sedan toppen i januari i år och det fortsatte neråt även i maj. Rent tekniskt ser det inte så ljust ut för bostadspriserna, vilket även Cornucopia påpekade häromdagen.
SCB:s statistik ligger som bekant någon månad efter Mäklarstatistik, som häromdagen rapporterade att bostadsrättspriserna sjönk något i maj.
Men den utvecklingen oroar inte Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån, ett dugg.Nu ligger det ju i Nykvists intresse att trissa upp priserna och tona ned risker, så man ska nog ta hans uttalanden med en stor nypa salt.
– Nej, jag tycker tvärtom att det är uppseendeväckande att prisförändringarna är så små trots att så mycket förändrats på bostadsmarknaden.
[...]
Normalt brukar en viss stiltje infinna sig på bostadsmarknaden kring midsommartid. Men i sommar tror Nykvist på fler affärer än vanligt eftersom så många vill sälja.
När vi ändå tittar på bostadspriser kan vi se på skillnaderna mellan olika kommuner, vilket även Cornucopia gjorde i för någon vecka sedan. Jag har valt ut statistik från SCB för ett antal kommuner för att visa hur olika det kan se ut. Observera att det är inflationsjusterade normerade priser, så det ni ser är procentuella uppgångar sedan 1995. Sedan skiljer sig såklart priserna i absoluta tal rejält mellan olika kommuner.
I Stockholm har det som bekant gått upp rejält sedan dippen 2008, men i ytterförorten Upplands-Väsby ser det istället ut att ha legat ganska stilla, om än med viss dragning uppåt. I gräddförorten Ekerö var dippen 2009 istället, men med rejäl uppskjuts sedan dess.
Går vi till andra delar av landet är utvecklingen i Linköping lik den i Stockholm, medan närliggande Åtvidaberg har haft en nedgång det senaste året, liksom Vimmerby lite längre söderut. I Kumla märktes ingen dipp 2008, men priserna har ändå legat ganska still sedan dess. Boxholm och Katrineholm dippade 2009 men gick upp rejält 2010. Sölvesborg står i en klass för sig med sanslösa uppgångar de senaste två åren.
2011-06-15
När och hur faller Grekland?
Idag är det åter protester och strejker i Aten och tårgas och stenar på Syntagmatorget utanför det grekiska parlamentet. Därinne sitter belägrade ledamöter och försöker få ihop ett åtstramningspaket mot folkets vilja. Igår sänktes Greklands kreditbetyg till bottennivå och samtidigt höll EU:s finansministrar extramöte för att försöka göra något, men de är oeniga.
Enligt Forbes 2000 är BNP Paribas världens största bank vad gäller tillgångarnas storlek, med nästan 3 biljoner dollar. Crédit Agricole är nummer fyra med 2,2 biljoner och Société Générale är nummer tretton med nästan 1,5 biljoner dollar. Sade någon "too big to fail"? Drabbas dessa banker kan vi vara säkra på att det orsakar ringar på vattnet som även slår mot övriga banker. Bara det att de varnas lär skapa stor osäkerhet i hela banksektorn.
Jonas Sjöstedt, en av få svenska politiker som verkligen förstår skuldkrisen, skriver så här om Grekland.
Apropå detta kom idag SCB med en undersökning som visar att svenskarnas stöd för euron sjunkit till rekordlåg nivå. Endast 24 procent skulle rösta ja. Jonas Sjöstedt säger att "Frågan om euroanslutning är politiskt död i Sverige för överskådlig tid", vilket jag gissade redan i januari förra året.
Apropå Jonas Sjöstedt, så kan jag rekommendera en skrift han sammanställt om Finanskrisen och eurokrisen. Om man bara filtrerar bort den vänsterpartistiska retoriken så har denna skrift bra förklaringar till vad som har hänt. Lite axplock.
Tillägg: Nu blir det visst redan regeringskris i Grekland.
Konflikten mellan i första hand tyska regeringen och Europeiska Centralbanken, ECB, har pågått under flera veckor [...] Tyskland har krävt att de som lånat ut pengar till grekiska staten ska tvingas skriva ner lånen kraftigt. Men Europeiska Centralbanken har sagt stenhårt nej och varnat för att det skulle leda till finansiell kollaps i hela eurozonen.Men alla tecken tyder på att det blir någon form av omstrukturering och att det kommer att drabba bankerna. Moody's hotar nu att nedgradera tre franska bankers kreditbetyg, då de lånat ut för mycket till Grekland. Det gäller bankjättarna BNP Paribas, Société Générale och Crédit Agricole. Inga tyska banker har ännu varnats, vilket kan ge en aning om orsaken till att tyskarna så aktivt förespråkar att bankerna ska vara med och betala. Tyska banker har visserligen också varit med och lånat ut till Grekland, men tydligen inte lika besinningslöst.
