2015-07-10

"Grekland är litet och oviktigt"

Grekland står ju bara för 1,3 procent av EU:s BNP och 0,3 procent av global BNP, så det borde ju inte vara så viktigt för de globala finansmarknaderna... Dessutom borde ju världens banker och övriga finansmarknader vid det här laget vara förberedda för och avskärmade från Greklandsproblem.

Men... ser man på USA-börsens S&P-500-termin under den gångna veckans hattande fram och tillbaks vad gäller besked om Grekland ger det en helt annan bild av Greklands vikt, se diagram nedan.
Notera det lätt manodepressiva sicksackmönstret, ofta med både kraftig nedgång och uppgång inom samma dag. Vi har ännu inte sett slutresultatet av dagens aktiehandel i USA, men om ingen katastrofal nyhet angående Grekland dyker upp lär det fortsätta uppåt. Skulle dagens slutkurs häva sig över veckans topp runt 2077 finns goda förutsättningar för ett sommarrally på världens börser, i tron att Grekland nu åter är "räddat" genom ett nytt grekiskt förslag som emottagits positivt av eurogruppen.

Greklands grundproblem återstår dock: en statsskuld som är alldeles för stor för att någonsin kunna betalas tillbaks, samt en massa byråkrati och korruption. Och ännu har inte de grekiska bankerna återöppnat...

Att Kina åtminstone tillfälligt lyckats stoppa upp kraschenShanghai-börsen bidrar säkerligen även det till en mer positiv stämning på finansmarknaderna. Lite liknande där - Shanghai-börsen är ju så liten i förhållande till hela Kinas ekonomi, men ändå tyder de kraftfulla och lätt panikartade åtgärder som kinesiska myndigheter vidtar på att Shanghai-börsen trots sin litenhet utgör en stor systemrisk för Kinas finansiella system. Några av de åtgärder som vidtagits är:
  • ett förbud under sex månader för storägare (inklusive fonder) samt personer i ledningsställning att sälja aktier
  • mer än hälften av de noterade bolagen börsstoppade
  • stopp för uttag ur fonder, vilket tvingar dem att investera i marknaden
  • börsintroduktioner stoppade
  • reducerade transaktionsavgifter
  • utökad likviditet till belåning av aktier
  • minskade krav vid belåning av aktier
  • bolagens aktieåterköp ökade
Detta har alltså stoppat upp Kinas börskrasch - frågan är bara hur länge. Grundproblemet med övervärdering kvarstår och många småsparare vill inget annat än att komma ur sina positioner.

Tillägg: Avanzas Claes Hemberg litar inte på uppgången på Shanghai-börsen, utan varnar för den.

Hursomhelst, när börsen beter sig som sicksackmönstret ovan är det nog bäst för vanligt folk att hålla sig utanför marknaden tills man ser om det blir en mer hållbar uppgång eller en vidare nedgång (vilket är troligt om aktiebörserna åter bryter ner under veckans lågpunkt).

2015-07-09

Kan det vara oljeberoendet?

Gail Tverberg pekar på sin blogg "Our Finite World" på vad Grekland, Cypern och Puerto Rico har gemensamt, nämligen stort beroende av importerad olja. Diagrammet nedan visar för ett antal olika länder hur stor andel av deras totala energianvändning som år 2006 kom från olja (det finns säkert färskare siffror, men dem hinner jag inte gräva fram just nu).
Puerto Rico finns inte med, eftersom det inte är ett självständigt land, men för dem så kom runt 98 procent av energin från olja.

Det verkar tydligt att det finns ett samband mellan högt beroende av importerad olja och skuldkriser - alla PIIGS-länderna samt Cypern och Puerto Rico hamnar i den kategorin. När oljepriset steg kraftigt blev det droppen som kom skuldbägaren att rinna över.

