Ingen har väl vid det här laget missat den ebolaepidemi som drabbat Västafrika. Att den är allvarlig bekräftas av att till och med den evige optimisten Hans Rosling uttrycker oro över spridningen.
Enligt de senaste officiella siffrorna har än så länge 7493 människor smittats och 3439 dött. Vi ska dock komma ihåg att spridningen framförallt skett i tre västafrikanska länder med dålig tillgång till sjukvård, varför det säkerligen finns ett stort mörkertal vad gäller både smittade och döda.
Denna ebolaepidemi startade i december 2013 i södra Guinea, nära gränsen mot både Sierra Leone och Liberia. Inte förrän i mars 2014 identifierades att det var ett utbrott av ebola. Att den fått såpass mycket större spridning än tidigare ebolautbrott beror på att den snabbt spreds till tätbefolkade områden, till skillnad från tidigare utbrott, som skett i avsides belägna områden.
Antalet smittade ökar fortfarande exponentiellt i de tre drabbade länderna Guinea, Sierra Leone och Liberia, och antalet fall ser ut att fördubblas ungefär var tjugonde dag. Detta skulle innebära att det vid årsskiftet kan bli över 120 000 smittade. Emellertid har vi ännu inte sett någon allvarlig spridning utanför dessa tre länder. Nigeria var närmast att bli smittat, men lyckades att stoppa spridningen efter 20 fall och 8 döda.
Det man ska hålla koll på framöver är om smittan sprids utanför de tre länder där den idag grasserar. Det finns många fler länder i världen som har dålig tillgång till sjukvård och där ebolasmittan om den får fäste kan utvecklas lika allvarligt som i de länder där den idag slagit rot.
Vad gäller Sierra Leone och Liberia samt delar av Guinea får nog kampen mot smittspridningen för tillfället ses som förlorad. Detta kommer att innebära att ebola kommer att ligga som en våt filt över dessa länders ekonomier för lång tid framöver. Vad som skulle kunna förändra utsikterna för dessa tre länder skulle vara om de på något sätt förändrade sina åtgärder mot epidemin, men detta har vi inte sett ännu.
När ekonomin drabbas så drabbas även statsfinanserna och framförallt Sierra Leone verkar för tillfället ligga illa till. Förutom minskade skatteintäkter leder förstås epidemin till högre kostnader för sjukvård och olika former av begränsningsförsök.
Ett problem är att de tre drabbade länderna tillhör kategorin LIFDC (Low-Income Food-Deficit Countries), alltså länder med låg inkomst per capita samt beroende av livsmedelsimport. Epidemin kan leda till att det lokala jordbruket störs och därmed ökar på beroendet av livsmedelsimport. Importerade livsmedel måste också distribueras över landet och där kan störningar uppstå på grund av epidemin. Skräckscenariot vore någon form av hungerkris i en delvis ebolasmittad population, där många börjar vandra iväg för att söka mat. Nu har det inte hänt ännu, men vi ska definitivt hålla koll på utvecklingen.
Ett okänt kort i utvecklingen är förstås också vilka insatser som kommer att sättas in från världens rikare länder, samt hur effektiva dessa insatser kommer att bli.
2014-10-08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Risken att de vandrar iväg pga hunger finns nog, men den är nog än större att de vandrar iväg för att försöka undkomma smittan och därmed sprider den ytterligare. Kan bli riktigt otäckt.
SvaraRadera100 miljoner från Sverige, men få sjukvårdskunniga. Tydligen är det svårt att få ledigt från den slimmade organisationen.
SvaraRaderaVänliga hälsningar
Nanotec
Det är bättre att ge pengarna direkt till de med kompetens att göra nåt. Framförallt läkare utan gränser, istället för att sverige ska skicka personal utan någon som helst koll på läget.
RaderaF.ö. så föreställer jag mig att läkare utan gränser har personal som brinner för saken, och att de svenskar som vill hjälpa på plats både får bättre förberedande utbildning och större möjligheter genom dem.
Problemet är att sjukvårdspersonalen har svårt att få ledigt från sin ordinarie tjänst. En kurs i bruk av skyddsutrustning och ebola startar på måndag på Karolinska. Hans Rosling är en av deltagarna.
RaderaVänliga hälsningar
Nanotec