2012-07-12

Kan vi uppfinna oss till tillväxt?

Cornucopia skrev för någon månad sedan om att Romklubbens rapport "Tillväxtens gränser" från 1972 fortfarande i princip är korrekt och resonerade sedan lite kring vad nolltillväxt kan innebära. Jag tänkte ta upp en intressant sida av tillväxten, nämligen innovationer.

Tillväxt definierar jag här i rent ekonomiska termer, nämligen som bruttonationalprodukt (BNP). Denna uttrycks oftast i inflationsjusterade termer, för att man ska kunna göra relevanta jämförelser över tid som inte störs av förändringar i penningvärdet.

Ekonomisk tillväxt kan skapas av flera faktorer. Befolkningstillväxt är en uppenbar faktor, då fler människor kan producera fler varor och tjänster. Befolkningstillväxt skapar dock inte per automatik ekonomisk tillväxt om man räknar i BNP per capita, som i många fall är en mer intressant siffra än absoluta BNP-tal för en nation. Befolkningstillväxten har emellertid en gräns någonstans, som sätts av hur mycket livsmedel det går att producera.

Genom att använda mer energi kan man också skapa ekonomisk tillväxt, även räknat per capita, då man med energin kan driva maskiner som ökar ekonomins produktion. Även de allra flesta tjänster är beroende av energi, vilket tydligt illustreras av de energislukande serverhallar som Facebook bygger i Luleå. I de flesta fall är det dock svårare att se hur mycket energi tjänsterna kräver, då de är invävda i vårt komplexa samhällsmaskineri med dess långa produktionskedjor från gruva till färdig vara. Det är helt enkelt svårt att veta var man ska dra systemgränserna. En stor bit av tjänsterna i samhället är sjukvården och där kan man definitivt se att dagens sjukvård kräver mycket mer resurser än för säg femtio år sedan. Andra stora bitar av tjänstesektorn är handel, fastighetsbolag och transporter som alla är energikrävande.

I sammanhanget ska man inte glömma att vi också för att driva vårt industrisamhälle förbrukar en stor mängd råvaror och resurser, som kommer från alltmer utspädda eller svåråtkomliga fyndigheter.
Koppar är ett [...] exempel. Den första koppar som mänskligheten använde var troligen de sällsynta klumpar av ren koppar som finns utspridda här och var. Därefter kom någon på hur man kunde utvinna koppar ur malm. Till att börja med användes förstås de mest lättillgängliga och koncentrerade malmerna, men efterhand som de tog slut har man gått över till mer utspädda malmer. I dagens koppargruvor kan koncentrationen vara under en procent. För att utvinna koppar ur så utspädda malmer krävs förstås stora mängder energi.
I slutändan är alltså allt beroende av energi. Även om vi skulle ägna oss mer åt återvinning, så kräver även den energitillskott. Uppenbarligen är återvinning ännu inte intressant för många råvaror, då kostnaden för återvinningen inte kan matcha kostnaden för gruvbrytning.

Enligt IEA så toppade utvinningen av konventionell olja år 2006, så det är sannolikt att världen inom en snar framtid också står inför en totalt sett minskande energitillgång, även om den tidpunkten troligen kan skjutas upp några år genom ökad användning av framförallt kol och fossilgas. (Förnyelsebara energikällor är små i sammanhanget, liksom kärnkraft.)

Många teknikentusiaster hoppas på att vi skulle kunna gå runt tillväxtbegränsningarna från energin och råvarorna (inklusive livsmedel) genom innovationer. Uppfinningar kan som bekant öka effektiviteten i ekonomin och därmed skapa tillväxt.

Historiskt är det svårt bena ut vad som beror på uppfinningar och vad som beror på ökad energianvändning. De båda tycks vara sammanvävda i en uppåtspiral, där ökad energitillgång ger fler uppfinningar och vice versa. En av de första moderna maskinerna, ångmaskinen, uppfanns som en lösning på problemet att pumpa upp vatten ur kolgruvorna. Därmed kunde man utvinna mer kol och driva fler ångmaskiner, som sedan även fick andra användningområden.