2015-07-07

Kinas börskrasch stoppar tillfälligt

I slutet av maj skrev jag om hur Kinas börs var på väg mot nya svindlande höjder. Den resan uppåt bröts dock 15 juni, när Shanghai-börsen började sin nedgång. Hittills har Shanghai-börsen fallit 28 procent sedan toppen.
Detta kvalificerar helt klart som en börskrasch. Mer detaljerat över den senaste tiden ser ni i diagrammet nedan.
Kinesiska centralbanken har vid flera tillfällen försökt att stoppa nedgången på olika vis, vilket syns som tillfälliga uppstudsar i diagrammet ovan. Senaste uppstudsen i måndags (efter att regeringen beviljat pengar till China Securities Finance Corp för att möjliggöra mer belåning av aktier) blev ytterst kortvarig. Det blev en uppgång på nästan åtta procent, för att sedan åter gå ned, även om det ser ut som om Shanghai-börsen nu tillfälligt bromsat upp i fallet.

Nu senast har man enligt utsagor från journalister förbjudit media att använda vissa uttryck såsom "aktiekatastrofen" och "rädda marknaden", men det lär nog inte hjälpa särskilt mycket när alla kinesiska investerare vill ut samtidigt.

En analytiker i Hongkong förklarar varför kinesiska staten är så desperat att försöka stoppa börskraschen.
"De styrande politikerna förstår att på grund av lånehävstången i systemet skapar börsnedgångar ringar på vattnet som kan skada den bredare ekonomin, så allt detta handlar om att förhindra spridningen av panik som skulle kunna utlösa en systemisk kris."
Vi får se hur det går, men hittills har Kinesiska centralbanken och andra ansvariga myndigheter hanterat hela börsbubblan ytterst klantigt. Bara att de tillåtit den att växa så snabbt visar att de tappat kontrollen, och deras tafatta försök att bromsa nedgången visar också på inkompetens. Därför är jag inte optimistisk inför fortsättningen vad gäller Shanghai-börsen.

Man ska när man ser på Shanghai-börsen vara medveten om att aktierna där har en gräns för daglig nedgång på tio procent, vilket dock som ni ser inte har hindrat börsen från att falla vidare nästa dag. En vidare krasch lär alltså utspela sig under flera dagar.

Tillägg 2015-07-08: Ja, det var ju högst tillfälligt som börskraschen stoppade. Idag sjönk Shanghai Composite Index ytterligare sex procent.

2015-07-05

Grekland mot okända vatten

Nu ser det ut som om grekerna röstat nej till kreditorernas bud. När 64 procent av rösterna är räknade leder nejsidan med 61 procent mot jasidans 39 procent.

Vad innebär ett nej? Det vet vi ännu inte riktigt ikväll, utan vi får se imorgon när finansmarknaderna åter öppnar. De grekiska bankerna ska enligt planen inte öppna förrän på tisdag, men det är i dagsläget högst tveksamt om de kommer att öppna då heller och isåfall med vilka begränsningar.

Det grekiska banksystemet har bara cirka 500 miljoner euro kvar i kontanter - sen är det slut på kontantuttag. Många bankomater har sänkt uttagsgränsen från 60 euro per dag till 50 euro, eftersom 20-eurosedlarna börjar ta slut.

Grekland har alltmer gått över till att vara ett samhälle som använder kontanter, då många bensinstationer, restauranger och mindre affärer slutat ta kortbetalningar.

Det rapporteras även om ett pappersbruk i Thessaloniki, som planerar att börja ge de anställda betalt i skuldsedlar, som de sedan kan använda på de lokala snabbköpen. Vägen mot parallella valutor börjar. Vilka fler kommer att ge ut skuldsedlar? Kommer lokala handlare att låta folk handla på kredit? Hur länge håller det? Alltmer av det grekiska samhället lär stängas ner allt eftersom situationen förvärras.

En annan sak som händer är att alla försöker betala sina räkningar och fakturor så snabbt som möjligt, eftersom man vill ha så lite pengar som möjligt på sitt bankkonto i händelse av en bankkris. Det spekuleras nämligen i att man för att rädda bankerna kommer att ta 30 procent av alla bankkonton med innehav större än 8000 euro. Detta skulle dock vara ett solklart brott mot EU:s insättningsgaranti på 100 000 euro, men Cornucopia spekulerar i att det kan göras som en engångsbeskattning för att därmed gå runt insättningsgarantin. Siffrorna på 30 procent och 8000 euro är dock än så länge rena spekulationer - hur mycket av kontoinnehaven som måste beslagtas beror på hur mycket Europeiska centralbanken ECB stramar åt likviditetsstödet till de grekiska bankerna.