- Jag är emot varje framtvingad omstrukturering, sade ECB:s föreslagne nye chef Mario Draghi i EU-parlamentet timmarna före ministermötet.
Enligt Forbes 2000 är BNP Paribas världens största bank vad gäller tillgångarnas storlek, med nästan 3 biljoner dollar. Crédit Agricole är nummer fyra med 2,2 biljoner och Société Générale är nummer tretton med nästan 1,5 biljoner dollar. Sade någon "too big to fail"? Drabbas dessa banker kan vi vara säkra på att det orsakar ringar på vattnet som även slår mot övriga banker. Bara det att de varnas lär skapa stor osäkerhet i hela banksektorn.
Jonas Sjöstedt, en av få svenska politiker som verkligen förstår skuldkrisen, skriver så här om Grekland.
Svårigheten att komma överens inom EU har också en annan politisk grund. Alla inser att Grekland inte kommer att klara att betala sina skulder. Frågan är när och hur en nedskrivning av skulderna ska göras.Låt mig komma med en idé om hur en framtida tidslinje för Grekland kan se ut.
- Juni 2011 - efter en långbänk i parlamentet lyckas man inte få ihop ett tillräckligt bra åtstramningspaket.
- Juli 2011 - IMF och EU meddelar att man inte kommer att göra fler låneutbetalningar till Grekland, då de inte uppfyllt villkoren. Statsbankrutten är ett faktum, men man behåller trots det euron och EU och ECB tummar ännu mer på sina regler för att det hela ska fungera hjälpligt.
- Augusti 2011 - Pasok-regeringen tvingas avgå i det kaos som vidtar och nyval utlyses.
- Oktober 2011 - efter nyvalet återkommer Nea Demokratia till makten och försöker med fagra löften vinna folkets välvilja. De har full uppbackning av övriga EU-länder för att försöka återskapa något slags ordning i landet, detta trots att övriga EU-länder har fullt upp med att försöka få koll på alla dominoeffekter av Greklands statsbankrutt.
- Mars 2012 - efter fem månader av ekonomiskt sammanbrott och kravaller har den grekiska militären fått nog och tar makten i en kupp. Övriga EU reagerar med att utesluta landet ur unionen (och euron) men det struntar den nya regimen i. Egentligen tycker EU-ledarna att det är ganska skönt att bli av med Grekland, men ingen säger förstås det officiellt. Retoriken handlar om militärjuntans hemska brott mot de mänskliga rättigheterna, men inget annat land ingriper.
Apropå detta kom idag SCB med en undersökning som visar att svenskarnas stöd för euron sjunkit till rekordlåg nivå. Endast 24 procent skulle rösta ja. Jonas Sjöstedt säger att "Frågan om euroanslutning är politiskt död i Sverige för överskådlig tid", vilket jag gissade redan i januari förra året.
Men denna debatt om införandet av euron i Sverige kommer med största säkerhet att vara stendöd inom något år. Och begravd två meter under jorden. [...] Tror ni mig inte? Vi får väl se hur många som förespråkar svensk euroanslutning år 2012.Fast kanske kan vi fortfarande hitta några envetna folkpartister som fortfarande förespråkar svenskt euroanslutning.
Apropå Jonas Sjöstedt, så kan jag rekommendera en skrift han sammanställt om Finanskrisen och eurokrisen. Om man bara filtrerar bort den vänsterpartistiska retoriken så har denna skrift bra förklaringar till vad som har hänt. Lite axplock.
I ett antal länder, inte minst i USA där krisen började, är bankernas och finansbolagens oansvariga utlåning och spekulation en huvudförklaring till krisen. Bankerna har spekulerat i osäkra tillgångar. Olika fantasifulla finansiella produkter har skapats och sålts vidare. Detta underblåstes av att finanssektorn avreglerades. Istället för politiskt ansvar har en övertro på att marknaden ska sköta och reglera sig själv dominerat bland politikerna. Priserna på fastigheter har drivits upp. Inkomstklyftor och vinster har ökat. Många människor har tagit lån som de egentligen inte har råd med. En bubbla blåstes upp och så länge det gick bra ville många vara med och dela på de stigande värdena. När bubblan sprack stod många husägare med lån som var större än värdet på husen medan bankerna inte kunde få tillbaks sina pengar och gjorde stora förluster. Samtidigt blev många arbetslösa eller fick minskade inkomster.Detta sista är viktigt att komma ihåg även för alla svenska politiker, särskilt den dag bankkrisen slår till på allvar här.