Den tyske kemisten Justus von Liebig skapade från 1855 medvetenhet om det som kallas Liebigs minimilag, att "Det växtnäringsämne som ligger längst ifrån tillfredsställande nivå kommer att avgöra plantans tillväxtbegränsning". (Denna princip hade dock först formulerats av botanisten Carl Sprengel 1828). Denna princip kan även tillämpas på andra komplexa system. En process kan inte drivas i större omfattning än gränsen som sätts av den resurs som det finns minst av. Under större delen av mänsklighetens historia har energi varit en begränsande faktor. Leonardo da Vinci uppfann många maskiner, men han saknade en energikälla till att driva många av dem. När så mänskligheten upptäckte de fossila bränslena (och framförallt oljan) öppnade det upp möjligheter till att driva en mängd innovationer som aldrig hade varit möjliga förut. Nu har vi bränt oss igenom ungefär hälften av den olja som under hundratals miljoner år har skapats av biosfären och geologiska processer.

Att det inte räcker med innovationer och teknikutveckling för att driva samhället illustreras av exemplet med Tyskland under Andra världskriget. Tyskland hade då ett stort övertag vad gäller teknologi och forskning, men man saknade den vitala energikällan olja. Visserligen hade man en massa kol, men oljan har överlägsna egenskaper. Detta styrde till stor del tyskarnas krigsplanering, då det gällde att nå fram till oljekällor, till exempel vid Kaspiska havet. Tyskarna gjorde även stora insatser för att genom Fischer-Tropsch-processen få fram flytande bränsle, men de lyckades inte göra det i tillräcklig mängd. Trots sin teknologiska överlägsenhet lyckades som vi vet inte Tyskland att vinna kriget, utan de som satt på oljan vann istället. Energitillgången satte begränsningarna. Även Japan drabbades för övrigt av att de saknade tillräckliga oljetillgångar och stängdes ute från möjligheten att nå fram till oljefält i övriga Asien.

Ett problem med den vetenskapliga forskningen är att den över tiden drar allt mer resurser i förhållande till de resultat den levererar. Forskningen ger alltså avtagande avkastning (engelska: diminishing returns) på satsat arbete.

Det finns flera exempel på detta, men ett tydligt exempel är inom partikelfysiken, där man har byggt allt större och dyrare anläggningar för att utforska elementarpartiklarna. Den största anläggningen hittills, Large Hadron Collider vid CERN i Schweiz, tog tio år att bygga till en kostnad av 7,5 miljarder euro och då återanvände man ändå den 27 km långa tunneln från den tidigare Large Electron–Positron Collider.

Den avtagande avkastningen visar sig på många områden inom innovation och vetenskap. Exempelvis en undersökning av patent inom energiområdet i USA som visade att avkastningen på forskningen minskade i förhållande till satsade resurser. Enligt en artikel i Scientific American så minskar antalet publicerade vetenskapliga artiklar trots ökade anslag till forskningen - samma resurser som producerade 100 artiklar år 2001 skulle ha producerat 129 artiklar år 1990.

Särskilt inom den medicinska forskningen är den avtagande avkastningen ett problem. För 30-40 år sedan gjordes mycket fler medicinska upptäckter trots att forskningen bara kostade en bråkdel av vad den kostar idag.

Inom medicinen gjorde den första stora upptäckten, nämligen att hygien är viktig inom sjukvården, en enorm skillnad på dödligheten. Vaccinationer och antibiotika gjorde sitt till för att bättra på medellivslängden, men nuförtiden har de nya mediciner som introduceras jämförelsevis små effekter, trots att enorma pengar satsas på medicinsk forskning.

Inom fysiken kan man se att under 1800-talet och början av 1900-talet kunde enstaka forskare som satt i "hemmalaboratorier" fortfarande komma på banbrytande upptäckter, medan det numera handlar om stora forskningsteam som oftast bara producerar små resultat.

