2015-04-16

Ökenstaden Las Vegas vatten

Jag skrev nyligen om Kaliforniens torka, som är värre i år än förra året, men det är inte bara Kalifornien som drabbats, utan även andra delar av sydvästra USA. I höstas nämnde jag Las Vegas, miljonstaden i öknen som får sitt vatten från Lake Mead och det är värt att upprepa vad jag skrev då.
Lake Mead vid Las Vegas, Nordamerikas största vattenmagasin, som däms upp av Hooverdammen, är nu på 39 procent av sin kapacitet, vilket är den lägsta nivån sedan den fylldes upp efter färdigställandet 1935. Uppströms därifrån ligger ett annat jättemagasin, Lake Powell som däms upp av Glen Canyon Dam, och den är nu nere på 51 procent av sin kapacitet.

Det råkar vara så att dessa enorma vattenmagasin skapades under vad som visade sig vara den våtaste perioden i området de senaste tusen åren. Detta visas av studier av årsringar på gamla träd, forskningsresultat som ännu inte fanns när jättedammarna byggdes i Coloradofloden.
Den senaste vintern var det gott om snö i Klippiga bergen och avrinningen låg på 96 procent av det historiska genomsnittet, men på grund av de föregående torkåren har alltså Lake Powell och Lake Mead bara kommit upp till de låga nivåerna 51 respektive 39 procent av kapaciteten. Så sent som i Oktober 2011 låg Lake Powell på 70 procent av kapaciteten. Även här krävs alltså vintrar med över genomsnittlig snömängd för att fylla på vattenmagasinen.

Det är inte bara södra Kalifornien som drabbas av minskad vattenmängd i Coloradofloden och dess dammar, utan även Arizona och Nevada med storstäder såsom Phoenix och Las Vegas.

Sydvästra USA har under de senaste århundradena haft en ovanligt nederbördsrik period historiskt sett, vilket har gjort att detta område kunnat blomstra. Om det nu återgår till historiskt sett mer normala nederbördsmängder förändras hela livsbetingelserna där. Det har funnits liknande nederbördsrika perioder även tidigare, då indiankulturer såsom Anasazi blomstrat för att sedan falla samman under den efterföljande torrperioden.
Nu uppmärksammar ZeroHedge att vattennivån i Lake Mead är ännu lägre än vid samma tid förra året, eftersom det inte kommit mer snö, utan snarare lika lite eller mindre. Följande diagram kommer från bloggen The Burning Platform.
Det pågår (stora och dyra) projekt för att pumpa upp vatten från djupare nivåer i Lake Mead, men det hjälper bara på några års sikt. På lång sikt måste nederbördsmängderna under vintern öka.
När vattennivån i Lake Mead når ner till 1075 fot över havet kommer delstaterna Nevada och Arizona att börja få vattenbrist. Det påstås ännu inte se ut som om det kommer att bli vattenbrist i år, men det finns den signifikant risk att det kan bli brist 2016 eller 2017. Fast såvitt jag kan se av diagrammet ovan (klicka på det för att förstora det) finns en överhängande risk att Lake Mead går under 1075 fot över havet redan i år.

Men alla dessa problem med vattenbrist löser sig säkerligen genom mer kreditdriven ekonomisk tillväxt.

2015-04-15

Kina saktar in

I morse kom senaste BNP-siffran för Kina, som visar att landets ekonomi ökade med 7 procent i årstakt första kvartalet i år, vilket är långsammare än sista kvartalet 2014 och den långsammaste tillväxttakten sedan första kvartalet 2009 i efterverkningarna av finanskrisen. Minskningen var dock inte oväntad, utan ungefär som analytikerna gissat.

Med tanke på att Kinas BNP-tillväxt under de senaste tre årtiondena varit i genomsnitt 10 procent per år så är 7 procent lågt.

Andra siffror som presenterades samtidigt visar på hur Kinas ekonomi bromsar in. Elproduktionen föll 3,7 procent i mars jämfört med året innan, vilket är det största fallet sedan krisen 2008. Industriproduktionen ökade bara 5,6 procent i årstakt, mot förväntade 6,9 procent. Detaljhandeln ökade med 10,2 procent i årstakt (den långsammaste ökningstakten på nästan tio år) mot förväntade 10,9 procent. Investeringarna i infrastruktur med 13,5 procent i årstakt mot förväntade 13,8 procent.

