Förnekardrevet igång om peak oils konsekvenser

Vi tar en snabb repris av de fem stadier som psykiatern Elisabeth Kübler-Ross använde för att dela in reaktionen på chockartade besked (exempelvis dödlig sjukdom).

1. Förnekelse
2. Vrede
3. Köpslående (förhandling)
4. Depression
5. Accepterande

Mer om detta kan ni läsa i "Peak oil och förnekelsen" som jag skrev sommaren 2009.

Det är uppenbart att Sveriges etablissemang nu har passerat förnekelsestadiet vad gäller att peak oil inträffar omkring nu (plus minus några år). Det är svårt att säga något annat när självaste International Energy Agency (IEA, OECD:s energiorgan) hösten 2010 konstaterade att konventionell olja toppade år 2006. Vredesstadiet syns vad gäller etablissemanget ofta inte utåt, men det kan anas när exempelvis Finansdepartementet (i vrede?) gav i uppdrag att ta fram en rapport om peak oil och Timbro tydligen också gjorde det. Nu har man uppenbarligen nått förhandlingsstadiet "peak oil är en realitet, men det får nog inte så farliga effekter". Vad gäller effekterna av peak oil har man alltså nu bara nått förnekelsestadiet.

Förnekelsetänkandet vad gäller effekterna illustreras tydligt av den rapport som Finansdepartementet beställt och som släpps nu på fredag. Uppdraget gick där inte till oljekunniga fysiker (där vi har en av världens främsta forskargrupper i Uppsala) utan till nationalekonomen Øystein Noreng. I och för sig skulle det säkert kunna bli ensidigt med bara fysiker som skriver rapporten, men varför inte sätta en fysiker och en ekonom på att tillsammans skriva en rapport? Den skulle säkert bli oerhört intressant.

Idag har med en märkligt synkad tajming Timbro släppt en rapport om peak oil, även den skriven av en ekonom. Sammanfattningen är så här:

Peak-begreppet används sällan inom ekonomisk forskning. Det beror på att begreppet saknar relevans i en dynamisk värld med prismekanismer och äganderätter. Det skriver Erik Lakomaa, doktor i ekonomisk historia och associerad forskare vid Handelshögskolan i Stockholm i rapporten Peak Whale, Peak Oil.

Rapporten i korthet

• ”Peak Oil” är som analysbegrepp mindre meningsfullt eftersom det utgår ifrån en statisk värld där teknologin inte förändras och där prismekanismer och incitament inte spelar någon roll. Begreppet ”Peak Oil” eller ”Peak vadsomhelst” används därför, till skillnad från i medierna eller i den politiska debatten, sällan inom den ekonomiska vetenskapen.
• Det finns inga beskrivna historiska exempel på där råvaror tagit slut. Även om den tillgängliga mängden av vissa råvaror är högst begränsad och efterfrågan på många av dem, exempelvis guld, har varit hög under årtusenden, har de inte tagit slut. Prismekanismerna har sett till att utbudet har motsvarat efterfrågan.

Ingen orsak att oroa sig! Peak oil är irrelevant för ekonomin! Innovationer fixar allt - de kan till och med trolla fram energikällor!

Exemplet med peak gold är extremt tydligt. Trots en sanslös uppgång i guldpriset så har den globala guldproduktionen sjunkit stadigt sedan år 2000. Fysiken vann över ekonomin när ett flerdubblat guldpris ändå inte kunde locka fram ökad produktion. Enligt gängse ekonomisk tro borde det finnas ett oerhört starkt incitament att öka guldproduktionen. Självklart har det höga guldpriset gjort att det investerats i guldgruvor, men problemet är att de nya gruvorna har mycket lägre guldkoncentration i malmen och därför inte förmår att kompensera för produktionsbortfallet i befintliga guldgruvor.

Lakomaa har i sin rapport den intressanta rubriken "PEAK OIL – ETT ANNAT SÄTT ATT SÄGA ATT EKONOMER HAR FEL". Jag kunde inte ha formulerat det bättre själv! Dagens ekonomiska teorier har bara prövats i tider av långsiktig tillväxt i energi- och resursförbrukningen. Jag skulle tro att flera av dessa teorier (som av ekonomer närmast accepteras som axiom) kommer att ställas på huvudet när drygt två århundraden av överflödsindustrialism förbyts i en era av knapphetsindustrialism.

