Sverige konkurrenskraftigt, men inte PIIGS

Igår kom en rapport från World Economic Forum (WEF) där man bedömt olika länders konkurrenskraft efter faktorer som teknisk utveckling, innovationsklimat och arbetsmarknadens funktionssätt. Sverige kommer i år på plats nummer fyra. En väldigt bra placering alltså, trots att vi blivit omkörda av Finland i år och Singapore förra året.

Däremot ser det värre ut för PIIGS-länderna, se kartan nedan.

Irland är det enda PIIGS-landet som ser ut att vara någorlunda konkurrenskraftigt. Grekland placerar sig i botten, till och med något sämre än grannländerna Albanien och Makedonien, ja faktiskt sämst av alla länder på Balkan.

Svenskt Näringsliv har tidigare uttryckt tveksamhet angående hur rankingen görs, men resultaten liknar de som kommer fram i en annan rapport om olika länders konkurrenskraft i ett globalt sammanhang som tagits fram av Deutsche Bank och som refererades av ZeroHedge igår. Denna rapport är intressant, då den delar in ländernas konkurrenskraft i olika kategorier. Konkurrenskraftiga p.g.a. råvaror, p.g.a. arbetskraft eller p.g.a. teknik.

Sverige befinner sig bland länderna som har övertag vad gäller teknik. Även här sticker PIIGS-länderna Italien, Grekland, Portugal och Spanien ut genom att inte ha några särskilda konkurrensfördelar i den globaliserade ekonomin, vilket även gäller problemlandet Argentina.

De problem som Italien, Grekland, Portugal och Spanien har är alltså inget som kommer att gå över bara för att man öser ut räddningspaket över deras statsfinanser och banker. Problemen är djupare än så.

Mario Draghi och ECB meddelade idag att man ska köpa statsobligationer från PIIGS-länderna enligt vissa villkor, men det är alltså inget annat än att skjuta den stora nödvändiga justeringen (och euro-uppbrottet) framför sig. Frågan är också om Italien och Spanien går med på villkoren. En annan fråga som snart är aktuell är hur den tyska författningsdomstolen kommer att ställa sig till den europeiska stabilitetsfonden ESM.

I Sverige tycker tydligen Riksbanken att det finns en risk för att vår ekonomi tappar konkurrenskraft och sänkte idag reporäntan med 0,25 procentenheter. Prisinflationen i Sverige är låg, så den var inget hinder för att sänka räntan. Räntesänkningen lär kanske hjälpa våra exportföretag, men hur mycket det sänker bolåneräntorna är oklart, då de påverkas av andra faktorer, såsom bankernas kostnader för att finansiera sin upplåning. De flesta svenska bankerna väntar med att sänka bolåneräntorna tills man ser hur Riksbankens räntesänkning påverkar marknadsräntorna.

Läs även Cornucopias kommentar till räntesänkningen.