Även andra siffror som presenterats nyligen bekräftar också Kinas inbromsning, t.ex. att markköp av byggbolag föll med 32 procent under årets första tre månader. Bostadspriserna har fallit 6 procent under det senaste året, vilket är den snabbaste nedgången sedan mätningarna började. Antalet påbörjade bostadsbyggen fortsätter också att falla, liksom försäljningen av nya bostäder.

Minskat bostadsbyggande leder förstås till följdeffekter för leverantörerna. Exempelvis har Kinas cementproduktion planat ut den senaste tiden, efter att ha mer än fördubblats sedan 2006.

Kredittillväxten i Kina har saktat in på sistone, men den är fortfarande snabbare än BNP-tillväxten. Framförallt fortsätter det att vara företagen som står för den största delen av ökningen. Den icke-finansiella sektorns lån har ökat från runt 130 procent av BNP 2008 till idag runt 215 procent av BNP och någon form av kreditkris i Kina är oundviklig när ekonomin nu saktar in.

2015-04-14

Negativa räntor på bolån i Spanien

Effekterna av negativa räntor börjar visa sig efterhand. Wall Street Journal skriver om hur spanska banker nu i vissa fall tvingas betala ränta till bolåntagare genom att dra av minusräntan från lånebeloppet. Detta beror på att det finns bolån i schweizerfranc och räntan kopplad till schweizisk Libor. Dessa bolån var ganska populära under Spaniens bostadsbubbla, eftersom schweizisk Libor var lägre än Euribor. Eftersom schweizisk Libor nu är negativ blir det alltså negativ ränta på vissa bolån. Detta kompenseras dock mer än väl av att de som har bolån i schweizerfranc fick en rejäl smäll när schweizerfrancen stärktes kraftigt mot euron. Lånebeloppet räknat i euro har alltså ökat ganska mycket, trots att det minskat räknat i schweizerfranc.

De allra flesta bolån i Spanien har dock räntan kopplad till referensräntan Euribor. I Portugal har mer än 90 procent av bolånen räntan kopplad till Euribor och i Italien är det omkring hälften. I Tyskland är det dock mest fast ränta som gäller. Tolvmånaders Euribor ligger för tillfället på 0,187 procent och befinner sig i en stadig nedtrend. Det ser alltså bara ut att vara en tidsfråga innan även dessa bolån får negativ ränta. Sexmånaders Euribor ligger nu på 0,078 procent och om den blir negativ påverkar det hundratusentals lån.

Bolånekontrakten innehåller ingen klausul för vad som ska hända om referensräntan går under noll, eftersom ingen kunde föreställa sig en sådan situation när kontrakten skrevs. På senare tid har bankerna självklart infört klausuler om räntegolv i sina lånekontrakt.

En annan kostnad för de negativa räntorna är att många datorprogram måste ändras med avseende på rimlighetsspärrar för negativ ränta. Dessutom måste många dokument uppdateras och kalkylark göras om. Dessa kostnader är förstås externaliserade från centralbankernas synvinkel.

Det var sensationsrubriker när en dansk låntagare nyligen fick minusränta på sitt lån. Snart är det troligen normalt.

Här i Sverige noterar jag att Compricer genomfört en undersökning om svenskarnas attityder till minusränta på sparkonton. Idag säger de svenska bankerna att privatpersoner inte ska få minusränta på sparkontot, men när de väl tvingas till det framöver kan de få problem.
"Om bankerna trots allt inför minusränta på sparkontot eller inför en avgift säger 96 procent av de tillfrågade i undersökningen att de kommer att agera."
Alternativet för bankerna är förstås att de tvingas till lägre räntenetto och därmed lägre vinst.

Välkomna till minusräntans nya spännande värld!

