Oljeprisets fasskiften

Den övre (ljusgröna) kurvan i diagrammet ovan visar det reala oljepriset i 2010 års dollar. Som ni ser var det oerhört volatilt i oljeutvinningens gryning fram till 1880. Därefter vidtog en förhållandevis stabil period fram till 1972. Sedan kom som bekant oljekrisen 1973, följd av revolutionen i Iran 1979 och kriget mellan Iran och Irak från 1980. Från 1986 stabiliserade sig dock oljepriset någorlunda, men nu på en högre nivå. Men under 2000-talet har oljepriset som bekant stuckit uppåt igen.

Om man istället för att rita ut oljepriset på en tidsaxel ritar ett diagram över oljepris mot oljeproduktion ser det ut som nedan. Idén har jag fått från Cornucopia som i sin tur fått den från en artikel i Nature). Jag har markerat de olika faserna i oljeprisets utveckling med olika färger.

Fram till 1972 samt 1986-2003 reglerades världsmarknaden för råolja genom efterfrågan. I princip tillkom nytt utbud av olja i takt med efterfrågan. 1973-1985 var istället en fas där oljemarknaden reglerades genom priset. Vad som skedde under denna tid var att användningsområden för oljan som inte var konkurrenskraftiga vid ett högre oljepris rensades bort, framförallt användningen av eldningsolja till att värma upp bostäder.

Sedan 2004 har vi åter gått in i en fas där oljemarknaden regleras av priset, då produktionsvolymen legat i princip still. Jag antar att det kommer att rensas bort en hel del användningsområden för olja framöver. Det som kommer att försvinna är sådant som inte längre är lönsamt vid ett högre oljepris. För många icke nödvändiga varor och tjänster går det inte att höja utpriset hur mycket som helst för att kompensera för dyrare omkostnader på grund av högre oljepris, då efterfrågan på varan eller tjänsten då minskar för mycket. Då återstår bara att lägga ner.

Vilka företag som kommer att försvinna är svårt att förutspå, men energiintensiva företag med lågt pris ut mot konsument är uppenbara kandidater. Visserligen kan det hända att deras varor eller tjänster framstår som såpass attraktiva att konsumenterna är villiga att betala ett högre pris, men det gäller nog bara en mindre del av företagen.

Oljepriset kommer också att slå olika mot olika länder, beroende på hur konkurrenskraftiga de är. Grekisk industri har exempelvis i de flesta fall inte mycket chans mot tysk industri. Vad gäller den grekiska turistbranschen så är visserligen Grekland attraktivt som semestermål på grund av sol och bad, men det hela är ju beroende av att turister har råd att åka dit med bränsleslukande flygplan.

Den process som världsekonomin kommer att gå igenom på grund av det volatila oljepriset kommer säkert att dra ut över många år. Eventuellt kan man tänka sig att oljepriset efter utrensningen av de energiineffektiva verksamheterna åter stabiliserar sig, men då på en högre nivå. Detta beror förstås på hur den framtida oljeutvinningen kommer att se ut. Om den sjunker stadigt kommer volatiliteten att bestå och utrensningarna att fortgå.