[...]
Bakom denna utveckling finns också mer grundläggande ekonomiska obalanser. USA har länge haft ett stort underskott i utrikeshandeln. Detsamma gäller flera av de euroländer som nu drabbas hårdast av krisen. De har helt enkelt svårt att konkurrera på världsmarknaden. Så länge tillväxten var hög, pådriven av stigande fastighetspriser, inhemsk konsumtion och
spekulation, så syntes inte dessa svagheter lika tydligt.
[...]
Helt klart är dock att hög statsskuld hotar ett lands välfärd och gör det till ett enklare byte för spekulanter. Höga skulder gör att det till sist blir långivarna, inte de demokratiskt valda politikerna, som kan diktera villkoren för politiken.
Tillägg: Nu blir det visst redan regeringskris i Grekland.
Världsrekorden i hyperinflation
En kort genomgång av världshistoriens kraftigaste hyperinflationer.
I juli 1946 hade Ungern en inflationstakt på 41900 biljoner procent per månad - priserna fördubblades därmed på i genomsnitt 15 timmar! Nedan en hundratriljonerssedel - százmillió b.-pengö = hundra miljoner b(iljoner) pengö..
I sammanhanget framstår Zimbabwes inflationstopp från november 2008 på 79,6 miljarder procent per månad som ganska beskedlig. Priserna fördubblades då bara på 25 timmar. Nedan en hundrabiljonerssedel (observera engelska trillion = svenska biljon).
Den kända hyperinflationen i Weimarrepublikens Tyskland 1922-23 hade en högsta månatlig inflationstakt på 29500 procent, vilket motsvarar en prisfördubbling på ungefär 3 och en halv dag. Nedan en hundrabiljonerssedel.
Det forna Jugoslavien hade en inflationstopp i januari 1994 med en månatlig takt på 313 miljoner procent. Nedan en 500-miljarderssedel.
Ett land som är i ropet nu är Grekland, som led av sin värsta hyperinflation i oktober 1944 med 13800 procent per månad. Nedan en 100-miljarderssedel.
Nu ser dock inte hyperinflation ut att vara det främsta hotet mot pengarna i länder som har övervägande andel "skuldpengar", t.ex. USA, eurozonen, Storbritannien eller Sverige. Snarare blir det deflation framöver. Det kan också mycket väl hända att vi drabbas av hyperinflation efter deflationsfasen, men det är några år till dess och absolut inget man ska ta för givet. Många andra länder kan dock komma att drabbas av hyperinflation redan nu.
I juli 1946 hade Ungern en inflationstakt på 41900 biljoner procent per månad - priserna fördubblades därmed på i genomsnitt 15 timmar! Nedan en hundratriljonerssedel - százmillió b.-pengö = hundra miljoner b(iljoner) pengö..
I sammanhanget framstår Zimbabwes inflationstopp från november 2008 på 79,6 miljarder procent per månad som ganska beskedlig. Priserna fördubblades då bara på 25 timmar. Nedan en hundrabiljonerssedel (observera engelska trillion = svenska biljon).
Den kända hyperinflationen i Weimarrepublikens Tyskland 1922-23 hade en högsta månatlig inflationstakt på 29500 procent, vilket motsvarar en prisfördubbling på ungefär 3 och en halv dag. Nedan en hundrabiljonerssedel.
Det forna Jugoslavien hade en inflationstopp i januari 1994 med en månatlig takt på 313 miljoner procent. Nedan en 500-miljarderssedel.
Ett land som är i ropet nu är Grekland, som led av sin värsta hyperinflation i oktober 1944 med 13800 procent per månad. Nedan en 100-miljarderssedel.
Nu ser dock inte hyperinflation ut att vara det främsta hotet mot pengarna i länder som har övervägande andel "skuldpengar", t.ex. USA, eurozonen, Storbritannien eller Sverige. Snarare blir det deflation framöver. Det kan också mycket väl hända att vi drabbas av hyperinflation efter deflationsfasen, men det är några år till dess och absolut inget man ska ta för givet. Många andra länder kan dock komma att drabbas av hyperinflation redan nu.
2011-06-14
Billiga spanska fastigheter?