2015-04-05

Kaliforniens torka betydligt värre i år

Förra året drabbade torkan Kalifornien, men de värsta effekterna kommer inte förrän i år när torkan fortsätter. Så här har torksituationen sett ut i slutet av mars de senaste fem åren enligt National Drought Monitor.
Den gångna vintern (december-februari) har med stor marginal varit den varmaste som nånsin uppmätts i Kalifornien. I december föll visserligen en del nederbörd, men sedan dess har det varit knalt med den varan - nederbörden har varit långt under det normala för senvintern. Dessutom har det som sagt varit varmt - februari var rekordvarm - och denna värme har för det första smält bort den snö som föll i december och dessutom gjort att den lilla nederbörd som kommit har kommit som regn istället för snö. Detta regnvatten har sedan dunstat bort eller runnit bort. Den genomsnittliga höjden för fryspunkten i Kaliforniens berg har varit många hundra meter högre än vad den varit historiskt. Detta har lett till att snötäcket i Sierra Nevada, vars gradvisa smältning normalt förser Kalifornien med omkring en tredjedel av sitt vatten, nu är på rekordlåg nivå - 6 procent av genomsnittet. Förra året vid samma tid tangerades det tidigare rekordet från 1977 på 25 procent av genomsnittligt snödjup, men i år finns det alltså ännu mindre snö. Vattenmagasinen, som redan är på låga nivåer, lär alltså inte få mycket påfyllning i år - för det är under vintern som det kommer nederbörd i Kaliforniens medelhavsklimat. Snarare är det så att vi troligen redan nu ser årets maximala fyllnadsgrad för vattenmagasinen.
I slutet av mars var vattenmagasinen totalt bara fyllda till 46 procent av sin kapacitet, vilket är 61 procent av det historiska genomsnittet.
Denna rekordvarma vinter följer alltså efter 2014, som var det varmaste året i Kaliforniens historia - och torrt - under perioden oktober 2013 till september 2014 fick Kalifornien mindre än 60 procent av den normala nederbörden för en tolvmånadersperiod. 2014 var i Kalifornien ett av de torraste åren på flera årtionden och följde efter två torra år. I delstaten som helhet var den totala nederbörden lika stor eller under den lägsta treårsperioden sedan 1895.

Den nuvarande torkan har redan förra året av paleoklimatologerna utnämnts till Kaliforniens värsta på 1200 år!

För lite för sent
Häromdagen införde Kaliforniens guvernör Jerry Brown restriktioner för vattenanvändning, vilket är första gången i delstatens historia. De över 400 lokala vattenverken tvingas nu att minska vattenförbrukningen med 25 procent jämfört med 2013 års förbrukning. Hur det ska gå till är upp till varje vattenverk. Andra åtgärder är bland annat:
  • Förbud mot annan trädgårdsbevattning än droppbevattning
  • Krav på att golfbanor och kyrkogårdar minskar sin vattenförbrukning
  • Krav på att jordbrukare rapporterar mer detaljer om sin vattenanvändning så att delstaten kan lista ut vart allt vatten tar vägen
  • Ingen bevattning av gräset i mitten av gator
Städernas vattenförbrukning har legat ganska stilla i Kalifornien de senaste tjugo åren, trots att befolkningen har ökat. Detta beror på prissättning och vattenbesparande åtgärder såsom lågspolande toaletter.

Men det hade varit bra om man hade vidtagit kraftfulla åtgärder för att hantera vattentillgången långt tidigare. Som det nu är blir det för lite för sent.

Jordbruket
Det finns inga restriktioner för jordbruket, som förbrukar 80 procent av Kaliforniens vatten. Jordbruket kommer dock att drabbas (och har redan drabbats) av nedskärningar i vattentilldelningen i vilket fall som helst.

Förra året lät Kaliforniens jordbrukare 10 procent av de konstbevattnade åkrarna ligga i träda. I år kommer de att behöva lägga ännu mer land i träda på grund av vattenbrist.

Värst är det för trädgrödor såsom mandlar och fikon. När träden dött tar det flera år för odlingen att komma tillbaka om klimatet åter skulle bli fuktigare.

Kalifornien är som jag nämnde förra året USA:s största producent av många grönsaker och frukter - för många av dem ligger över 80 eller 90 procent av odlingen i Kalifornien.

Även djuruppfödningen drabbas. En djuruppfödare kan importera foder från andra delar av USA, men kostnaden blir då för hög, så det kan inte bli annat än en tillfällig lösning. När nu den extrema torkan varat så länge börjar allt fler djuruppfödare skära ner på sina hjordar. Kalifornien står idag bland annat för 21 procent av USA:s mjölkproduktion.

Hursomhelst kommer Kaliforniens vattenkris att framtvinga stora långsiktiga förändringar i delstatens jordbruk och dess inriktning.

Grundvattnet
Tidigare har grundvattnet i Kalifornien varit en reserv som man tagit till under torrare år, men nu pumpas det frenetiskt upp grundvatten överallt. På sina ställen förekommer sjunkande land och saltvatteninträngning, båda tecken på att man pumpar upp för mycket grundvatten.

