Nedgraderingen gäller
- från USA:
- Bank of America (nr 7 på listan)
- JPMorgan Chase (nr 11)
- Citigroup (nr 12)
- Goldman Sachs (nr 29)
- Morgan Stanley (nr 32)
- från Storbritannien:
- HSBC (nr 4)
- Barclays (nr 5)
- Royal Bank of Scotland (nr 6)
- från Schweiz:
- UBS (nr 20)
- Credit Suisse (nr 26)
- från Frankrike:
- BNP Paribas (nr 2)
- Credit Agricole (nr 10)
- Societe Generale (nr 18)
- från Tyskland:
- Deutsche Bank (nr 3)
- från Kanada:
- Royal Bank of Canada (nr 38)
Jag gissar att finansmarknaderna inte alls kommer att uppleva detta som positivt. Dessutom tillkommer som ZeroHedge påpekar att Morgan Stanley p.g.a. nedgraderingen måste hosta upp extra säkerheter i mångmiljardklassen. Det är inte otroligt att detsamma gäller fler av dessa banker.
Tillägg: Nedgraderingen kommer också att leda till att det blir svårare för dessa storbanker att hålla på med affärer i många finansiella derivat.
Credit Suisse fick sitt kreditbetyg nedskuret med hela tre steg men har å andra sidan stabila framtidsutsikter enligt Moody's.
Finanskrisen 2.0 går i slow motion steg för steg mot försämrade finansmarknader. Jag väntar bara på "Lehman-ögonblicket" som får paniken att komma på allvar även denna gång.
Inlägg
Efter förra "Lehman-ögonblicket" så fick kreditbetygsinstitutionerna kritik för att de hade för höga betyg på skräp. Denna gång kommer de få kritik för att de sänker betygen och en del kommer kanske även hävda att det blir deras fel när vi får "Lehman-ögonblicket". Alltid skönt att skylla ifrån sig...
SvaraRaderaHåller med, det är verkligen segt innan det händer något! Ju segare desto kraftigare smäll.
SvaraRaderaOm aktiviteten med "finansiella derivat" minskar så kanske det gör att aktiviteten med derivat i betydelsen hävstänger också minskar? Kanske oklart, men det förefaller friskt om risknivåerna i finanssektorn kan gå ner. Hittills verkar det ha fungerat sådär för de banker i USA etc som med derivatinstrument försökt försäkra sig mot förluster. Utställande försäkringsinstitut har visat sig svaga när det gäller att infria försäkringarna och istället får systemet en dominoliknande struktur utan någon sista "stoppkloss" att luta sig emot?
SvaraRaderaUr ett naturvetenskapligt perspektiv kan möjligen en analogi användas, nämligen den att ett system (jfr det ekonomiska systemet) med allt för hög förstärkning (jfr höga risker, derivatprodukter, hävstänger, hög belåning, snabba transaktioner till låg eller ingen kostnad, höga avkastningskrav el. dyl) riskerar att bli instabilt och svårt att kontrollera. Här ger små insignaler (jfr t.ex. derivat el dyl små insatser men stora värden) stora utslag och dessa stora utslag ska i sin tur regleras med andra insignaler som på grund av den stora förstärkningen i systemet också måste vara små för att inte riskera andra oönskade stora signaler. Likaledes, om små signaler i ett sådant system ger upphov till stora signaler som måste regleras med andra signaler utanför systemet som inte förstärks på samma höga sätt som inom systemet (jfr t.ex. IMF och olika räddningsfonder) så måste dessa yttre signaler vara stora. Ett system med för stor förstärkning riskerar därför att hamna i självsvängning eller upphöra att fungera på annat sätt, dvs system med allt för hög förstärkning kommer normalt att krascha förr eller senare och därför konstrueras normalt systemen med hanterbar lägre förstärkning.
Frågan är alltså om dagens ekonomiska system är stabilt och robust när strävan ofta är att så många hinder som möjligt ska tas bort för olika ekonomiska transaktioner och instrument odyl. Risken är förmodligen att ett sådant ekonomiskt system blir instabilt och svårt att kontrollera, dvs i ett sådant ekonomiskt system kan det finnas en inbyggd haverimekanism och då är det nog inte fråga om en partiell krasch (några företag/branscher slås ut av nya bättre verksamheter - creative destruction) utan om en systemkrasch (HELA ekonomin kraschar inklusive friska konkurrenskraftiga verksamheter).
Vi är många som väntat i åratal på den stora och helt logiska finansiella kraschen - men som förmodligen aldrig kommer.
SvaraRaderaHelt klart så har beteende-mönstret på marknaden ändrats efter Lehman kraschen. Bankerna hade visat blodröda siffror flera kvartal i rad innan kraschen och då först utbröt paniken. Sedan har detta hängt kvar som ett hjärnspöke hos många. En massa nobelpristagare och ekonomer har ändrat åskit och försöker nu övertrumfa varandra i detaljerade kaos-scenarier. Många har varit eniga om att Italien ska ställa in betalningarna och göra bankrutt och euron ska kollapsa. Tidigare har det varit väldigt svårt att få detaljerade prognoser om framtiden från dessa personer; eftersom framtiden ständigt är i rörelse. Men just detta är dom tydligen enade om.
SvaraRaderaJag tror att dom har fel. Euron kommer att finnas kvar även om 10 år och ännu fler länder kommer att vara anslutna.
Det finns två alternativ: antingen kommer en krasch, eller så kommer den inte. Om den kommer så är det initials bra att ha cash eftersom man då kan köpa fastigheter och aktier i värdebolag till hyfsade priser. Långsiktigt finns det bara ett sätt för ett skuldsatt system att "balansera" sig och det är att trycka pengar. Det kan göras fort och drastiskt eller mer långsamt och odramatiskt under 1-2 decennium, men var så säker - det är det som kommer att ske. Långsiktigt är det bara reala värden som fastigheter, värdeaktier, infrastruktur, guld etc som är något att ha för en investerare. Dessa kan dock beskattas eller konfiskeras vilket man inte ska glömma. Och för övrigt kan jag tillägga att jag själv sitter på just pengar för närvarande, men det kanske är fel....vem vet?
SvaraRadera