Jag läser att "Under förra året ökade svenskars fastighetsköp i Spanien med 105 procent". Husen har ju blivit så billiga...
Spaniens statssekreterare för bostadsfrågor säger:
Överhuvudtaget skulle jag avråda från att köpa bostäder i fjärran länder om man inte planerar att flytta dit permanent. Med tanke på effekterna av oljepriser och finanskriser på flyget lär det om några år bli nästan omöjligt att besöka sin semesterbostad till rimlig kostnad, om man inte vill ta tåget. Hur många vill sitta på tåget 48 timmar eller mer för att komma till sin semesterbostad i Marbella eller Antalya?
Sedan pristoppen första kvartalet 2008 har bostadspriserna i Spanien sjunkit med i snitt 15 procent. På vissa turistorter har priserna gått ned med 30—40 procent.Här finns en stor risk att blåögda svenskar kan bränna sig rejält - hoppas att de åtminstone inte köpt för lånade pengar! Med tanke på hur monumentalt stor den spanska bostadsbubblan var så lär nedgångar på 15 eller 30-40 procent inte räcka.
Spaniens statssekreterare för bostadsfrågor säger:
– Vi måste göra allt vi kan för att förhindra en ny bostadsbubbla, säger Beatriz Corredor.Tillåt mig storskratta! Risken för en ny bostadsbubbla i Spanien är obefintlig de närmaste hundra åren. Det kommer att ta minst ett decennium innan man har rett upp efter den nuvarande spruckna bubblan - vi har inte ens sett något som liknar en riktig botten och de spanska bankerna låtsas fortfarande som om det regnar, tack vare generösa spanska bokföringsregler.
Överhuvudtaget skulle jag avråda från att köpa bostäder i fjärran länder om man inte planerar att flytta dit permanent. Med tanke på effekterna av oljepriser och finanskriser på flyget lär det om några år bli nästan omöjligt att besöka sin semesterbostad till rimlig kostnad, om man inte vill ta tåget. Hur många vill sitta på tåget 48 timmar eller mer för att komma till sin semesterbostad i Marbella eller Antalya?
Grekland sämst
Idag sänktes till slut Greklands kreditbetyg till sämsta möjliga i världen. Varför de inte varit där tidigare kan man verkligen fråga sig. Vad sysslar kreditvärderingsinstituten med egentligen? Alltid steget efter - samma som med exempelvis Enron, som hade toppbetyg fram till bara några dagar innan konkursen. Samtidigt kom notisen förbi att "Greklands budgetunderskott uppgick till 10,3 miljarder euro under perioden januari till maj 2011, att jämföra med 9,1 miljarder samma period 2010". Så bra gick det med den budgetsaneringen. Räntan på grekiska tioåriga statsobligationer steg till rekordnivån 17,46 procent idag. Kreditswapparna indikerar nu en risk på tre fjärdedelar för att Grekland omstrukturerar sina skulder inom fem år.
Vår väldelige Borg konstaterar att det är akut kris i Grekland och det ska bli akut möte för EU:s finansministrar ikväll. Hur länge kan spelet och plågan fortgå? Det är som sagt början på det finansiella slutspelet som vi nu ser. Grekland ser ut att bli första brickan att falla. Frågan är bara hur många andra brickor de kommer att dra med sig och i vilken ordning.
Vår väldelige Borg konstaterar att det är akut kris i Grekland och det ska bli akut möte för EU:s finansministrar ikväll. Hur länge kan spelet och plågan fortgå? Det är som sagt början på det finansiella slutspelet som vi nu ser. Grekland ser ut att bli första brickan att falla. Frågan är bara hur många andra brickor de kommer att dra med sig och i vilken ordning.
2011-06-13
Bostadsrätter - uppdaterad statistik
Idag kom SCB med statistik om bostadsrättspriserna för 2010, så jag uppdaterar några diagram från det jag skrev om bostadsrätter kontra småhus i maj.
Bostadsrättspriserna har som ni ser stigit betydligt snabbare än alla andra fastighetspriser, men det visste vi förut - detta var bara en bekräftelse med senaste priserna. Dock är ökningen inte jämnt fördelad över landet.
Inte oväntat är bostadsrättspriserna högst i storstadsområdena och betydligt lägre i övriga landet.
Ser man emellertid på hur mycket priserna stigit procentuellt så ser man att Stockholms bostadsrättsmarknad förefaller ganska mild jämfört med övriga landet.