I och med den avtagande avkastningen på satsade forskningspengar ter det sig otroligt att vi i längden skulle kunna hålla en takt vad gäller uppfinningar och upptäckter som gör att vi kan upprätthålla ekonomisk tillväxt trots sjunkande energitillgång. Dessutom är det inte alls säkert att nya uppfinningar leder till energibesparing. Tvärtom verkar det som om många nya smarta prylar faktiskt leder till större energiförbrukning.

Därmed säger jag inte att det inte kommer att göras nya upptäckter och uppfinningar. Det kommer säkerligen att upptäckas och uppfinnas många kloka saker även i framtiden. Det jag säger är bara att vi inte kan förvänta oss att det ska komma så många banbrytande uppfinningar att vi kan få fortsatt ekonomisk tillväxt.

30 kommentarer:

  1. Thomas Larsson2012-07-12 17:33

    Nå, i jämförelse med den amerikanska superkollideraren (SSC) som las ner 1993 så är ändå LHC en succé. Vad är bäst, att lägga 7.5G€ på att finna något världsunikt, eller att lägga halva summan på att gräva tunnlar i Texas och sedan fylla igen dem med schaktmassor?

    Men det är klart att upptäckten av Higgs (partikeln, inte Peter) i viss mening innebär slutet för fysiken, pss som upptäckten av Amerika och Australien var slutet på geografin.

    SvaraRadera
  2. Egentligen har vi tillgång till mer energi än vi ens är i närheten av att behöva inom överskådlig framtid.
    Exempel: Hur mycket energi strålar in per kvadratmeter under en dag i ländrena kring ekvatorn?
    Hur mycke energi skulle vi behöva framställa för att omvandla natten till dag, låt säga i en kvadratmil?

    Problemen är egentligen att vi för tillfället saknar riktigt effektiv teknik för att samla in energin som finns runt omkring oss och att vi för tillfället saknar effektiv teknik för att lagra energi tills den behövs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ett enkelt sätt att mäta och förstå tillgången på varor, en vara eller fler.

      Dess pris!

      Hur mäter man på rätt sätt priset på en vara? Jo genom att se hur lång tid den genomsnittlige arbetaren måste jobba för att kunna köpa den, land för land.

      Om olja - den kostar idag i runda slängar 100 dollar fatet (156 liter) vilket är otroligt billigt. Den energimängd som ett fat olja innehåller (156 x 9000 kalorier) överfört i mänsklig muskelkraft motsvarar cirka 450 dagars arbete kalorimässigt (3000 kalorier om dagen). Läs Matt Simmons om ni vill förstå det här.

      För att tillverka solpaneler behövs mycket oljeprodukter i processen. När olja får sitt rätta värde då höjs också priserna på allt som behöver olja för att bli till.

      För de av er som kan ta till sig detta förstår också att vår civilisation har nått vägs ände. När billig olja inte längre finns försvinner också alla produkter som tillkommit med hjälp av billig olja. Några ersättnings produkter för olja finns i princip inte.

      Därför vill nu de viktigaste kabalerna, och de rikaste på denna planet radikalt minska befolkningarnas storlek. För då kommer oljan och de andra resurser som finns kvar att räcka längre för de som blir kvar. Det vill säga de som idag är vår överhet.

      Se Georgia Guide stones.

      Vilken människa jobbar 1½ år för 100 dollar?

      Radera
    2. Dålig jämförelse med människa gör samma med kärnkraft, vattenkraft. Även det minsta vattenhjul ger ju mer än en människa kan ge i effekt.

      Radera
  3. Anonym, du har helt rätt att solenergin ger oss oanade möjligheter och att vi inte lärt oss samla in, lagra och distribuera den. Men som Flute så riktigt påpekar, ska vi lyckas att lösa solenergiproblematiken behövs en sjuhelsike mängd olja. Inte bara för forskningen utan för att bygga en helt ny infrastruktur som kommer att kräva ofantliga mängder olja, för att hålla igång och framför allt behövs enorma mängder energi/olja för att överge vårt konsumtionssamhälle med alla dess funktioner, som till 80 % går på flytande bränsle osv osv. Som sagt att solenergi ska vara lösningen får nog betraktas som en dröm långt från verklighetens karga landskap! Dessvärre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Martin är en påläst kunnig debatör som jag följt nu sedan böran av 2000 - talet. Han vet vad han skriver om. Martin har under åren förändrat sin grund syn - han var mer teknik optimist för 10 år sedan då han trodde stenhårt på små vassa motorer.

