2008-11-14

Störningar i världshandeln

Detta är en allvarlig sak som jag har tänkt skriva om ett bra tag, men inte förrän nu har jag kommit till skott, eftersom jag inte bara ville skriva en kort notis om något så viktigt.

I vår globaliserade värld är handeln mellan olika stater livsviktig. USA och Europa köper kläder och skor från Asien, eftersom vi knappt har någon inhemsk produktion kvar. Elektronikprylar, bilar och maskiner fraktas långa vägar. De flesta länder importerar olja och oljeprodukter från andra länder. Andra viktiga råvaror (metaller, malm, fosfat, m.m.) fraktas kors och tvärs över världen. Många länder har inte tillräcklig inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja sin egen befolkning (t.ex. Kina, Japan, Saudiarabien, Zimbabwe, Egypten) och importerar därför livsmedel från producenter med överskott (t.ex. Kanada och USA). Sammantaget är världen idag så gott som helt beroende av att världshandeln fungerar någorlunda smidigt och att varuleveranserna dyker upp i någorlunda tid. Den största transportvolymen går på fartyg av olika sorter och storlekar, även om stora delar går på lastbil och tåg inom t.ex. Europa, eller via pipelines för olja och gas.
Baltic Dry Index

Det är därför oroande att fartygstrafiken har drabbats av störningar av olika slag p.g.a. den nuvarande krisen. Det viktigaste indexet över kostnaden för att frakta råvaror, Baltic Dry Index har från år 2002 till i somras gjort en rekorduppgång, vilket har gjort att sjötransportbolagen har kunnat tälja guld med kniv. Men de senaste månaderna har indexet fallit ihop totalt, till under 2002 års nivåer. Detta gör att sjötransportbolagen plötsligt inte gör några större vinster - kanske till och med förluster, vilket i sin tur medför att beställningar av nya fartyg raskt minskar - de minskade 90% under förra månaden. Räkna därmed varvsindustrin till kommand krisbranscher, där de gör lastbilstillverkarna sällskap. Även sjötransportbolagen drabbas ju av de generella problemen för företag att låna pengar, så vissa kan gå under. Därmed kan det bli oväntade stopp i vissa transporter.

Ett annat problem som dykt upp för världshandeln är själva betalningen till leverantörer. Normalt behövs ju en bank för att förmedla betalningen, för man skickar ju inte precis sedlar i ett kuvert för att betala för ett skepp fyllt med stål eller vete. Handelskrediter av olika slag är centrala för att varuhandeln ska fungera. Men vad händer när man inte längre litar på bankerna? Vid internationell handel används remburser (letters of credit på engelska). En remburs är typiskt ett löfte från en bank att betala ut pengar till leverantören när man får besked från mottagaren att varan kommit fram. Remburser har hittills (i flera hundra år) ansetts som mycket säkra, eftersom om mottagaren inte kan betala för sig kan ju banken ta över varorna som är säkerhet för rembursen och sälja dem för att kunna betala leverantören. Men när banker faller som käglor världen över så faller därmed även förtroendet för remburser som de ställer ut. Om man t.ex. ska exportera vete från Kanada till Egypten uppenbarar sig snabbt frågan hur stabila de egyptiska bankerna egentligen är just nu.

Till detta kan läggas problemet med de snabba prisfallen på råvaror i världen just nu. Om mottagaren inte kan betala för sig tar ju banken lasten och försöker sälja den, men den kan under tiden ha sjunkit så mycket i pris att banken gör en stor förlust på rembursen. Bankerna kan därför bli ovilliga att ställa ut remburser, eller börja ta ut väldigt höga riskpremier på dem. Mycket riktigt rapporterade WTO i förrgår att vissa finansiärer inom internationell handel höjt sina påslag rejält - i vissa fall från 0,8 procentenheter över interbankräntan till 5 procentenheter över den. De rapporterade också att det saknas omkring 25 miljarder dollar i likviditet på handelsfinansieringsmarknaderna. AFP har en lite längre artikel om samma ämne. Times Online nämner också att brittiska banken HSBC säger att kostnaden för att garantera en remburs har dubblats.