Lakomaa skriver

Det främsta problemet med ”peak oil” är att begreppet är statiskt och inte tar hänsyn till att människan ständigt upptäcker nya fyndigheter, liksom att det strider mot ekonomisk intuition.
...
Sedan Birols varning för knappt två år sedan har också flera nya stora fynd gjorts

De nya fynden är inte så stora som man vill ge sken av. Faktum är att världen sedan 1990 förbrukar mer olja än vad som årligen upptäcks. Gapet börjar idag trots nya fynd bli väldigt stort.

Den fysiska faktor som ekonomen Lakomaa också ignorerar är EROEI (Energy Returned On Energy Invested). Det går åt alltmer energi för att ta fram den energi vi behöver, i takt med att fyndigheterna blir alltmer avlägsna, svåråtkomliga (t.ex. djuphav) eller svårutvunna (t.ex. tjärsand). Lakomaa tar också upp "reservtillväxt".

Det vi vet är att reserverna har fortsatt att öka trots omfattande utvinning och reserverna är idag större än vad de någonsin varit. Empirin stämmer här inte överens med peak oil-teorin.

Reserverna är inget direkt avgörande för peak oil-teorin. Det viktiga är inte hur stort kar med olja man har utan hur tjockt sugrör man har för att suga ut oljan. Nya reserver är mer svårutvunna och har därmed lägre flödestakt (vilken bestäms av bl.a. Darcys lag). Kritiker pekar på att diagrammet ovan inte tar med den "reservtillväxt" som blir när ett högre oljepris gör att man ur ett oljefält kan ta fram mer olja med mer avancerade metoder, men problemet är att även metoderna för utökad oljeutvinning ger mer energiåtgång och därmed lägre EROEI. Det är energinettot som är det intressanta i slutändan, då det är överskottet som driver vårt industrisamhälle. När det kostar ett fat olja för att utvinna ett fat olja är det game over, men långt innan dess når man en gräns när energiöverskottet inte räcker till för att driva industrisamhället. Någonstans runt EROEI = 3 har forskare spekulerat i att gränsen går.

Lakomaa citerar även Daniel Yergin, en man som inofficiellt tävlar med Sveriges Marian Radetzki vad gäller att ha flest fel i prognoser för oljepris och oljeproduktion. Lakomaa lyckas även få in en känga mot M King Hubbert.

Ser vi till empirin finner vi att Hubbert, trots att han lyckades pricka in året för topproduktionen inom det kontinentala USA, samtidigt misslyckades med att prognostisera hur stor produktionen skulle komma att bli därefter. 2010 utvanns 5,5 miljoner fat olja per dag vilket är tre och en halv gång mer än de 1,5 miljoner fat som Hubbert prognosticerade

Hubbert hade dock rätt angående tiden för toppen för USA:s oljeproduktion (utom Alaska). De 5,5 miljonerna fat inkluderar även Alaska, vilket Hubbert inte hade räknat med. Eventuellt behöver dock hans teori justeras vad gäller högersidan av oljetoppen, då mänskligheten i sitt oljeletande kanske i desperation kommer att ta upp mer kvarvarande olja trots lågt EROEI. Infrastrukturen (raffinaderier, fartyg m.m.) för oljan finns ju redan till stor del på plats i samhället, byggd i en era av billig olja, vilket möjliggör för oss att för en tid använda olja med lägre EROEI.

En faktor som Lakomaa vad jag ser fullständigt ignorerar är att exportländerna förbrukar allt mer olja själva, vilket leder till att tillgänglig exportolja på världsmarknaden sjunker snabbare än den globala utvinningen. Detta kallas för "Export Land Model" (ELM).