      Det håller inte det samhällsbygge vi har, och den viktiga disskusionen vi borde föra är om hur vi ska försörja en befolkning på snart 10 miljoner i Sverige - ett land som har en maximal försörjnings möjlighet på två miljoner. Utan olja traktorer och lastbilar samt all den utrustning i övrigt som idag är stadard inom den branschen går det inte att få fram mat till mer än var femte person.

      Vi lever på ett svärdsegg.

      Radera
    2. Anonym, vet inte om du avser mig Martin Saar. Jag har aldrig varit teknikoptimist och trott stenhårt på små vassa motorer.Du måste ha förväxlat mig med någon annan Martin! Däremot känner jag samma oro som du hur vi försörjer man 10 miljoner människor i Sverige med allt mindre energi främst olja!

      Radera
    3. Hej

      Kanske jag har fel, men Martin var med i en grupp på nätet som kallade sig ASPO gruppen trodde jag, och där diskuterade man framtiden för så där en tio år sedan. De frågor som idag blivit allmängods.

      Gruppen förstördes av inre splitring och en dålig ledning där Kjell Aleklett får ta på sig ett stort ansvar. Han Kjell ville inte ha en fri disskusion utan han ville styra allt själv.

      Vad jag minns förde du då fram något om små vassa motorer som skulle lösa krisen med bilars bränsleåtgång. Det var före SAAB:s KK. Bilarna skulle drivas av Metanol.

      Om nu detta är fel eller rätt så betyder det inget i dagens läge vad man tyckte för 10 år sedan. Världen av idag är en annan.

      Den bästa Guru som funnits när det gäller energi, och då särskilt olja är och var den idag döde Matthew Simmons. Han visste vad det handlade om. Han hade skrivit en avhandling åt CIA om oljans tillgänglighet och dess försvinnande.

      Det är för den som förstår innebörden en mycket skrämmande läsning.

      Radera
  4. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ignaz_Semmelweis
    En av anledningarna till att jag inte gillar akademiker (läste aldrig vidare) och sk. experter.
    Ang. nya uppfinningar så är det samma sak , skulle en person uppfinna nåt och lyckas ta sig igenom alla svårigheter och komma åt marknaden så skulle alla sk. experter mm. säga "det där visste vi om" ;)

    Alla (flesta) fysiker/kemister mm. som går till jobbet varje dag och aldrig tänker utanför banorna eller lyckas med nånting , har ni gjort Er förtjänta av Eran lön ?
    Alla programmerare hos google , mozilla (mina favorit program efter Gnu/Linux) , har ni lyckats åstadskomma något mer än det som gratiskodarna hos Er lyckades med år 2001 ?
    När jag träffar en med fin yrkestitel så tänker jag som ovan.

    Heja bloggen och folket !

    SvaraRadera
  5. Nej vi kan inte uppfinna oss till högre BNP - men vi kan förstås ändå dra nytta av uppfinningar. Men BNP - det är summan av förädlingsvärden i samhället, alltså mängden satsat arbete och kapital. Punkt slut.

    Säg en enda innovation som i sig ökat BNP? Finns inte. Däremot kan innovationer inspirera investeringar i kapital - men då är det kapitalet som ökar BNP, inte innovationerna.

    Datorer blir ständigt bättre, tack vare innovationer, men inte dyrare och ökar inte BNP. Samma sak med bilar, mobiler, etc. etc. Det är utmärkt att utvecklingen går framåt, men det ökar inte BNP.

