Nu tänkte jag övergå till lite annat tyckande kring regeringens politik.
Till att börja med undrar jag vad sjutton de har tänkt sig med försvarsministerposten. Sverige har nu gått 20 dygn utan försvarsminister efter Tolgfors' "planerade" avgång. Ska det vara så svårt att hitta en tillräckligt försvarsintresserad och kunnig allianspolitiker? Jag baxnar också över att försvaret föreslås upphandla logistiken från privata aktörer. Hursomhelst kan vi konstatera att svensk försvarspolitik präglas av devisen "mycket skrik för lite ull". Det satsas enligt budgeten 45,6 miljarder kronor på försvaret i år, men vad får vi för det? En försvarsorganisation som inte fungerar särskilt bra i fredstid (t.ex. det katastrofala PRIO-systemet och centrallagret) och säkerligen skulle kollapsa i skarpt läge. Ska vi ha ett icke-fungerande försvar kan vi väl ha det på allvar - lägg ner fler bitar och överför resurserna till exempelvis polisen, hemvärnet och MSB. Eller så reformerar man vårt försvar i grunden, så att det blir fungerande och vi får något för de skattepengar vi satsar på det.
Plötsligt har konsumentminister Birgitta Ohlsson (fp) upptäckt att det finns många överskuldsatta i Sverige och vidtar därför kraftåtgärden att tillsätta en utredning "för att ta fram en åtgärdsinriktad strategi för att motverka överskuldsättning" som ska vara klar hösten 2013. Vilken dådkraft! Jag kan redan nu föreslå ett antal verksamma åtgärder: förbjud ockerräntor (t.ex. mer än 10 procentenheter över reporäntan), kraftig skärpning av reglerna för reklam för låneprodukter, en regel för hur mycket finansinstitut får låna ut till en person i förhållande till dennes årsinkomst samt liknande regel för räntan, statsfinansierad saklig reklam/information på bästa plats om faran med att ta lån. Eftersom regeringen verkar tycka om konkurrensutsatta offentliga upphandlingar så kan jag härmed erbjuda mig att göra utredningen klar på halva tiden mot den tid som minister Ohlsson förväntar sig - alltså halva kostnaden! P.S. Jag har F-skattsedel.
Supermiljöbloggen och Naturskyddsföreningen påpekar att regeringen sänker de statliga anslagen till miljö och naturvård med över en miljard kronor de kommande åren. Det tycker jag inte heller låter bra. Fortfarande behöver vi exempelvis skydda stora arealer naturskog.
Apropå regeringen och miljöfrågor noterade jag att ministrarna Borg och Hatt nyligen föreslog en kvotplikt för att dubbla inblandningen av etanol i bensin och ökar Fame-halten i diesel med 50 procent. Detta i en värld som redan har problem med livsmedelsförsörjningen och en miljard människor inte får tag på tillräckligt med mat. Biobränslen från åkrarna är inte rätt svar, då de i vilket fall som helst aldrig kan stå för mer än några procent av vår förbrukning av flytande bränslen och som sagt även påverkar livsmedelsproduktionen. Om biobränslen ska tas till bör de komma från skogen. Bloggaren Svensson påpekar också att
När det gäller bilismens utsläpp så kan man får ner dem effektivast genom att minska bilismen. Det kan i Sverige göras genom satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken, genom att införa trängselavgifter och ta bort reseavdrag för att nämna några vettiga åtgärder. Det är mycket bättre än stora satsningar på etanol.En självklarhet egentligen.
På miljö- och transportområdet noterar jag också att alltiallominister Borg överdriver siffrorna om järnvägssatsningen, när de framtida anslagen för investeringar i tågtrafik i själva verket blir lägre. Och då är det redan dåligt ställt med järnvägssatsningarna i Sverige:
Sverige satsar långt under EU-snittet på drift och underhåll av järnvägarna i relation till bruttonationalprodukten (BNP), minst av alla EU-länderna på reinvesteringar, näst minst i förhållande till antalet tågresor och allra minst i förhållande till banlängden.Vårpropositionen verkar vara ganska ouppskattad i många läger. Fyra ledarskribenter, två till höger och två till vänster, fick frågor om budgeten och ingen av dem verkar tycka om den. Ord som "räddhågsen och visionslös", "torftig" och "passiv" används om Borg och vårbudgeten.
Jag läser idag också att inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka - detta enligt ingen mindre än regeringen, som därmed ger sig själv dåligt betyg i detta avseende.
En förklaring till de ökade inkomstskillnaderna är att det framför allt de som redan har högre inkomster som har fått störst inkomstökningar.Det blir som jag har skrivit förut så att vi får en allt större polarisering mellan "haves" och "have-nots". Arbetslösa - de som fortfarande har jobb. Sjukskrivna - friska. Pensionärer - yrkesarbetande. Låntagare - sparare.
Om befolkningen delas upp i tio inkomstgrupper har samtliga utom tiondelen med lägst disponibel inkomst fått det bättre. Ju mer en grupp tjänade i utgångsläget desto mer har deras inkomster ökat.