Kalifornien är den enda delstaten i västra USA som inte begränsar hur mycket grundvatten markägare kan pumpa upp ur sina privata brunnar. Som jag nämnde i november så infördes en lag om grundvattnet, men det kommer att ta årtionden att faktiskt implementera denna lag, vilket också är för lite för sent.

Som sagt så var grundvattenbrunnar tidigare ett komplement till vattnet från vattenmagasinen, som i sin tur härrör från nederbörd i bergen, men nu har många jordbrukare inget annat vatten än grundvatten att tillgå. Vissa brunnar har redan torkat ut. Att borra nya, djupare brunnar är dock ingen lösning som är tillgänglig på lång sikt, eftersom väntelistan på brunnsborrning är runt två år. Dessutom kostar en enda brunn omkring en halv miljon dollar.

Det är självklart inte heller någon långsiktig lösning att förlita sig på grundvatten, då det med den takt det idag pumpas upp är att betrakta som en ändlig resurs.

En annan ovälkommen bieffekt av det myckna grundvattenpumpandet är att vattnet från många brunnar innehåller för höga halter av uran. Detta uran finns naturligt i marken, men löses nu ut i högre grad på grund av ökad bevattning.

Skogsbränder
Kalifornien har som jag nämnt medelhavsklimat, vilket betyder varma och torra somrar. Redan förra året hade man problem med skogsbränder och i år är risken stor att det blir värre. Det finns mycket bränsle i skogarna när det står kvar död växtlighet från de föregående årens torka och det behövs bara en tändande gnista.

2015-04-02

Fracking Bust

USA:s utvinning av skifferolja befinner sig som ni troligen vet i kris på grund av att oljepriset fallit så kraftigt. Detta syns tydligt i antalet aktiva borriggar i USA, se diagrammet nedan.
Det går åt mycket fler borriggar vid utvinning av skifferolja än vid utvinning av konventionell olja, på grund av att varje borrhål ger mycket mindre olja och man därför måste borra många fler hål. Ökningen av antalet borriggar i USA har sedan 2009 varit spektakulär, men den efterföljande kraschen i antalet borriggar ser ut att bli ännu mer spektakulär.

Kraschen för skifferoljebolagen kommer självklart att få återverkningar på USA:s ekonomi, bland annat i form av ökad arbetslöshet och obligationer som tappar i värde. Hur stora de blir är oklart, men vi kan i alla fall konstatera att USA:s bostadsbubbla var betydligt större (i dollar och anställda räknat) än skifferoljebubblan, så efterverkningarna av den senare lär inte bli lika stora. Därmed inte sagt att det inte kommer att bli smärtsamt för de drabbade.

2015-03-31

Negativ ränta nu även på svenska konton

Idag kom en väntad nyhet - den första svenska banken inför minusränta på kontoinnehav. Det är SEB som inför negativ ränta för större företag. Presschefen säger:
"För småsparare och mindre företag har banken varit tydlig med att vi i det längsta vill undvika att införa negativ ränta eller extra avgifter på sparkonton med nuvarande ränteläge. För de största företagen, institutioner och banker med mycket kapital på konto har vi aviserat att vi nu behöver ta betalt för den kostnad vi har med Riksbankens negativa ränta"
VD Annika Falkengren hade redan förvarnat om detta i samband med bankens årsstämma förra veckan.

Vi har redan sett hur banker i Danmark och Tyskland infört negativ ränta, så det var bara en tidsfråga innan det skulle komma även i Sverige.

Minusräntan berör ett hundratal kunder storföretag och institutioner - kort sagt de som har mest pengar innestående på sina konton. Det kommer dock inte att tas ut som negativ ränta utan som en avgift.

Vi kommer sannolikt att se detta sprida sig till fler banker och fler konton i takt med att bankerna bedömer att räntesituationen blir ohållbar. För bankerna måste ju lyckas behålla sin goda lönsamhet, annars "straffas" de av "marknaden". Swedbank har redan öppnat för det, när presschefen säger att
"Det stämmer att vi, som sannolikt alla andra banker just nu, tittar på hur den negativa räntemiljön påverkar bank- och finansmarknaden. I dagsläget kan det inte uteslutas att större företag och institutioner kan påverkas"
Vad kommer effekten att bli av detta? Ingen vet idag säkert effekterna av att Riksbanken satt igång det största penningpolitiska experimentet i Sveriges historia. Frågan är hur långt och hur länge den negativa räntan kan drivas.