Råvaruhandeln är grunden för allt. Utan järnmalm inget stål. Utan stål inga bestick, bildelar m.m. Och så vidare. Därmed stannar hela världsekonomin av om inte råvaruleveranserna funkar och vad värre är, vissa kan bli utan livsnödvändiga varor såsom mat.

Än så länge verkar det inte ha ställt till några problem som är synliga för gemene man, men Naked Capitalism citerade i förra veckan en artikel från Lloyd's List som behandlar just problemen med remburser. Där citeras även en artikel från Globe and Mail om problem för de kanadensiska hamnarna. Financial Post hade för ett tag sen också en artikel om att Kanadas spannmålsexport fastnar i hamnarna.

Signaturen "London Banker" på RGE Monitor skrev idag en mycket bra artikel om problemen för världshandeln. Där påpekar han bland annat att just livsmedelsbrist p.g.a. strul i världshandeln kan orsaka svårast problem. Någon sade någon gång att "varje samhälle befinner sig bara nio missade måltider från anarki".

P.S. Svenska gammelmedia verkar som vanligt ligga efter trenden och har helt missat WTOs uttalanden i onsdags. Jag kunde inte hitta något om saken varken på DN.se, SvD.se eller di.se.

5 kommentarer:

  1. Jo, men samtidigt så är det ju så att allt hänger ihop. Vi kan inte förvänta oss att en bransch tutar och kör obekymrat medans alla andra kippar efter andan. Vi måste nog alla ner på knäna innan någon av oss kan börja resa sig igen. Precis som du skriver så är bankerna nyckeln till hela maskineriet och de tycks ha hamnat i något slags paniktillstånd. Min högst personliga gissning är att vi får vänta tills hösten 2009 innan bankerna börjar fungera som vanligt och då kommer antagligen det gå väldigt fort uppåt för de företag som överlevt vintern. Lyssnade på en av Nordeas placerare i onsdagskväll, han berättade att tidigare uppgångar efter svåra nedgångar alltid överraskat, det har gått mycket fortare än vad de förväntat, de har tom oftast "missat" den

    Old Man River

    SvaraRadera
  2. hej

    Har läst din blogg och håller med dig.Bra beskrivet.Tyvärr förstår många inte riktigt läget .Även med den tekniska analysen kunde man se(faktiskt år i förväg) att börsfallet skulle komma.

    Ewt-metoden är den bästa metoden och nästan 2 år innan ATH skrev jag om ca nivån när det skulle börja gå neråt.

    (men folk läser men bryr sig ej)

    Även om jag i första hand förlitar mig på mina Ewt -analyser vid min aktiehandel måste jag säga att din blogg och det du skriver är MYCKET intressant.

    Lycka till och jag återkomer för att läsa dinna kommande inlägg/artiklar

    SvaraRadera
  3. Att det kommer politiska kriser i kölvattnet av finanskrisen råder nog ingen tvekan om. Så har det alltid varit genom historien.

    Från högre ränta på kreditbrev till politiska oroligheter är dock vägen lång.

    jn70

    SvaraRadera
  4. Till "Old Man River":
    Tyvärr tror jag inte att det kommer att gå så fort uppåt denna gång. Det blir snarare en lång, utdragen och seg sak. Jfr 1930-talet.

    Till "jn70":
    Det heter remburser på svenska, inte kreditbrev. Letters of credit på engelska.

    Men, det är inte bara räntan på remburserna som avgör, utan tillgängligheten. Om man inte litar på någon av de banker som importören presenterar som alternativ som utställare av rembursen, så blir det ingen export av. Och om bankerna inte litar på importören? Då vill ingen ställa ut någon remburs.

    Om systemet torkar upp tillräckligt kommer det nog att sluta med att staterna (eller riksbankerna) får gå in garantera importen av de viktigaste varorna.

    Men när ingen litar på en stats betalningsförmåga längre (t.ex. Island eller Ecuador) blir det problem. Det är då livsmedelsbrist kan ställa till kravaller.

    Men vägen dit är kanske lång, som du säger. Jag har bara pekat på en trend som har påbörjats. Vi får se hur fort utvecklingen går.

    SvaraRadera
  5. Utanför Somalia handlar det mer om ambush än remburs. :-)

    En intressant framtid väntar den dagen då stater är så skuldsatta att företag har större förtroende.

    jn70

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.