2019-01-09

Ränteobservation 1: Bolåneräntor

Med anledning av att Cornucopia noterar att fler banker nu höjer bolåneräntorna tänkte jag uppdatera mitt gamla diagram över bolåneräntorna. Swedbank är nämligen så snälla att de har historik bak till 1985 på sin hemsida.
Det som jag främst noterar i detta diagram är vilken historiskt unik period vi har haft sedan 2015, då bolåneräntorna har rört sig minimalt. Under hela tiden sedan 1985 har detta aldrig hänt förut.
Swedbank bolåneräntor fr.o.m. 2018-12-28
3 mån2 år5 år10 år
2,25%2,20%2,30%3,33%
Nästa observation är att bolåneräntan bunden på tre månader efter senaste justeringen är något högre än bolåneräntan bunden på två år och dessutom närmar sig femårsräntan. Detta är något som kan innebära att större saker kommer att hända snart med räntorna.
Även om detta hänt är det fortfarande minimala rörelser, som knappt syns i diagrammet ovan.
Alltså har ännu inget anmärkningsvärt hänt med bolåneräntorna, även om det ser ut att kunna hända saker snart med tanke på hur räntorna på olika löptider uppför sig.

4 kommentarer:

  1. >Detta är något som kan innebära att större saker kommer att hända snart med räntorna.

    Kan du utveckla detta?

    Tack för intressant läsning genom åren.

    SvaraRadera
  2. Jag har mycket svårt att tänka mig räntesänkningar inom två år. Svårt att se någon teckna 3-mån dyrare än 2-års idag...

    SvaraRadera
  3. Det enda den där grafen visar är att trenden är ner. Vi kommer ha en räntesänkning igen inom 2år från dagens datum, det är vad jag tror.

    SvaraRadera
  4. Jag är ingen expert på penningpolitik, men detta är min tolkning av läget. Centralbanken har två, till viss del motstridiga uppdrag: upprätthålla stabilt penningvärde samtidig tom man ska upprätthålla den finansiella stabiliteten. Det senare av dessa krav, innebär kort och gott att hålla igång det "pyramidspel" som vårt bankväsende är. Torkar kreditgivningen upp, så måste man sänka räntan, så att tillräckligt mycket nya pengar skapas föra att hålla igång hjulen, hålla nere arbetslösheten etc så att existerande kredittagare hålls i arbete, och så att nya vågar dra på sig skulder. Nu har vi haft kraftig kreditexpansion i många år, men dessa pengar har inte gått till den reala delen av ekonomin, utan har hamnat i fickorna på den rikaste delen av befolkningen. Av flera olika skäl bromsar nu den svenska ekonomin in, vilket har satt press nedåt på kronan och detta leder till att penningvärdet urholkas - och detta föranleder då centralbanken att höja räntan - eftersom de siktar på inflationsmål. Högre ränta gör kronan mer attraktiv, internationellt. Men detta straffar då kreditgivningen - vilket hotar den finansiella stabiliteten. "Motstridigheten" i centralbankens mål blir nu synliga - när kronan försvagas så vi kan inte undvika inflation samtidigt som vi håller igång pengatryckandet.

    Om detta utvecklas till en fullfjädrad kris, så tycker jag att man ska tumma på inflationsmålet och höja det. Kanske vi vår acceptera 4% inflation under några år, för att undvika finanskris, massarbetslöshet etc.

    "Jamen centralbanken ska ju vara oberoende" klagar någon kanske - detta menar jag är nonsens. När vi har en centralbank så är marknaden INTE fri och det tvåprocentiga inflationsmålet är helt godtyckligt satt från början.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.