Det skulle kunna bli så att negativ ränta på kontot driver större företag att minska sin buffert av likvida medel. Kanske drivs de också till att sätta sina pengar i andra sparformer, exempelvis obligationsfonder, som i alla fall om man undviker statsobligationer med kortare löptider fortfarande ger en viss avkastning och i alla fall inte äter upp kapitalet genom negativ ränta.

Läs även Cornucopia om den svenska obligationsbubblan.
"Hur kommer det sig att investerare är beredda att, trots valutarisken i en försvagad krona, är beredda att köpa obligationer med negativ ränta? Det handlar om en kombination av faktorer, och handlar i slutändan om obligationsbubblan."
Så här såg räntorna på svenska statspapper ut igår:
Räntorna är alltså negativa på alla löptider upp till två år. För femåriga statsobligationer är marknadsräntan futtiga 0,05 procent och räntan på sju- och tioåriga statsobligationer kan inte heller påstås vara särskilt hög. Det handlar inte om en investering utan antingen om att bevara sina pengar riskfritt alternativt spekulation i att räntorna kan bli ännu lägre.

En sak vi kan vara säkra på och det är att det extremt låga ränteläget kommer att leda till felinvesteringar.

2015-03-25

Lösningen på inflationsbristen?

Regeringen tänker som ni säkert läst sänka ROT-avdraget från 50 procent till 30 procent av arbetskostnaden, vilket som Cornucopia påpekar kommer att ge pengar rakt in i statskassan och i alla fall inte på något års sikt kommer att leda till ökat byggande, då byggen kräver planering.

En intressant effekt av detta är att lägre ROT-avdrag höjer inflationen - enligt SEB:s beräkning med 0,3-0,4 procentenheter. Detta är i och för sig endast en engångseffekt, men här ser vi helt klart en möjlig väg att gå för att sparka igång prisinflationen mätt med KPI. Tas ROT-avdraget bort helt borde det kunna ge nästan en hel procentenhet högre inflation. Ta bort lämpliga avdrag så höjs KPI-inflationen. Någon nationalekonom borde också kunna sätta sig och räkna på andra fiskala åtgärder som skulle kunna gradvis införas så att prisinflationen hålls runt tvåprocentsmålet. Därmed har vi åtminstone på kort sikt löst problemet att inflationen är för låg och Riksbanken slipper hålla på att sänka räntan till ännu mer negativ. När man drivit upp prisinflationen genom dessa åtgärder borde ekonomin och inflationen spinna vidare av sin egen kraft.

Nej, mitt förslag var inte så allvarligt menat, men det visar på det galna i att målstyra Riksbankens räntepolitik mot en variabel (prisinflationen mätt med KPI) som beräknas på så absurt vis att en mängd olika politiska och penningpolitiska åtgärder påverkar den. Detta förutom att prisinflationen också i vår globaliserade värld påverkas av världsmarknadspriserna och därmed inte särskilt avspeglar hur just Sveriges ekonomi mår.

Det påminner mig för övrigt om Goodhart's Law: "When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure", alltså att när ett mått (t.ex. KPI) blir ett mål, så upphör det att vara ett bra mått. Gäller detta KPI i dagens läge?

Apropå Riksbanken och räntan fick jag syn på följande diagram över Riksbankens prognoser för räntebanan kontra det faktiska utfallet.

Är det någon som tror på den senaste prognosen? Nähä, inte det...

Riksbanken är alltså rätt kass vad gäller att göra prognoser, men publicerar trots det ständigt uppdaterade prognoser för reporänta, inflation och BNP. Där kan man se följande prognos för reporäntan.

Notera att 50 procents osäkerhetsintervall är såpass brett att prognosen blir helt meningslös. Det ser ut som om vi i början av 2017 kommer att ha ungefär 0,5 högre reporänta, men det innersta osäkerhetsintervallet spänner från -0,5 till +1,5 procent. Är det någon som tror att reporäntan inte kommer att hamna i nedre delen av osäkerhetsintervallet?

Även KPI-inflationen spås börja en brant stigning mot det hägrande tvåprocentsmålet, som uppnås redan i mitten av 2016, tack vare Riksbankens kraftfulla åtgärder.

Stor humor! (För ekonominördar alltså.)