2012-07-27

Svenska hushållens skuldökning fortsätter avmattningen

SCB rapporterade igår att hushållens skulder ökar i långsammare takt. Årstakten i juni var 4,5 procent, mot 4,6 procent månaden innan och 6,7 procent i fjol. Detta är en trend som har hållit i sig sedan början av 2010.
Det är som bekant de ökande hushållsskulderna som driver på den svenska bostadsbubblan och jag skulle tro att den snart börjar pysa ur på allvar om avmattningen i hushållens skuldsättning fortsätter så här.

Sverige har som bekant inte särskilt stor statsskuld (med EU-mått), men vi har en förhållandevis hög skuldsättning för hushållen. Nedan ser ni de olika sektorernas skulder som andel av BNP.
De svenska hushållen verkar ha nått något slags skuldmättnad, då skulderna knappt ökar snabbare än BNP. I en studie gjord av BIS (Bank for International Settlements "centralbankernas centralbank") har man kommit fram till att hushållens skulder blir ett problem och börjar dra ner tillväxten när de går över 84% av BNP. Sverige låg vid årsskiftet strax under på 82%. Vi får inte öka på hushållens skulder särskilt mycket mer och framförallt inte få något stort BNP-fall när EU:s skuldkris drabbar även oss och ger oss en recession.

Enligt BIS-studien blir de icke-finansiella företagens skulder ett problem vid 88% av BNP (eller kanske redan vid 73%). I Sverige hade dessa vid årsskiftet skulder på 84% av BNP.

Statsskulden blir enligt BIS-studien problematisk vid 92-99% av BNP (84% är också en gräns för när det kan börja bli problem), men där har vi i Sverige god marginal.

Var gränsen går för de finansiella företagens skuldsättning har inte BIS tittat på, men den är som ni ser den största posten bland de svenska skulderna. Jag anser dock att det blir mycket dubbelräkning av skulderna där, eftersom hushållens bolån även återkommer som bostadsobligationer i de finansiella företagens balansräkningar.

Ser vi på totalsumman för de svenska skulderna ser det ut som nedan.
Jag får inte fram de 470% som Steven Desmyter talar om. Jag har bara tagit med lån, obligationer och certifikat, men han har uppenbarligen med även den stora posten koncernlån, samt att han har med finansiella derivat och diverse småposter såsom leasing. Hursomhelst kan vi konstatera att även Sveriges skuldsättning är hög, men problemet ligger inte hos staten, utan i den privata sektorn.

Steven Desmyter intervjuades igår i SvD och sade upplyftande saker som att det kommer att ta 10-15 år att reda ut den nuvarande skuldkrisen. "Den trista sanningen är att vi har en alldeles för hög skuldnivå globalt sett." Det enda sättet att få världsekonomin i balans igen är enligt Desmyter att sänka skuldnivåerna kraftigt i alla länder, till maximalt 150-200 procent av BNP. Jag håller med.

En av Sveriges främsta finanstalibaner, Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén håller dock inte med och uttalade sig igår och sade att han tycker att Riksbanken borde sänka räntan. "En sänkning med 50 punkter skulle kunna vara lämpligt." Jaha! Ska vi driva på skuldsättningen ytterligare? Varför det? EU har nyligen varnat Sverige för de höga hushållsskulderna. Men sånt bekommer väl inte en finanstaliban som Dillén, som kämpar för den enda sanna läran - den heliga skuldsättningen.

Läs även Cornucopia om att lösningen är problemet.

6 kommentarer:

  1. spelar inte räntan in på hur känsligt en ekonomi är för skuld sättning?

    SvaraRadera
  2. Antar att "finansiella företag" inkluderar de banker som hushållen har skulder till. I så fall är alltså samma skuld medräknad två gånger... Spelar det någon roll?

    SvaraRadera
  3. När man analyserar företag tittar man både på skuld & tillgångssidan. Varför gör man inte det i dessa sammanhang? Ett miljonlån kan ju balanseras av en tillgång på flera miljoner. (Som naturligtvis kan gå ner i värde men ändå)
    Tore

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan är det inte många företag som har balansräkningar som är tredubbelt större än bolagets omsättning, det skulle ge ett blygsamt RoA...

      Radera
  4. Kanske bostadslånsökningen håller på att trappas av något, men det finns andra lån som även spelar in. Var och köpte en ny bil i morse, och bilhandlaren sade på förfrågan att hans upplevda försäljning halverats sen 2008, men att den var på väg upp nu. Förmodligen finns det ett uppdämt behov vad gäller fordon som nu är på väg att förverkligas. Han nämnde även att de inte längre tjänar "några" pengar på bilförsäljningen, utan istället på reparation och service, och att det var försäljarnas jobb att se till att verkstädernas omsättning bibehålls. Så även om lånekarrusellen avstannar på vissa håll verkar den fortsätta på andra håll. Och ja, man kan förutom bilen få reparations/service kostnaden som delbetalningar - lån.

    SvaraRadera
  5. Riksbanken (RB) har ett inflationsmål (ca 2%) som sitt uppdrag.
    RB bestämmer räntan m.m. så att inflationsmålet uppnås.
    Detta arrangemang har bedömts gynna Sverige och svensk industri.
    Bestämmer RB räntan utgående från HUSHÅLLENS höga skuldsättning så riskerar det att drabba Sverige och svensk industri negativt (bl.a. för hög kronkurs, för hög arbetslöshet m.m.).
    Hushållens höga skulder hanteras istället så att det inte påverkar svensk industri på samma negativa sätt, t.ex. genom sänkt bolånetak, minskad rätt till ränteavdrag och/eller krav på amortering av skulder, inte genom att RB håller en hög ränta som under långa tider pressar ner inflationen under 2%.
    Åtgärder för att minska hushållens bolån måste vidare införas i en lagom takt för att undvika ett ras i tillgångsvärdet bostäder.
    Allt annat vore verkligen klumpigt, eftersom ett självförvållat ras i bostadpriser (eller aktiepriser eller annat tillgångsslag av större betydelse för den delen) riskerar att utlösa en egentillverkad svensk finanskris eller i vart fall en kraftig inbromsning av den svenska efterfrågan med lågkonjunktur och fallande vinster som följd. Det bästa vore förmodligen om bostadspriserna stabiliserades kring nuvarande nivåer under de närmaste 5-10 åren.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.