Jag läser då och då att de svenska bolåneräntorna i höstas skulle ha vänt uppåt. Jag vill därför undersöka om det finns fog för att påstå något sådant.
Swedbank är vänliga nog att ha historik över bolåneräntor ända bak till 1985.
Ser vi på tiden 2008-2016 ser det ut som i diagrammet nedan.
Visst kan vi se en liten vändning uppåt i höstas, men den är knappast signifikant om man ser på hela nedgången från 2011. Det skulle i och för sig kunna vara en vändning, då den är mjuk på samma sätt som bottnen 2009. Men det är ännu alldeles för tidigt att säga. Men med tanke på att
KPI-inflationen snart är uppe på Riksbankens mål (den var 1,7 procent i december) är det inte orimligt att tänka sig att vi nu sett bottnen för bolåneräntorna för denna gången (alltså för några år framåt).
Hur stor räntehöjning kan vi i så fall förvänta oss? Storleksordningen borde gissningsvis vara ungefär samma som de senaste årens ränteböljor, alltså omkring två procentenheter.
Betänk dock att i ett längre perspektiv (som i diagrammet nedan) är trenden mot lägre räntor fortfarande att se som obruten. Ränteförändringar på två procentenheter är då mest att se som brus.
Inlägg
Lägg inflationen som linje i grafen. :)
SvaraRaderaMin personliga erfarenhet är inte att räntorna gick upp i höstas. I december gick vi från en rörlig tremånadersränta på strax över 1,5% till en bunden tvåårsränta en bit under 1,4%, utan att förhandla. Bostadsrätt, visserligen. SBAB.
SvaraRaderaLångsiktigt så kanman säga att räntan följer tillväxten. Stark tillväxt leder till stigande priser, vilket får centralbanken att agera därefter. Detta lär vara visat i forskning, tillväxt=orsak, räntenivå=verkan. Min tolkning av den stadigt sjunkande räntenivån är att den globala tillväxt-takten stadigt sjunkit. Idag hör man många företrädare för centralbanker att det vi nu ser, med noll eller negativ ränta, är ett monetärt experiment som vi inte vet hur det kommer sluta. Skall man tro på koppligen tillväxt / ränta, så är den låga räntan här för att stanna. Ekonomin närmar sig tillväxtens gräns; Romklubben predikterade peak industriproduktion ca 2025, vilket passar ganska bra med prognoser om peak oil, och det stämmer bra med vad vi sett de senaste decennierna. Vi har bubblor lite varstans i ekonomin. Blir det en ny finanskris, och det är väl inte osannolikt, så kan utfallet bli kaotiskt. Och det blir svårt att säga vad de svenska räntorna tar vägen. Trots allt är den svenska ekonomin starkare än många andra; kanske kommer dominobrickorna börja ramla omkull utomlands, och svenska räntepapper blir eftertraktade. Då består de låga räntorna här i Sverige. Men vi har också blåst upp en bubbla, och en kris kan mycket väl starta här. När det gäller vart det internationella kapitalet flyr vid en kris, så tänker jag på liknelsen med björnen ("bear market" - no pun intended) som attackerar en campingplats. Man måste inte springa snabbare än björnen - man måste bara springa snabbare än den långsammaste camparen. De svagaste ekonomierna är de som kommer drabbast hårdast... Björnen kommer hinna upp dem först, och driva upp räntorna där... Tänker jag rätt, eller är jag ute och cyklar?
SvaraRaderaMats samtidigt har vi fått en stark tillväxt i världen när det gäller livslängd, läskunnighet mm. Om vi begränsar oss till Sverige krävs allt mindre inköpt energi för att värma upp våra bostäder, ja fast vi blivit fler och fått fler kvadratmeter sedan 1990 krävs ungefär lika mycket energi för uppvärmning nu som då. Och ändå är kylskåp tv datorer effektivare idag och ger mindre spillvärme till uppvärmning.
SvaraRaderaNärliggande är belysning och vi får mer ljus för betydligt mindre el år för år.
Mycket bättre mat finns nu att köpa enkelt.
Peak oil kommer att ge bekymmer en tid men jag menar att vi är på väg att se lösningar på detta. Värre är klimatkaos och dess följder. Nästan säkert är en svår ekonomisk kris pga skulder. Min bedömning är att en ekonomisk kris startar i något annat land.
Måttet BNP för ekonomi har ökat nästan alla år. Negativt för BNP är mindre energi för uppvärmning, kylning, tv och belysning.