Skillnaden blir ytterst tydlig när man ser på hur småhuspriserna (villor och radhus) utvecklats jämfört med bostadsrätter. I Stockholm är som jag konstaterade i maj skillnaden inte så stor, medan i övriga landet bostadsrättspriserna har sprungit iväg mycket snabbare än småhuspriserna. Jag återkommer med fler vackra diagram när jag hunnit snickra ihop dem.
Relaterat hos bloggrannar:
Bostadsrättspriserna har som ni ser stigit betydligt snabbare än alla andra fastighetspriser, men det visste vi förut - detta var bara en bekräftelse med senaste priserna. Dock är ökningen inte jämnt fördelad över landet.
Inte oväntat är bostadsrättspriserna högst i storstadsområdena och betydligt lägre i övriga landet.
Ser man emellertid på hur mycket priserna stigit procentuellt så ser man att Stockholms bostadsrättsmarknad förefaller ganska mild jämfört med övriga landet.
Skillnaden blir ytterst tydlig när man ser på hur småhuspriserna (villor och radhus) utvecklats jämfört med bostadsrätter. I Stockholm är som jag konstaterade i maj skillnaden inte så stor, medan i övriga landet bostadsrättspriserna har sprungit iväg mycket snabbare än småhuspriserna. Jag återkommer med fler vackra diagram när jag hunnit snickra ihop dem.
Relaterat hos bloggrannar:
- Cornucopia: Exekutiva auktioner på väg upp
- Cornucopia: Bolånetorskbeståndet är utfiskat
- Cornucopia: Stora lokala och regionala skillnader i bostadsbubblans prisutveckling
- Kvantitativt: Fortsatt kris för småhustillverkare
- Kvantitativt: Ofrivilliga hyresvärdar
- Kvantitativt: Tvärstopp på bostadsmarknaden
- DN: Lägenhetsköpen dyrare än någonsin
- Expressen: Mäklare tjänade miljarder i fjol
- Helsingborgs dagblad: Stor ökning av bostäder till salu i Helsingborg
2011-06-09
Vändpunkt?
Som jag lovade så återkommer jag här med en diagrambilaga till inlägget om det finansiella slutspelet. Alla diagram går att klicka på för att förstora Vi börjar med en titt på Stockholmsbörsen det senaste året.
Vi har brutit den uppåttrend som rått sedan Japan-paniken i mars. Allvarligt är att börsen inte orkade upp till samma nivåer som i januari i år innan det vände ner igen. Visst kommer vi att få ett antal rejäla uppstudsar på nervägen - det ser ut som om börsen möjligtvis just har påbörjat en. Går vi under botten från mars är även en längre nertrend bekräftad. Än så länge är det dock bara preliminära tecken på nedgång.
Tittar vi på Newyork-börsen ser det också risigt ut, även om toppen i början av maj där var högre än den i början av året.
Det ser likartat ut på övriga större aktiebörser i världen. Går börserna ner "försvinner" stora mängder likvida finansiella tillgångar, vilket ger att deflationistiskt scenario.
Även råvarupriserna ser ut att befinna sig på en vändpunkt, exempelvis industrisamhällets livsblod oljan.
Nedgången i början av maj har följts av en ganska blodfattig uppgång, så jag förväntar mig vidare prisnedgångar. Inget inflationsscenario precis.
För alla vänner av ädelmetaller kan vi titta på guldpriset.
Även här en snabb nedgång i början av maj, följd av en inte lika kraftig upprekyl. Skulle det mot förmodan gå över senaste toppen får jag vända på klacken och byta scenario, men det ser inte sannolikt ut just nu. För silvret ser det betydligt värre ut.
Det mesta pekar alltså mot deflation. Vi kan även titta på räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer. Observera att det är en längre tidsskala här - fem år.
Årsskiftet 2008-2009 slog denna ränta i botten. De efterföljande åtgärderna ledde till en ränteuppgång, som dock inte orkade särskilt långt innan räntan sjönk igen. I slutet av 2010 blev det lite inflationsförväntningar, men de lyckades som ni ser inte driva upp tioårsräntan högre än topparna 2009-2010 innan räntan började sjunka igen. Senaste noteringen ligger runt 2,95 procent och trenden ser som sagt ut att ha vänt ner igen, vilket knappast talar för inflation, utan snarare ligger i linje med deflationsscenariot. Amerikanska statsobligationer utgör också en "säker hamn" som investerare söker sig till när det skakar på marknaderna och då drivs också räntorna ner.
Flykten till upplevd säkerhet kan vi också se i exempelvis valutakursen på schweizerfranc mot euro det senaste året.