    SvaraRadera
  6. Vi kan uppfinna oss till tillväxt så länge vi genom uppfinningar m.m. förbättrar energisituationen.
    MEN, eftersom vi befinner oss på en ändlig planet har tillväxten sina gränser. Förr eller senare tar det stopp, många resurser börjar tryta så som olja, jordbruksmark, fisk, färskvatten.

    SvaraRadera
  7. Mikael, med risk för att bli betraktad som bakåtsträvare, men din kommentar "Det är utmärkt att utvecklingen går framåt" kan verkligen ifrågasättas. Det är möjligt att bilar, mobiler och datorer blir bättre med fler funktioner, snabbare etc. Samtidigt så blir produkterna allt mer komplicerade och framför allt komplexa. (Ofta ingår produkten oxå i flera stora komplexa system, vilket är lätt att glömma)Kanske inte att tillverka utan att reparera och hålla igång. Det är idag nästan en omöjlighet att köpa en ny elsladd till en kopiator. Om den finns så kostar den idag lika mkt som en ny kopiator. Livslängden för datorer och mobiler t ex förkortas inte alltid pga att de går sönder och slutar att fungera, utan för att de inte längre passar in ett infosystem i ständig förändring generation efter generation. "Utvecklingen" på marginalen och komplexiteten driver på en ökad konsumtion som knappast utvecklar samhället, utan tvärt om driver på BNP genom tillkommande dold dyr service och underhåll. Eller att mobiler och datorer inte går att reparera, måste slängas och är produkterna vlir omöjliga att återvinna. Detta gäller oxå bilar där kostnaden för att byta en glödlampa på en t ex Renault Megane kostar 2000 kr. Inget du kan göra själv!
    Så din slutsats är nog lite förhastad. "Utvecklingen" av samhället blir allt mer sofistikerad och komplex och driver på BNP! Men det allvarligaste av allt är att med ökad komplexitet i samhället blir vi allt sårbarare, får allt svårare att ställa om till ett samhälle som går att ratta runt med mindre energi främst olja och andra råvaror!

    SvaraRadera
  8. Martin,
    Låt oss inte prata förbi varandra. Du har rätt, självklart. Men jag var inne i andra frågeställningar och ordet "utmärkt" slank med utan eftertanke.
    Vad jag menar är att vi kan ha utveckling - bevisligen - som drivs av uppfinningar. Att denna utveckling för närvarande är ohållbar är en annan sak. I teorin skulle vi kunna uppfinna oss fram i mer hållbar riktning.
    Däremot kan vi aldrig uppfinna oss till högre BNP.

    SvaraRadera
  9. Det finns en elefant i energirummet som alla blundar för. Vanlig granit innehåller ca 3 ppm uran. Fissionerar man ett gram uran får man ut 24 000 kWh. Enkel aritmetik ger en energidensitet hos granit motsvarande runt 70 kWh/kg (termisk) energi. Stenkol har som jämförelse en energidensitet på runt 7 kWh/kg. Det betyder att vanlig granit har en energidensitet som är 10 ggr högre än stenkol och då har man inte ens räknat med toriumet i graniten.

    Visst är det lättare att utnyttja stenkolen, man kastar bara in den i en panna. Men att få ut uranet ur granit är inte svårare än att krossa den och låta svavelsyra rinna igenom, ur EROEI synpunkt finns alltså inga hinder.

    Innan nu någon börjar skrika att det är ekonomiskt omöjligt. Vid Talvivaaragruvan i Finland ska man börjar använda metoden ovan (kallad heap leeching) för att utvinna uran vid halter på 40 ppm. Den halten är alltså ekonomiskt redan idag trots att dagens lättvattenreaktorer bara får ut ca 120 kWh/gram uran, dvs 0.5% av det potentiella energiinnehållet. Att då hävda att 10 ggr lägre halt, men med 200ggr bättre utnyttjande, på något sätt är omöjligt ter sig orealistiskt.

    Det krävs inte heller något enormt teknikframsteg för att gå över till ny reaktorteknik, både GE och Rosatom offererar redan idag beprövade snabbreaktordesign (PRISM respektive BN), det är bara lyfta på luren och beställa.