Digitaliseringen betyder allt mer och innovationer som betyder mycket för vår livskvalitet kommer som en följd.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jo, det finns positiva tecken också. Dessa "positiva krafter" drar ut på förloppet i tiden. Men så här långt har Romklubbens prognos från tidigt 70-tal stått sig bra, och denna predikterar max industriproduktion ca 2020-2030. För tio år sedan trodde jag vi skulle få se en allvarlig kris inom några år. Så kom också mycket riktigt finanskrisen 2008. Vid den tidpunkten var räntorna högre och centralbankerna hade en del torrt krut - de hade utrymme att föra en mer expansiv penningpolitik. De brände detta krutet, och lyckades stävja krisen.
SvaraRaderaIdag är räntan nära noll och i somliga länder negativ. Nästa gågn det krisar, och de kan bli snart, med vilken trovärdighet kommer centralbankerna då kunna säga "nu ska vi föra en mer expansiv penningpolitik för att stimulera ekonomin"? "Stimulanserna 2008-2009 var inte tillräckliga, så nu skall vi ta i mer..."
Jag tror att någon typ av penningreform, och kanske skuldavskrivningar, så kan övergången till en krympande ekonomi ske med betydligt mindre dramatik. Men så länge vi klamrar oss fast vid nuvarande M.O. ; att elda på skuldsättningen för att komma tillrätta med skuld/tillväxtproblematiken, så kommer vi skapa ett permanent kristillstånd som aldrig går över.
Romklubben trodde många grundämnen skulle bli sällsynta, men än har vad jag vet ingen viktig metall blivit särskilt sällsynt. De grundämnen jag tittat lite närmare på kan drabbas av tillfällig brist i några år men sedan har vi nya metoder och med högre priser alltid större möjligheter till utvinning.
RaderaVi är ganska överens när det gäller olja. Där är det mycket nära peak. Sedan kommer gas och kol. Det blir för dyrt att öka produktionen ganska snart för dessa när de ska nyttjas för energi.
För 300 år sedan hade vi nått tillväxtens gräns i England och Sverige. Kolgruvorna i England hade på 1700-talet blivit så djupa att det var svårt att med djur driva pumparna och gruva efter gruva fylldes av vatten. Oväntat kom en förbättring av en leksak från den grekiska högkulturen och denna nya eld och luftmaskin (EL) grep in. EL hade extremt dålig verkningsgrad och behövde den mesta av kolet själv. Förbättringar kom och industrialismen inleddes. I Sverige hade vi vedbrist för all skog nära malmen och effektivare kakelugn blev ett svar. På 1850-talet blev vi stor energiexportör till de nya storstäderna för järnvägen klarade inte allt sista biten. Svensk havre har fortfarande gott rykte bland hästägare.
Bensin tog sedan bort föroreningarna från havreförbränningen.
100 år efter den starka havreexportens början kom ett genombrott med transistorn och förbättringarna där med integrerade kretsar och allt mindre energibehov per bit gav en tillväxt där kapaciteten fördubblats och kostnaden halverats var 18:e månad. Nu finns därmed mer mobiler än människor. Mer dramatisk utveckling har det varit för de algoritmer som tagits fram men där går det mer språngartat än för hårdvaran och med framsteg som gjorts senaste fem åren ser vi en utveckling av självlärande system (robotar) som strax ger en omvandling av samhället.
Den första tydliga hjälpen är de förarlösa transportfordonen. När det gäller personbilar kommer serietillverkning nivå 3 redan i år och fullt autonoma nivå 5 beräknas år 2020 från flera tillverkare och alla verkar ha elmotor.
Litium-jon batterier har fallit i pris 14% per år sedan 2000. År 2020 beräknas en genomsnittlig fossilbil kosta mer än en elbil med 320 km räckvidd och 2022 är de billigaste fossilerna redan dyrare. (Blomberg New Energy) En fossil beräknas kosta 5-10 ggr mer än elbil/km + mer reparationer och service.
Ja vi kommer fortsatt att få ekonomiska kriser. Och jag ser svårigheter med att få fram nya jobb till tex alla förare som blir obehövliga under 20-talets gång. Alla vill kanske inte bli robotpsykologer eller vad för helt nya jobb som kommer.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej Flute
SvaraRaderaHar du sett den här rapporten om hur tilltron på våra eliter faller?
http://www.edelman.com/global-results/
Kanske tycker du att den är värd att uppmärksammas, jag tycker den var intressant då den jämför Sverige med andra länder.