Det finns en del forskning runt hur vädret kan komma att förändras. En bra men ganska lång sammanfattning av kunskapsläget finns hos ThinkProgress.
Det är dessa Rossbyvågor som avgör hur vädret blir på olika platser i den tempererade zonen. De delar som ligger söder om jetströmmen får generellt varmare väder, de som ligger norr om den får svalare väder, de som ligger i närheten av den får mycket nederbörd. Rossbyvågorna rör sig långsamt västerut, vilket gör att vädermönstren förflyttar sig och vi får omväxlande väder i den tempererade zonen.
När Arktis värms upp blir temperaturskillnaden mellan Arktis och omgivande trakter mindre. Vi får alltså en svagare temperaturgradient över det område där jetströmmen ligger. Särskilt uttalat blir detta under hösten och vintern, då en stor mängd värme som finns lagrad i Norra ishavet avges till atmosfären. Vid en svagare temperaturgradient blir det svagare vindar på höga höjder (se diagrammet till höger för 500 hPa-nivån, som ligger runt 5 km höjd). De svagare vindarna gör att Rossbyvågorna rör sig långsammare. Detta leder i sin tur till att vädermönstren ligger kvar längre tid - vi får längre värmeböljor, längre köldknäppar, längre torrperioder och längre perioder av nederbörd. Denna modell bekräftas också av observationerna - över de senaste decennierna är just detta vad som har hänt.
Vi måste alltså förbereda oss på kraftigare värmeböljor, bistrare köldknäppar, fler översvämningar, återkommande torka och större snöfall. Detta gäller oavsett vad man anser att klimatförändringarna beror på. Jag själv håller för troligt att förändringarna till stor del är orsakade av mänskliga utsläpp av CO2, men även om man inte tror på detta så är det tydligt att förändringar sker.
Samhällets beredskap för mer extremt väder får väl milt uttryckt ses som mindre god. Det är bara att se hur lite mer snö eller kyla än normalt påverkar kollektivtrafiken i Stockholm. Till råga på allt har Sverige genom att avskaffa värnplikten och istället satsa på en yrkesarmé gjort sig av med en manskapsreserv som kunde rycka in vid extrema väderhändelser. Dessutom har vi byggt allt mer infrastruktur och ofta bostäder och andra fastigheter nära vattendrag.
Beredskapen inför mer extremväder innefattar såväl personlig beredskap som att försöka påverka politikerna att se till att samhället har en beredskap.
Extremväder påverkar också i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.
Notera att större delen av de torkdrabbade områdena har ett L på sig, som står för långsiktig torka (mer än sex månader).
Så hur förbereder man jordbruket för mer extremväder? Ett svar tror jag är diversifiering. Det gäller att satsa på flera olika grödor, så att även om skörden av en blir dålig, så kompenseras det av andra grödor. I delar av USA kan det till exempel vara aktuellt att odla mer torktålig durra (engelska sorghum) istället för majs. I andra delar av världen kan det vara aktuellt att odla mer av grödor som tål mycket nederbörd, o.s.v.
Inlägg
Att kust-städer översvämmas och skördarna blir sämre är ett blygsamt antagande men kan det bli så illa att planeten blir obeboelig tro?
SvaraRaderaDet tar tid innan havet stiger betydande men städer kring sjöar och floder kan drabbas snabbt. Skördar kan också bli betydligt bättre även om det blir mer slumpmässigt. De som odlar måste bli mer kreativa och räkna med olika utfall för klimatet.
SvaraRaderaSvårt att se att hela planeten ska bli obeboelig på mycket länge. Jag är övertygad att vi hinner bli många nog som vrider utvecklingen rätt innan dess. Men jag är bekymrad över de närmaste åren. Risken för betydligt sämre ekonomiska tider är för stor. För många har farliga skulder och för små reserver.
Nanotec
Det är riktigt att det gäller att anpassa sig till klimatförändringar.
SvaraRaderaDet är inget nytt under solen och det har påverkat människor i alla tider.
Värt att notera är att Sydpolens glaciärer som är landbaserad har växt de senaste åren. Nordpolens is som är havsbaserad har krympt en del vilket talar för påverkan från havsströmmar, vulkanism i havsbotten etc.
Det är dags att släppa tokerier om att människorna kan påverka väder och vind. Nu borde vi istället forska mer om klimatologi och hur vi bör anpassa oss bäst.
Det finns prominenta forskare som hävdar att vi är på väg mot istid ganska snart - inom en livstid.
Ja, den långsiktiga trenden sedan 8000 år är fallande temperatur. Möjligen kan vi bryta trenden genom att tillföra extra CO2 i atmosfären, vilket ju redan görs.
RaderaKan bara hålla med 9:55, men tyvärr är det många som VILL att det ska vara mänsklig påverkan på som styr klimatet. Dagens tidsanda med böjelse för ekologism är roten till detta.
RaderaVarför skulle INTE människan påverka klimatet? Är inte CO2 en växthusgas, och släpper inte människan ut CO2? Menar ni att klimatet gör ett undantag för just människans utsläpp?! Det är ju verkligen tokerier skulle jag vilja säga.
RaderaJag förstår överhuvudtaget inte climate scamsidans motivering för att finnas till. Klimat ändras alltid och det spelar ingen roll vad orsaken är om du står med havsvatten upp till knäna, då måste du flytta dig ändå till slut. Varför ens tjafsa om det?
SvaraRaderaKarl: Ja, det är ju intressant ifall man har en livslängd på 8000 år eller mer, men inte om din stuga står vid en älv som aldrig svämmat över under din, föräldrarnas eller farföräldrarnas livstid, men som nu helt plötsligt svämmat över tre år i rad. Nä, jag är inte religiös..
Om det är människan som gör klimatförändringarna (det är väl inte helt otroligt) så spelar det ingen roll för vi är totalt oförmögna att göra något åt det. Vi lyckades visserligen med freonerna men CO2 är för svårt att avstå från för så många.
SvaraRaderaDet enda vi kan göra är att anpassa oss efter vädret.
Jag är mer orolig för vad bristen på billig olja/energi kommer göra i framtiden. Om det blir svårare att odla samtidigt som vi saknar diesel till jordbruket har vi en jobbig tid framför oss.
/ Lowrisk
Det spelar ingen roll för klimatet om koldioxiden släpps ut på grund av mänskliga aktiviteter eller via så kallade "flood basalt" eruptioner. Gigantiska vulkanutbrott återför bundet koldioxid till atmosfären samt kalkberg binder koldioxid via vittring. Att jorden har blivit svalare sedan värmetoppen för 50 miljoner år sedan beror på att den unga bergskedjan Himalaja har bundit stora mängder koldioxid via vittring. Himalaja är ett kalkberg som uppstod när havsbotten pressades upp när Indien kolliderade mad Asien för ca 48 miljoner år sedan. Den koldioxid vi släppt ut under de senaste hundra åren kan jämföras med en "flood basalt" eruption som pågått i hundra år. Stora "flood basalt" eruptioner kan pågå i flera hundratusen år.
SvaraRadera