    Lite andra enkla räknexempel. Antar man pessimistiskt 3 ppm uran i malmen som man bryter i AITIK (20 miljoner ton malm per år) så motsvarar det 1440 TWh (termisk) energi per år. Krossa hälften av det, lägg det i en hög, spraya svavelsyra över det, ta tillvara på uranet och mata in det i snabbreaktorer och vips så har vi dubblat Sveriges elproduktion, allt från restprodukter från en redan existerande gruva. I verkligheten behöver vi förstås inte ens bry oss om 3 ppm, det finns så jävla mycket uran i halter över 100 ppm.

    1966 började vi bygga Oskarshamn 1 och 1985 var den tolfte reaktorn, Forsmark 3, inkopplad på nätet. Finns den politiska viljan så kan vi lika gärna ha dubbla mängden el från tex PRISM reaktorer inom 30 år och då behöver vi aldrig mer oroa oss för el. Sen återstår frågan om det går att elektrifiera alla transporter eller om det är mer ekonomiskt att producera flytande drivmedel. Men Sverige har en hel del skiffergas och skifferolja vi kan ta tillvara på före det blir nödvändigt.

    Exemplet ovan hanterar kärnkraft som en "silverkula" vilket inte är realistiskt. Men även som en silverkula är det alltså inte svårt bortom fattningsförmåga. Snarare handlar det om ett politiskt ställningstagande och möjligen 25% dyrare el, som utbytte får vi en outsinlig energikälla. Men som sagt, koncentrerade energikällor finns det ingen brist på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att du tar finnarna som exempel. Det är ganska jämförbart med sveriges förutsättningar. Enda skillnaden är att finnarna är riktigt duktiga på kärnkraft och i sverige är man förmodligen sämst i världen.

      Finnarnas reaktorbyggen blev dubbelt så dyra som planerat. Finland gör sin satsning främst för att bli oberoende av att importera el från ryssen. Att det skulle vara en bra affär kanske de har lyckats lura i sina medborgare och vissa kärnkraftskramare. Framförallt är det en säkerhetspolitisk satsning.

      Skulle vi bygga reaktorer i sverige skulle det förmodligen bli ännu dyrare då vi saknar kompetens.

      Radera
    2. Finnarnas bygge går dåligt eftersom EPR är dåligt förbered för faktiskt konstruktion. Hade finnarna istället köpt tex ABWR eller någon annan reaktor som faktiskt konstruerats så skulle det ha gått betydligt bättre. Det går inte dra alla reaktorer över en kam, se tex hur billigt och snabbt man bygger moderna reaktorer i Korea, Japan och Kina.

      Koreanerna och Kineserna bygger idag moderna reaktorer för samma pris per watt (inflationsjusterat givetvis) som vi en gång i tiden byggde Oskarshamn 1, lite mer än en dollar per watt. Det finns ingen anledning till varför man inte kan göra det även i västvärlden bara man ser över alla onödiga byråkratiska hinder som har noll effekt på säkerhet.

      Radera
    3. Det är intressant att läsa inlägg som går stick i stäv med huvudbudskapet i det ursprungliga inlägget. Om det är någon kraftkälla som verkligen behöver fossil energi för att byggas, drivas och underhållas så är det väl kärnkraft, oavsett vilken form det handlar om. Sen har vi det där med komplexitet som jag skrivit om tidigare ovan!

      Radera
    4. Kärnkraft kräver varken mer eller mindre fossil energi än andra energikällor och förmodligen mindre än tex vindkraft. Mindre transporter, mindre byggnadsmaterial, mindre åtgång av mineraler, mindre behov av att röja skog och mark för byggnation, högre EROEI osv. Stor del av gruvbrytning sker redan med elektriska maskiner (tex i Kanadas underjordsgruvor), konvertering och anrikningsanläggningar drivs enkelt med el. Det enda steget som beror av fossila bränslen är transporten av bränslet vilket är minimalt med tanken på den enorma energidensiteten. Ett års bränslebehov ryms i några fordon.