Det verkar helt enkelt som om regeringen Reinfeldt har passerat sitt bäst före-datum.
Inte konstigt att Socialdemokraterna växer i opinionsundersökningarna. I Sifos senaste undersökning ökade de från 33,7 till 36,8 procent.
Socialdemokraterna har plockat väljare från alla läger och från sofflocken.Fast vi får väl se hur det går när Löfven till slut måste ge sig ut och presentera ett alternativ till Alliansens politik. Kommer han att leva upp till förväntningarna?
Den tystnad som partiledaren Stefan Löfven har kritiserats för har snarare spelat socialdemokraterna i händerna, tror professor Sören Holmberg.
Inlägg
Hahaha, tillsätt utredning.
SvaraRaderahttp://swedishproblems.tumblr.com/post/19959254342/tyvarr-mamma-kan-inte-stada-rummet-innan
Vi undrar alla var tog Reinfeldt vägen? Är Borg på väg att ta på sig rollen som den som även officiellt bestämmer i regeringen-statsministerposten?
SvaraRaderaI SVT-debatten med sossarnas ekonomiska taleskvinna Magdalena Andersson igår krävde Borg att de rödgröna partierna redovisar ett gemensamt ekonomiskt förslag. Vad jag förstår så har vi parlamentarism i Sverige, vilket bl a betyder att varje parti avgör om de föredrar att gå till val med en egen ekonomisk agenda eller inte. Därefter vidtar förhandlingar mellan partierna om både budget och regeringssamarbete.
Det är därför jag kallar Borg för "alltiallominister".
Radera"När det gäller bilismens utsläpp så kan man får ner dem effektivast genom att minska bilismen. Det kan i Sverige göras genom satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken, genom att införa trängselavgifter och ta bort reseavdrag för att nämna några vettiga åtgärder. Det är mycket bättre än stora satsningar på etanol."
SvaraRaderaNågot som oftast glöms bort är att samhället är byggt för bilism idag. Man kan inte bara straffa bort bilismen genom avgifter och skatter - bor man inte centralt i en storstad så skulle hela ens vardag gå åt till att åka buss. Nödvändig samhällsservice måste finnas inom rimligt avstånd och det måste finnas en tanke bakom placeringen av sjukvård, skolor, barnomsorg med mera.
Sedan tycker ju jag att det är viktigare att få bort långväga lastbilstransporter är privatbilism, men det är inte en lika lågt hängande frukt, så den låtsas vi inte om. Det skulle förmodligen ha större effekt om Arla och Pågens decentraliserade sin produktion än om hälften av svenskarna slutade åka bil... Eller om man slutade käka tomater utanför säsong.
Håller med, folk skall få förflytta sig enkelt men varor hanteras bäst i närområdet.
RaderaMen detta antar jag går stick i stäv med multinationella företagens önskemål.
Visst är samhället idag beroende av bilen. Men om det fanns en politisk vilja så skulle man enkelt kunna få ner bensinförbrukningen ändå. Jag har själv 4 barn så jag vet att bil är nästan ett måste men man måste inte välja bilar med snittförbrukning på över 1 liter milen. Mindre motorer, mindre hästkrafter, skattebefrielse för bensinsnåla bilar tex. Höjd skrotingspremie - speciellt för bilar med hög förbrukning. Gör det lättare för folk som kan att jobba hemma. Möjlighet till 4 dagars arbetsvecka.. blabla.. finns hur många sätt som helst.
RaderaKan inte tycka att det är ett misslyckande eller att regeringen ger sig själv dåligt betyg genom att inkomstskillnaderna ökar. Det är inte givet att lika lön för allt arbete (eller inget arbete alls) är något att eftersträva.
SvaraRaderaInte lika lön men någon måtta måste det vara. De som tjänar mest har bevisligen inte visat sig vara bra för samhället. Speciellt nu när tillväxten brakat in i fysikaliska gränser och enda tillväxten som kan ske är i princip genom att pumpa pengar från många till några få.
RaderaDet konstiga är att de många blir rätt så sura när de inte får mat och kan få för sig att avreagera sig på då få rika med kända resultat från historien.
Massiva skillnader är inte bra för någon i sammhället.
Att folk svälter eller inte har tillgång till sjukvård t.ex. tycker jag inte är acceptabelt. Men ingen gör revolution på grund av "relativ fattigdom" - för att de inte kan ha ny platt-TV eller bil. Självklart måste det löna sig mer att arbeta och att fortbilda sig till attraktiva yrken än att inte ha ett jobb. Inga skillnader alls är ett utmärkt recept för att få samhällen att stagnera - också känt resultat från historien.
RaderaDet funkar annars att införa krav på amortering för alla lån. Det minskar skuldsättningen och gör att bostadsbubblan sakta pyser ut. För övrigt blev jag också imponerad över att man behöver ett och halvt år på sig för att utreda skuldsättningen hos folk. Men det skapar jobb i regeringskansliet!
SvaraRaderaStefan