Schweizerfrancen stärks gradvis (neråt i diagrammet) om än med vissa uppstudsar.
Vi har brutit den uppåttrend som rått sedan Japan-paniken i mars. Allvarligt är att börsen inte orkade upp till samma nivåer som i januari i år innan det vände ner igen. Visst kommer vi att få ett antal rejäla uppstudsar på nervägen - det ser ut som om börsen möjligtvis just har påbörjat en. Går vi under botten från mars är även en längre nertrend bekräftad. Än så länge är det dock bara preliminära tecken på nedgång.
Tittar vi på Newyork-börsen ser det också risigt ut, även om toppen i början av maj där var högre än den i början av året.
Det ser likartat ut på övriga större aktiebörser i världen. Går börserna ner "försvinner" stora mängder likvida finansiella tillgångar, vilket ger att deflationistiskt scenario.
Även råvarupriserna ser ut att befinna sig på en vändpunkt, exempelvis industrisamhällets livsblod oljan.
Nedgången i början av maj har följts av en ganska blodfattig uppgång, så jag förväntar mig vidare prisnedgångar. Inget inflationsscenario precis.
För alla vänner av ädelmetaller kan vi titta på guldpriset.
Även här en snabb nedgång i början av maj, följd av en inte lika kraftig upprekyl. Skulle det mot förmodan gå över senaste toppen får jag vända på klacken och byta scenario, men det ser inte sannolikt ut just nu. För silvret ser det betydligt värre ut.
Det mesta pekar alltså mot deflation. Vi kan även titta på räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer. Observera att det är en längre tidsskala här - fem år.
Årsskiftet 2008-2009 slog denna ränta i botten. De efterföljande åtgärderna ledde till en ränteuppgång, som dock inte orkade särskilt långt innan räntan sjönk igen. I slutet av 2010 blev det lite inflationsförväntningar, men de lyckades som ni ser inte driva upp tioårsräntan högre än topparna 2009-2010 innan räntan började sjunka igen. Senaste noteringen ligger runt 2,95 procent och trenden ser som sagt ut att ha vänt ner igen, vilket knappast talar för inflation, utan snarare ligger i linje med deflationsscenariot. Amerikanska statsobligationer utgör också en "säker hamn" som investerare söker sig till när det skakar på marknaderna och då drivs också räntorna ner.
Flykten till upplevd säkerhet kan vi också se i exempelvis valutakursen på schweizerfranc mot euro det senaste året.
Schweizerfrancen stärks gradvis (neråt i diagrammet) om än med vissa uppstudsar.
Finansiellt slutspel?
Vad vi nu ser på världens finansmarknader ser ut att vara början på det deflationistiska slutspel som jag har talat om länge. Deflation innebär i detta fall att tillgångar av olika slag kommer att falla i värde. Det innebär även att penningmängden kommer att minska, eftersom stora mängder "skuldpengar" kommer att försvinna in i "svarta hål" av kreditförluster och dylikt. Vad som händer efter deflations- och depressionsperioden återstår att se. Just nu koncentrerar vi oss på vad som kommer att vara mest aktuellt de närmaste åren.
Vi har sett de första tecknen ett bra tag, men tonläget från makthavarna börjar nu bli alltmer skärrat. Några storbanker talar nu om "frivilliga" omstruktureringar av Greklands statsskuld. De är lika frivilliga som ett bröllop där svärfadern står med hagelgeväret i ryggen på ynglingen som gjort hans dotter med barn. Idén är att bankerna "frivilligt" förlänger löptiden på obligationerna i hopp om att Grekland någon dag ska kunna betala av sin statsskuld. Med rätt definition kanske man kan lyckas förlänga sin respittid ett tag innan kreditvärderingsinstituten nedgraderar Grekland till total skräpstatus och därmed helt stänger dem ute från de vanliga lånemarknaderna. Att grekerna någonsin ska kunna betala av sin statsskuld är förstås en illusion, vilket bloggen Siffror och anteckningar visar genom att räkna på statsskuld och skatteintäkter per person.
Vi får räkna med att regeringar, centralbanker med flera under resans gång kommer att försöka göra desperata räddningsförsök. En del av dessa kommer att vara totalt misslyckade, andra att ge tillfällig lindring, medan många bara kommer att göra saker värre.