Ekonomer resonerar ofta som så att peak oil inte innebär något problem, då ett högre oljepris (till följd av brist) kommer att leda till att minskad efterfrågan och en övergång till andra energikällor. I princip har ekonomerna rätt där, men det är konsekvenserna av den minskade efterfrågan som de missar. Stora delar av samhället (framförallt transporterna och industrijordbruket) är nämligen starkt oljeberoende och om man istället ska använda de alternativ som står till buds blir de betydligt dyrare. Dessutom är det högst tveksamt om det är möjligt att ersätta oljan, åtminstone för att upprätthålla samma nivå av energiförbrukning. Detta hotar själva förutsättningarna för vårt nuvarande ekonomiska system och innebär genomgripande förändringar i vår livsstil. Ett högre oljepris leder också till att det blir de fattigaste som prisas ut ur marknaden. Vi i Sverige kan utan problem dra ner på vår levnadsstandard, men för en Etiopier innebär sänkt levnadsstandard ofta svält.

Etablissemanget försöker alltså samfällt att förhandla bort frågan om peak oils konsekvenser. Etablissemangets inbördes länkar belyses idag av bloggrannen Cornucopia, som visar upp kopplingarna mellan

• Finansdepartementet (med de två moderata ministrarna Anders Borg och Peter Norman)
• partiet Moderaterna
• näringslivets tankesmedja Timbro
• Timbros VD Markus Uvell
• Timbros programansvariga för miljö, tillväxt och konsumtion Lydiah Wålsten
• PR-byrån Kreab

Jag tror i och för sig inte att det är någon koordinerad kampanj, utan snarare att frågan ligger i tiden och att Timbro och moderaterna på Finansdepartementet säkerligen diskuterat frågan informellt och sedan båda dragit slutsatsen att det behövs förnekarrapporter.

Att förnekelsefrågan ligger i tiden framgår också av den vidareutbildning inom energi för gymnasielärare som Andreas Larsson på Omställning Gästrikland tipsade mig om. Här handlar det om Skolverket som tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har satt ihop kursen. Trots temat så nämns inte ens peak oil i presentationsmaterialet från föreläsaren Roland Roberts, professor i geofysik vid Uppsala Universitet. Roberts kommer visserligen med en hel del intressanta och viktiga fakta.

• "Sverige är starkt beroende av fossila bränslen" (de står för 39% av energimixen)
• "Vi har i viss mån flyttat ”vårt” energibruk till andra länder."
• "Världens el kommer huvudsakligen från fossila bränslen (stenkol + naturgas ca 60%)"
• Världens transporter drivs huvudsakligen med fossila bränslen "fossila svårast att byta ut i transportsektorn"
• "Vi är beroende av fossila bränslen till 75-95%, beroende på hur man räknar."
  
• "Vi kan säkert använda mer bioenergi om vi vill, men med något som liknar dagens teknik finns ingen möjlighet att ersätta fossila bränslen – jorden är inte tillräckligt stor."
• Han pekar på hur stor skillnaden är i energiinnehåll mellan litiumbatterier (0,46-0,72 MJ/kg) och bensin (cirka 46 MJ/kg)

Men han förvillar genom att börja tala om reserver och resurser, när det är flödena som är det intressanta. Oljekaret må vara hur stort som helst, men blir ditt sugrör smalare måste du minska din oljekonsumtion. Vidare säger han att

Fossila bränslen är en begränsad resurs. Vi kommer inte att vara huvudsakligen beroende av den för mer en ett antal decennier till

Sen kontrar han dock med att

Det finns ingen akut brist på fossila bränslen i marken, och med dagens prisnivåer finns ingen risk av brist under många decennier

Är det bara jag som ser motsägelsen mellan dessa två påståenden? De står till och med på samma sida i presentationen!

Läs även Cornucopias kommentar till Skolverkets vidareutbildning.

Så med stora delar av etablissemanget på plats väntar vi nu med spänning på när någon socialdemokratisk tankesmedja kommer med en rapport om peak oil. LO har säkert också ett intresse av att förneka problemen. Som jag ser det så är det öppet mål för politiker som i dagens läge har modet att gå mot strömmen och börja tala om de sannolika följdverkningarna av peak oil och även presentera visioner om hur vi skulle kunna ställa om samhället för att mildra effekterna. Jonas Sjöstedt kanske? Jag vet att han brukar läsa min blogg ibland.

Tillägg: Kjell Aleklett har nu också skrivit en utförlig sågning av Lakomaas rapport "Peak Oil, Peak Whale".