2018-12-03

Vi behöva en stark man för att styra i rätt riktning!

Jag läser huru filosofiprofessor Tännsjö, som politiskt synbarligen haver sina sympatier å vänster sida, nu ser "global despoti" som en möjlighet för att motarbeta den klimatkris som vi leva i. Detta synes mig helt riktigt, då endast en stark man med ett kraftfullt mandat kan leda ett samhälle i kris, utan att behöva ta hänsyn till hinder orsakade av demokratiska processer av olika slag.

Låtom oss därför snarast tillsätta denne starke man! Kanske filosofiprofessor Tännsjö själv borde axla denna viktiga roll, ty han haver (såsom den aktuella artikeln tydligt visar) uppenbarligen ägnat sig åt djupa filosofiska grubblerier just om klimatfrågorna och deras globala lösningar utifrån ett etiskt riktigt perspektiv. Just att professor Tännsjö är så kunnig inom etikens område torde göra honom särskilt lämplig för rollen som den upplyste despot som skall leda världssamfundet vidare mot en klimatpositiv framtid. Inget etiskt dilemma en upplyst despot skulle kunna råka ut för torde vara för komplicerat för denne gigant inom filosofin.

Just despotens roll är intressant, då historien visar huru despoter hava varit viktiga för att genomdriva snabba förändringar i samhällen. Förvisso finnas där många exempel på despoter som drivit samhällen i dåliga riktningar, men dessa despoter voro ju icke upplysta, utan endast simpla oupplysta despoter, som mestadels drevos av makthunger eller förfelade idéer. Nej, se istället på de upplysta despoterna genom historien! Jag kan emellertid för tillfället icke påminna mig några exempel på upplysta despoter, men haver starka minnen av att jag läst om sådana - jag får skylla på min glömska, eller måhända ouppmärksamhet å vissa historielektioner.

3 kommentarer:

  1. Denna allvisa filosofiprofessor tillika värdig representant för den moderna, medvetna människan har naturligtvis rätt i princip men som den egoförträffliga människa han i takt med utvecklingen förändrats till kan han inte se något annat än människan själv som den starke man, som löser alla de kriser människan kan tänkas hamna i.

    Att naturen, den som är hennes enda garant för liv öht, skulle kunna lösa (=aldrig kunna skapa) problemet, finns inte ens på kartan idag. Hon ser inte naturen, på samma sätt som fisken inte ser det vatten den simmar i; naturen och vattnet bara finns där med all sin självklara välvilja.

    Människan påbörjade denna vandring bort från livet redan för flera tusen år sedan när hon istf naturen oavsiktligt valde ett hemmagjort sätt – jordbruket – som medel att skaffa sig mat.

    På den tiden kunde människan inte förstå de större konsekvenserna av detta tilltag men framstår desto klarare i dag. Hennes eminenta hantverksförmåga som dock, av helt naturliga skäl, aldrig omfattat några som helst termodynamiska insikter, har idag mha en osannolikt stor tillgång på användbar energi (från naturen) resulterat i en global, industriell civilisation (med osannolika 7+miljarder människor) som har lika obefintlig uppfattning om gränser som hon själv och därför inte får plats i den natur hon faktiskt tillhör.

    Naturen är alltså den självklara starke mannen som alltid funnits till hands men som människan av oförklarliga skäl valt bort till förmån för denna industriella civilisation, vilken inte alls kan överleva utan att först förbruka människans livsförutsättningar (=naturen) och det vore ju bara dumt eftersom hon då inte själv skulle kunna avnjuta det ljuva resultatet av hennes jordiska strävan.

    SvaraRadera
  2. Hopplöst att försöka stoppa global warming. Om man reser runt i världen som jag gör i jobbet ser man att tillväxten är ohejdbar. Människor vill ALDRIG ge avkall på sin konsumtion eller sin tillgång till el, bilar och "modernt liv". Se bara i Frankrike när man försökte höja dieselskatten en aning. När tundran smälter och släpper ut all lagrad metan tar det fart på riktigt. Länder borde förbereda sig på krig och att kunna hantera migrationsströmmar. Lev ert liv nu och försök att njuta....

    SvaraRadera
  3. Denne filosofiprofessor Tännsjö skrev euforiskt för flera år sedan i en artikel i DN, efter Fuglesangs besök i rymden, att nu hade människan tagit ett kliv ut i rymden och att det nu var människans stora mission att förbättra DEN OCKSÅ.

    En ännu fantasifullare uppföljare till detta spår visas nu på TV; "År 1 miljon, berättelsen om din framtid".
    Det är nästan svårt att avgöra om denna serie är allvarligt menad eller ren komedi.




    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.