Vad vi bland annat kommer att få se är hur Europas banksystem krackelerar när alla kreditförluster måste tas och gradvis sprider sig genom systemet. Det handlar inte bara om värdelösa statsobligationer, utan även om exempelvis dåliga spanska bolån som just nu döljs genom kreativ bokföring. Även stora delar av de finansiella derivaten som många använt som "skydd" eller "hedge" kommer att drabbas hårt, med ännu större förluster som följd, både för utfärdare och köpare av derivaten. Sveriges banker går inte säkra.
Dessutom kommer de kvarvarande bostadsbubblorna (Sverige, Kanada, Australien, Norge) att börja pysa ihop, med följdeffekter för redan hårt drabbade banker och fonder. Kinas tillväxt kommer troligen att tvärnita på grund av elbrist, med många spruckna förhoppningar som följd. Det finns även fler småkriser som kommer att bidra till det stora hela.
Det är alltid svårt att göra tidsuppskattningar av såna här stora komplexa skeenden. Man vet vad ungefär som kommer att hända, men inte exakt när och i vilken ordningsföljd. Jag vågar mig ändå på att gissa att den globala finanskrisen kommer att uppnå rejält momentum i höst, efter lite förberedande övningar under sommaren. Vi kommer liksom hösten 2008 att få se ett antal stora finansiella institutioner gå omkull, räddas av staten och/eller slukas av konkurrenter. Mot slutet av året och början av 2012 lär vi även börja se ordentliga effekter på den reala ekonomin, med varsel, konkurser med mera. Det allvarligaste vi skulle kunna se vore troligen om vi på grund av vacklande finansinstitutioner skulle få svårigheter globalt med att ställa ut remburser, vilket jag skrev om i november 2008. Detta skulle isåfall drabba hela världshandeln och bli som att slänga in grus i hela maskineriet.
Musik@Centrifugen skriver idag om vad man bör känna till om finanskrisen.
Vi har sett de första tecknen ett bra tag, men tonläget från makthavarna börjar nu bli alltmer skärrat. Några storbanker talar nu om "frivilliga" omstruktureringar av Greklands statsskuld. De är lika frivilliga som ett bröllop där svärfadern står med hagelgeväret i ryggen på ynglingen som gjort hans dotter med barn. Idén är att bankerna "frivilligt" förlänger löptiden på obligationerna i hopp om att Grekland någon dag ska kunna betala av sin statsskuld. Med rätt definition kanske man kan lyckas förlänga sin respittid ett tag innan kreditvärderingsinstituten nedgraderar Grekland till total skräpstatus och därmed helt stänger dem ute från de vanliga lånemarknaderna. Att grekerna någonsin ska kunna betala av sin statsskuld är förstås en illusion, vilket bloggen Siffror och anteckningar visar genom att räkna på statsskuld och skatteintäkter per person.
Vi får räkna med att regeringar, centralbanker med flera under resans gång kommer att försöka göra desperata räddningsförsök. En del av dessa kommer att vara totalt misslyckade, andra att ge tillfällig lindring, medan många bara kommer att göra saker värre.
Vad vi bland annat kommer att få se är hur Europas banksystem krackelerar när alla kreditförluster måste tas och gradvis sprider sig genom systemet. Det handlar inte bara om värdelösa statsobligationer, utan även om exempelvis dåliga spanska bolån som just nu döljs genom kreativ bokföring. Även stora delar av de finansiella derivaten som många använt som "skydd" eller "hedge" kommer att drabbas hårt, med ännu större förluster som följd, både för utfärdare och köpare av derivaten. Sveriges banker går inte säkra.
Dessutom kommer de kvarvarande bostadsbubblorna (Sverige, Kanada, Australien, Norge) att börja pysa ihop, med följdeffekter för redan hårt drabbade banker och fonder. Kinas tillväxt kommer troligen att tvärnita på grund av elbrist, med många spruckna förhoppningar som följd. Det finns även fler småkriser som kommer att bidra till det stora hela.
Det är alltid svårt att göra tidsuppskattningar av såna här stora komplexa skeenden. Man vet vad ungefär som kommer att hända, men inte exakt när och i vilken ordningsföljd. Jag vågar mig ändå på att gissa att den globala finanskrisen kommer att uppnå rejält momentum i höst, efter lite förberedande övningar under sommaren. Vi kommer liksom hösten 2008 att få se ett antal stora finansiella institutioner gå omkull, räddas av staten och/eller slukas av konkurrenter. Mot slutet av året och början av 2012 lär vi även börja se ordentliga effekter på den reala ekonomin, med varsel, konkurser med mera. Det allvarligaste vi skulle kunna se vore troligen om vi på grund av vacklande finansinstitutioner skulle få svårigheter globalt med att ställa ut remburser, vilket jag skrev om i november 2008. Detta skulle isåfall drabba hela världshandeln och bli som att slänga in grus i hela maskineriet.
