"För småsparare och mindre företag har banken varit tydlig med att vi i det längsta vill undvika att införa negativ ränta eller extra avgifter på sparkonton med nuvarande ränteläge. För de största företagen, institutioner och banker med mycket kapital på konto har vi aviserat att vi nu behöver ta betalt för den kostnad vi har med Riksbankens negativa ränta"VD Annika Falkengren hade redan förvarnat om detta i samband med bankens årsstämma förra veckan.
Vi har redan sett hur banker i Danmark och Tyskland infört negativ ränta, så det var bara en tidsfråga innan det skulle komma även i Sverige.
Minusräntan berör ett hundratal kunder storföretag och institutioner - kort sagt de som har mest pengar innestående på sina konton. Det kommer dock inte att tas ut som negativ ränta utan som en avgift.
Vi kommer sannolikt att se detta sprida sig till fler banker och fler konton i takt med att bankerna bedömer att räntesituationen blir ohållbar. För bankerna måste ju lyckas behålla sin goda lönsamhet, annars "straffas" de av "marknaden". Swedbank har redan öppnat för det, när presschefen säger att
"Det stämmer att vi, som sannolikt alla andra banker just nu, tittar på hur den negativa räntemiljön påverkar bank- och finansmarknaden. I dagsläget kan det inte uteslutas att större företag och institutioner kan påverkas"Vad kommer effekten att bli av detta? Ingen vet idag säkert effekterna av att Riksbanken satt igång det största penningpolitiska experimentet i Sveriges historia. Frågan är hur långt och hur länge den negativa räntan kan drivas.
Det skulle kunna bli så att negativ ränta på kontot driver större företag att minska sin buffert av likvida medel. Kanske drivs de också till att sätta sina pengar i andra sparformer, exempelvis obligationsfonder, som i alla fall om man undviker statsobligationer med kortare löptider fortfarande ger en viss avkastning och i alla fall inte äter upp kapitalet genom negativ ränta.
Läs även Cornucopia om den svenska obligationsbubblan.
"Hur kommer det sig att investerare är beredda att, trots valutarisken i en försvagad krona, är beredda att köpa obligationer med negativ ränta? Det handlar om en kombination av faktorer, och handlar i slutändan om obligationsbubblan."Så här såg räntorna på svenska statspapper ut igår:
En sak vi kan vara säkra på och det är att det extremt låga ränteläget kommer att leda till felinvesteringar.
Inlägg
Man kanske börjar betala sina fakturor i förskott och får i bästa fall kassarabatt. Eller varför inte betala löner i förskott. Köp ett stort kassaskåp och ta ut pengarna kontant. Öka lagren allt vad det går och få mängdrabatt av leverantörer.
SvaraRaderaNoll ränta på kontot är realistiskt men att betala för att ha pengar i en bank är stöld.
SvaraRaderaVi får betala pengar för att ha pengarna i en bank sen får andra betala ränta på samma pengar.
Banker har ingen kostnad när vi sätter in pengar i banken dom ljuger och försöker stjäla pengar från andra.
Jag tog för givet att det var ett aprilskämt men sen insåg jag att det är en dag för tidigt.
Skillnaden mellan in och utlåningsränta motiveras av den risk som banken tar. Banken ska klara vissa kreditförluster. Bankens kostnader är alltså kostnader för kreditförluster.
RaderaProblemet är att bankerna räknar med att staten ska ta hand om alla kreditförluster vid en krasch medans de tar alla vinster så länge det inte sker en krasch. Problemet är inte att vi har ett kapitalistiskt system utan att vi inte har det.
Det låga ränteläget kommer också att leda till kloka investeringar. Till exempel i sjuårig statsobligation (.214) istället för femårig (.050). Felinvesteringar kan göras vid både högt och lågt ränteläge, inget konstigt där.
SvaraRaderaProblemet är att människor är dumma.
RaderaSe på kommunerna. De behöver investera stort för att klara t ex:
1) Avloppsnätet. Många ledningar är 100 år gamla och behöver bytas ut.
Det läcker som ett såll men ingen vill göra något eftersom det skulle bli dyrt. När avloppsvatten läcker in i dricksvattnet (ledningarna läggs oftast tillsammans) så har vi verkliga problem.
2) Transportsystemet
Förr eller senare måste vi ta fram ett transportsystem som inte bygger på fossila bränslen. Mycket kan göras genom att bygga bostäder på gångavstånd från arbetsplatser och affärer. Genom att bygga ut rälsbunden trafik, mycket kan göras även utanför Stockholm. OSV
Men vad gör kommunerna? De satsar på skrytbyggen (Gäller alla byggen som motiveras med att: Vi måste sätta XXX på kartan). Stora vräkiga arenor för professionell idrott. Tror någon att det lönar sig med profesionell idrott? I så fall är det ett helt nytt fenomen, Hittils har alla profesionell idrott krävt sponsorer. Inga professionella idrottsklubbar är framgångsrika kommersiella företag.
Börjar undra om man medvetet vill köra allt i botten, kan inte se nan annan logik än det.
SvaraRadera