Svenska hushållens skuldökning fortsätter avmattningen

SCB rapporterade igår att hushållens skulder ökar i långsammare takt. Årstakten i juni var 4,5 procent, mot 4,6 procent månaden innan och 6,7 procent i fjol. Detta är en trend som har hållit i sig sedan början av 2010.

Det är som bekant de ökande hushållsskulderna som driver på den svenska bostadsbubblan och jag skulle tro att den snart börjar pysa ur på allvar om avmattningen i hushållens skuldsättning fortsätter så här.

Sverige har som bekant inte särskilt stor statsskuld (med EU-mått), men vi har en förhållandevis hög skuldsättning för hushållen. Nedan ser ni de olika sektorernas skulder som andel av BNP.

De svenska hushållen verkar ha nått något slags skuldmättnad, då skulderna knappt ökar snabbare än BNP. I en studie gjord av BIS (Bank for International Settlements "centralbankernas centralbank") har man kommit fram till att hushållens skulder blir ett problem och börjar dra ner tillväxten när de går över 84% av BNP. Sverige låg vid årsskiftet strax under på 82%. Vi får inte öka på hushållens skulder särskilt mycket mer och framförallt inte få något stort BNP-fall när EU:s skuldkris drabbar även oss och ger oss en recession.

Enligt BIS-studien blir de icke-finansiella företagens skulder ett problem vid 88% av BNP (eller kanske redan vid 73%). I Sverige hade dessa vid årsskiftet skulder på 84% av BNP.

Statsskulden blir enligt BIS-studien problematisk vid 92-99% av BNP (84% är också en gräns för när det kan börja bli problem), men där har vi i Sverige god marginal.

Var gränsen går för de finansiella företagens skuldsättning har inte BIS tittat på, men den är som ni ser den största posten bland de svenska skulderna. Jag anser dock att det blir mycket dubbelräkning av skulderna där, eftersom hushållens bolån även återkommer som bostadsobligationer i de finansiella företagens balansräkningar.

Ser vi på totalsumman för de svenska skulderna ser det ut som nedan.

Jag får inte fram de 470% som Steven Desmyter talar om. Jag har bara tagit med lån, obligationer och certifikat, men han har uppenbarligen med även den stora posten koncernlån, samt att han har med finansiella derivat och diverse småposter såsom leasing. Hursomhelst kan vi konstatera att även Sveriges skuldsättning är hög, men problemet ligger inte hos staten, utan i den privata sektorn.

Steven Desmyter intervjuades igår i SvD och sade upplyftande saker som att det kommer att ta 10-15 år att reda ut den nuvarande skuldkrisen. "Den trista sanningen är att vi har en alldeles för hög skuldnivå globalt sett." Det enda sättet att få världsekonomin i balans igen är enligt Desmyter att sänka skuldnivåerna kraftigt i alla länder, till maximalt 150-200 procent av BNP. Jag håller med.

En av Sveriges främsta finanstalibaner, Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén håller dock inte med och uttalade sig igår och sade att han tycker att Riksbanken borde sänka räntan. "En sänkning med 50 punkter skulle kunna vara lämpligt." Jaha! Ska vi driva på skuldsättningen ytterligare? Varför det? EU har nyligen varnat Sverige för de höga hushållsskulderna. Men sånt bekommer väl inte en finanstaliban som Dillén, som kämpar för den enda sanna läran - den heliga skuldsättningen.

Läs även Cornucopia om att lösningen är problemet.