Musik@Centrifugen skriver idag om vad man bör känna till om finanskrisen.
Vi är på väg in i en depression och/eller global valutakris.Och Cornucopia ägnar sig åt lite börsfunderingar.
Börsbolagens vinster är på rekordnivåer, frågan är om de kan överträffas och därmed motivera en uppgång. Vinsterna är alltid på rekordnivåer när börsen toppar, det ligger i sakens natur. Samtidigt har vi alla finans- och skuldkriser hängade över oss och någon återhämtning har det förstås inte blivit av amerikanskt tryckande av pengar.Jag återkommer om ett tag med en diagrambilaga till detta inlägg (klar nu).
2011-06-08
Rapport från landet
Efter långhelgen på landet får jag ta en liten mjukstart med bloggandet innan jag ger mig in i finanskris och energiproblem.
På lantstället har jag potatisland som jag satte i påskas, där jag bland annat har sorten Highland Burgundy Red (tack Ylven för tipset). Där ser plantorna nu ut som på bilden till höger (klicka på bilden för att förstora). Ogräs finns det såklart gott om i det nyupptagna potatislandet, som varit odlat senast för tjugo år sedan. På bilden till höger har jag rivit av det värsta av ogräsen och slängt runt om. Sen ska det förstås kupas, så blir man av med mer ogräs.
Mellan potatisplantorna har jag sått bondbönor av den ovanliga rödblommiga sorten "Crimson Flowered" (köpta från Jennys frön och sånt).
En ny sort för mig i år är den mycket tidiga sorten Marine som har hunnit längst av all potatisen. Som ni ser på bilden till vänster har jag redan kupat den. Den ska tydligen vara ovanligt god också - jag får väl återkomma med smakrapport.
På landet kan man också studera klantig stängsling, till och med värre än den som Cornucopia beskrev i våras. Här har någon för många år sedan satt upp fårstängsel och inte orkat sätta störar i marken, utan istället satt fast stängslet i en tall. Inte nog med att man har satt stängsel i trädet, man har till och med dragit det ett helt varv runt, då det råkade bli en skarv just här. Nu är det fullständigt invuxet i trädet och helt omöjligt att få bort. Den bäst betalda biten av furans stam är därmed förstörd.
Vilda djur ser man dock inte så mycket av på landet, utan dem kan man enklast se när man kommer tillbaks till storstaden. Knappt hade jag hunnit tillbaks till stan, förrän jag fick se denna ganska orädda råbock i den stadsnära skogen.
På lantstället har jag potatisland som jag satte i påskas, där jag bland annat har sorten Highland Burgundy Red (tack Ylven för tipset). Där ser plantorna nu ut som på bilden till höger (klicka på bilden för att förstora). Ogräs finns det såklart gott om i det nyupptagna potatislandet, som varit odlat senast för tjugo år sedan. På bilden till höger har jag rivit av det värsta av ogräsen och slängt runt om. Sen ska det förstås kupas, så blir man av med mer ogräs.
Mellan potatisplantorna har jag sått bondbönor av den ovanliga rödblommiga sorten "Crimson Flowered" (köpta från Jennys frön och sånt).
En ny sort för mig i år är den mycket tidiga sorten Marine som har hunnit längst av all potatisen. Som ni ser på bilden till vänster har jag redan kupat den. Den ska tydligen vara ovanligt god också - jag får väl återkomma med smakrapport.
På landet kan man också studera klantig stängsling, till och med värre än den som Cornucopia beskrev i våras. Här har någon för många år sedan satt upp fårstängsel och inte orkat sätta störar i marken, utan istället satt fast stängslet i en tall. Inte nog med att man har satt stängsel i trädet, man har till och med dragit det ett helt varv runt, då det råkade bli en skarv just här. Nu är det fullständigt invuxet i trädet och helt omöjligt att få bort. Den bäst betalda biten av furans stam är därmed förstörd.
Vilda djur ser man dock inte så mycket av på landet, utan dem kan man enklast se när man kommer tillbaks till storstaden. Knappt hade jag hunnit tillbaks till stan, förrän jag fick se denna ganska orädda råbock i den stadsnära skogen.
2011-06-01
Ha det gott i solen!
Nu åker Flute ut på landet, långt från Internet, finanskriser och energipredikament. Nära potatisland och sjö istället.
Trevlig helg alla läsare!
Trevlig helg alla läsare!