      Komplexiteten är även den starkt överdriven. Ett kärnkraftverk är inte mer komplext än någon annan industri, om man inte talar om byråkratiskt komplexitet vilket är något man lika enkelt kan skala bort som det var att bygga upp den.

      Radera
  10. Å andra sidan kan man konstatera att om ingen uppfunnit något hade vi fortfarande lyckligt varit kvar på stenåldern, bott i grottor och blivit uppätna av björnar och lejon. Så något måste det ligga i uppfinningarnas moder, förutom en tjock mage.

    Och det som behövs nu är antingen ett genombrott i batteriteknik eller någon form av portabel energikälla. Ja, jag vet att det låter spejsat, men om man backar bandet skulle allt vi har idag låtit som SciFi för hundra år sen. Visserligen fanns det då troligen mer att uppfinna, men det betyder inte att det är slut nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karl, det handlar väl inte om att racka ned på allt det som uppfunnits i världen de senaste 100 till 150 åren. Det mesta har varit bra och kommit människan till del och förbättrat livskvaliteten enormt. Men om jag uppfattat Flute rätt så har forskningen peakat för länge sen. Vi satsar allt mer kapital på ny forskning men får allt sämre utbyte,(forskningsEROEI) m a o även forskningen har peakat för länge sen!

      Radera
  11. Tycker du blandar ihop uppfinning (innovation, sådant uppfinnare sysslar med ) och ingengörskonst (förbättra tillämpning) dom senaste decennierna har man mest förbättrat gamla uppfinningar och inte hittat på så mycket nytt. I början av seklet var det tvärtom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men frågan kvarstår alltså. Inte så mycket nytt utan en sjuhelsike massa kapital till ingen nytta! Forskning har nått vägs ände och nu gäller en avancerad ingenjörskonst som inte bara komplicerar utan framför allt gör tillvaron komplex! Och det är inget som tjänar mänskligheten.

      Radera
  12. Visst kommer vi att få fler uppfinningar och annan utveckling som ger fortsatt ekonomisk tillväxt. Det finns flera tecken på detta och ett exempel är naturligtvis att information (vetenskaplig och annan) nu precis (senaste 5-10 åren) börjat bli tillgänglig i en kvantitet, med en kvalitet, med en enkelhet och hastighet för en sådan mängd människor att världen aldrig sett något liknande. Nu kan så många fler hjärnor arbeta så mycket effektivare.
    Sedan är det naturligtvis så att de enklaste upptäckterna/uppfinningarna kommer först och de mer komplicerade kommer senare och ofta efter mer arbete. Exempelvis var det enklare (men betydelsefullt) att uppfinna hävstången än att kartlägga människans "DNA-uppsättning" vilket gissningsvis markerar ett väl så stort språng framåt som hävstången.
    En hög chef vid IBM lär ha sagt att världen förmodligen inte skulle behöva mer än några tiotal av de superdatorer som IBM då levererade (tror det var någon 1970-80). Så blev det ju inte. Det amerikanska patentverkets chef lär en gång förra årtusendet ha antytt att patentverket antagligen inte skulle behövas eftersom det mesta redan har uppfunnits, well USPTO is still kicking.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Det amerikanska patentverkets chef lär en gång förra årtusendet ha antytt att patentverket antagligen inte skulle behövas eftersom det mesta redan har uppfunnits, well USPTO is still kicking."

      Um... nej: http://www.myoutbox.net/posass.htm

      Radera
  13. Verkligen ett lågvattenmärke från Flutes sida. Artikeln går ut på att antyda att forskning inte ger några framsteg. Är man nu från dystopisternas sida helt desperata och vill få oss andra att tro att det inte kommer att bli fler tekniska/naturvetenskapliga framsteg? Det är verkligen för löjligt. Visst, kanske varje använd krona ger mindre nuförtiden. Men det beror i så fall på att så många fler har fått chansen att forska. De som gick teknisk fysik i början av åttiotalet var säkert mer lämpade för det än de som går nu. Helt enkelt för att de var färre. Alla människor är ju inte lika smarta. Men att därifrån dra slutsatsen att den samlade forskningen inte går framåt och t.o.m. kommer att avstanna är magstarkt. Vilken av teknikgrenarna har kommit till vägs ände?

    Fredrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, artikeln går inte ut på att "antyda att forskning inte ger några framsteg". Inte heller att forskningen "kommer att avstanna".
      Den handlar om att forskningen ger allt mindre avkastning per satsad krona och att vi därför inte kan förvänta oss att innovationer kommer att kunna fortsätta att driva ekonomisk tillväxt.
      Det är alltså ett försök att argumentera mot alla som tror att vi kommer att kunna ha evig ekonomisk tillväxt.
      Forskning och uppfinningar kommer mänskligheten dock att fortsätta med även om den ekonomiska tillväxten avstannar eller övergår i krympning.

      Radera
    2. Jag håller med i det att artikeln är ganska svepande eller i vart fall bortser från att utvecklingen faktiskt går framåt i icke försumbara steg. Aldrig har väl så många haft det så bra på vårt klot.
      Själv är jag uppvuxen på 60-70 talet och minns de domedagsprofetior som då ekade bland dysterkvistarna.
      "Släpper de inte bomben så kommer vi i alla fall att gå under av alla miljöföroreningarna".
      Visst finns det alltid risk för att giriga, makthungriga och halvkorkade människor kommer att köra människosläktet i en för tidig grav, men detta är inte på något sätt förutbestämt utan det hänger snarare på oss människor själva, hur vi väljer att uppträda.
      Vidare är det fruktbart att se tillväxt som ett knippe av olika företeelser. Nog är det tillväxt om vi konsumerar mer olja varje år, men det är också tillväxt om vi effektiviserar vårt sätt att leva så att vi får ut mer för varje insatsresurs varje år, t.ex. kan det vara tillväxt om våra fordon varje år effektiviseras så att de varje år drar 10% mindre oljebaserat bränsle.

      Radera
    3. När jag talar om tillväxt här handlar det enbart om BNP-tillväxt, som är den intressanta i ekonomiska termer. Det är den som jag anser inte kan fortgå hur länge som helst.
      Visst kan (och måste) vi effektivisera, men det behöver inte ge BNP-tillväxt.
      Att tro att fordonen varje år ska kunna dra 10% mindre oljebaserat bränsle är orimligt. De bygger trots allt på förbränningmotorer, som har sina gränser satta av fysikens lagar (termodynamiken).

      Radera
    4. Det finns flera sätt att beräkna BNP, ett är inkomstmetoden. Inkomstmetoden utgår från att producenternas inkomster är lika med värdet på de produkter och tjänster som producerats och BNP är summan av producenternas intäkter. Det verkar alltså inte alls orimligt att BNP kan öka genom effektiviseringar eftersom det är vanligt att effektiviseringar ger högre inkomster för producenterna.

      Det är inte heller orimligt att fordon i hygglig närtid (5-10 år) kommer att dra betydligt mindre oljebaserat bränsle, kanske redan av skälen att oljan kommer att bli för dyr och politiskt osäker att basera ländernas transporter på samtidigt som förbränningsmotorer ger för mycket avgaser i de växande storstäderna (se t.ex. Peking) och att transportbehoven inte kommer att minska. Detta tvingar fram alternativa lösningar, som för övrigt redan är på intåg både kommersiellt och vetenskapligt. Den producent som inte hänger med bort från oljeberoendet kan mycket väl bli sittande med omoderna och icke konkurrenskraftiga produkter som inte efterfrågas i världens folkrika områden.

      Radera
  14. Om vi leker med tanken att världen skulle inse problematiken idag och att EU satsar på att bygga upp solceller i Sahara med samt elnät till Europa och softistikerat eldrivet järnvägsnät med hjälp av oljan fortfarande som finns. Solenergin från Sahara skulle inte ta slut. Vad skulle bli den svaga punkten i ett sådant system? Är det genomförbart och kan det bevaras?

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.