Cypern gjorde ju för drygt två år sedan så att de tog en viss andel av alla konto med innehav över 100 000 euro. I Greklands fall skulle det dock troligen inte räcka till - i de cypriotiska bankerna fanns bland annat stora innehav från ryska oligarker. Vi vet inte hur det nu ser ut i de grekiska bankerna, men vid slutet av 2012 stod konton med mindre än insättningsgarantins 100 000 euro för 75 procent av kontoinnehaven i de grekiska bankerna. Sedan dess lär knappast konton med stora innehav ha ökat. Det ser alltså ut som man kommer att bli tvungen att ta även av konton med mindre innehav.

Det är inte heller säkert att ECB kommer att strama åt eller stänga av likviditetsstödet till de grekiska bankerna, eftersom ECB faktiskt har ett uppdrag att upprätthålla den finansiella stabiliteten i euroländerna. Så länge Grekland är kvar i euron kvarstår även detta ECB:s uppdrag. Skulle ECB gå fram alltför hårt så skulle de för det första förlora förtroende, och för det andra även bryta mot sina regler, något som Greklands premiärminister Tsipras har meddelat att han isåfall kommer att dra till EU-domstol.

Man kan också spekulera i vad som händer om den grekiska regeringen hanterar bankkrisen utan att ta hänsyn till ECB. De grekiska bankerna har fått likviditetsstöd (ELA) på sammanlagt 120 miljarder euro från ECB och man kan tänka sig en omstrukturering av bankernas skulder där man räcker långfingret åt ECB och säger att det grekiska folkets insättningar är viktigare än ECB:s fordringar. Då skulle man dock vara i öppen strid mot ECB och därmed sannolikt också bli avklippt från eurosamarbetet. Ett legalt problem är dock att det inte finns några utträdesparagrafer för euron, men skulle Grekland bryta mot sina åtaganden kan säkerligen EU och ECB komma undan med att bryta mot andra åtaganden.

Ännu är dock inte en "grexit" (grekiskt utträde ur euron) på bordet, men allt eftersom situationen i landet förvärras och framförallt när staten om några veckor tvingas börja betala i skuldsedlar, så ökar risken för "grexit".

Greklands finansminister Yanis Varoufakis sade häromdagen att Grekland har lager av olja för sex månader och mediciner för fyra månader, så att man klarar en krisperiod. Något slags ransonering är dock troligen oundviklig och frågan är också hur distributionen kommer att fungera i ett samhälle med hårda finansiella restriktioner.

Pappersbruket i Thessaloniki har också snart har slut på råvaror, eftersom den senaste lasten med pappersmassa ligger i hamnen utan att kunna hämtas, då pappersbruket inte kan betala för lasten även fast de har pengar i den stängda banken. Snart tvingas de stänga ner verksamheten och permittera de anställda. Liknande situationer ses troligen på många företag i Grekland.

Jag läser också att grekiska forskare förlorar tillgång till digitala journaler, eftersom det inte längre finns pengar till detta. Här hoppas jag att forskningsjournalerna ka vara frikostiga mot ett land i kris och ge dem gratis tillgång tills situationen stabiliserats. Det kan inte vara alltför stor del av deras inkomster som kommer från Grekland.

Det talas ibland om att grekerna skulle vara lata, men som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar stämmer inte det.
Enligt OECD är årsarbetstiden i Grekland 2 037 timmar. I Sverige är den 1 607 timmar. Grekerna borde kalla oss för lata - bara 1 607 timmar! Och ändå tjänar vi avsevärt mer. Faktum är att grekerna har den längsta veckoarbetstiden i EU. En grek som arbetat heltid fram till 62 har arbetat avsevärt mer än en svensk som arbetat heltid till 66.

Och då har vi inte tagit hänsyn till att greker börjar arbeta tidigare.
Nej, problemen i Grekland ligger i att deras utbredda korruption och byråkratiska krångel, samt att deras industrier till stor del inte är konkurrenskraftiga i en globaliserad värld.