Räntesänkningen beror helt på alltför låg inflation i Sverige, inte att landet skulle befinna sig i någon dålig situation ekonomiskt. Riksbanken borde fundera på hur relevant det är att i dagens läge ha ett inflationsmål. Det var bra när Sverige var på väg ut ur högränteperioden på 1990-talet, men numera är inflationsmålet troligen mer skadligt än nyttigt för Sverige. Riksbanken borde för länge sedan ha funderat ut någon annan modell för hur reporäntan ska sättas.
Analytikerna hade räknat med en sänkning till 0,05 procent och detta är troligen också vad marknaderna prisade in. Därför blir det troligen inte 10 procent högre bostadspriser, som Cornucopia gissar med ett räkneexempel. Vi får se de närmaste dagarna om bankerna sänker sina bolåneräntor. SBAB:s Tor Borg tror på en sänkning på 0,10-0,20 procentenheter. Om Borgs prognos slår in kan vi få ytterligare några procent högre bostadspriser.
Skaran av bedömare som nu oroar sig för bostadsbubbla utökas nu allt mer - från att ha varit en marginell företeelse, där mitt första inlägg på bloggen i november 2007 var en av de tidiga varningarna, så börjar nu även etablerade ekonomikommentatorer att kalla vår svenska bostadsmarknad för överhettad. Senaste tillskottet i denna illustra skara av olyckskorpar är Handelsbankens chefekonom Jan Häggström.
- Det är uppenbart att vi har en överhettad bostadsmarknad. Min erfarenhet är att alla köpare bara tittar på månadskostnader och då får en lågt hållen ränta stor påverkan på priserna. Riksbanken underskattar den här problematiken, säger Jan Häggström.Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik från igår fortsätter tillväxttakten för hushållskrediterna att öka. Tillväxttakten för bolån är nu 6 procent per år och för de totala hushållskrediterna 5,7 procent per år. Så länge de ökar snabbare än BNP har vi en i längden ohållbar situation.
Han framhåller att han tidigare inte hört till den skara som oroat sig för hushållens ökade skulder eller ansett att vi bygger upp en bostadsprisbubbla. Men nu ser han risker.
SvD skriver att "När bostadspriserna stiger så driver dessa på skuldsättningen", men jag anser att det är tvärtom. Det är den ökande skuldsättningen som driver på bostadspriserna.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är överraskad Riksbankens räntebeslut och varnar för att det behövs "skyndsamma" åtgärder för att minska de svenska hushållens skuldsättning. Det låter ju bra, men det är många år för sent. Hade åtgärderna satts in för kanske femton år sedan hade vi aldrig hamnat i den prekära situation där vi är nu.
Vad gäller boräntor ska vi dock komma ihåg att den rörliga räntan var lägre än nu under hösten 2009. Enligt Swedbanks räntehistorik var tremånadersräntan på villalån då 1,55 procent mot nu 2,35 procent, och det är framförallt dessa korta räntor som drivit de svenska hushållens skuldsättning. Vi har dock nu haft en exceptionellt lång period med exceptionellt låga boräntor, vilket är vad som fortfarande driver på skulderna och priserna.
Bolåneräntor på längre bindningstider är dock betydligt lägre nu än vad de var 2009. Då låg 5-årsräntan på 4,15 procent mot nu 2,89 procent och 10-årsräntan på 4,95 procent mot nu 3,70 procent.
Vi vet av de senaste årens erfarenhet att lägre ränteläge framförallt blåser upp bostadspriserna. Företagen får kanske något bättre villkor, men det är marginellt. Alfa Lavals vd Lars Renström säger idag att dagens räntesänkning inte särskilt hjälper hans företag - det finns andra faktorer som är betydligt viktigare än en i sammanhanget marginell räntesänkning på 0,25 procentenheter.
Så hur ser framtiden ut? När vi nu nått vägs ände vad gäller räntesänkningar finns inte så mycket mer som kan driva upp bostadspriserna. Kommer vi att få ett boprisfall? Ja, men det är svårt att förutsäga exakt när. När fallet väl kommer blir det hårt och brutalt. Ju högre bostadspriserna och skuldsättningen drivs upp, desto värre blir baksmällan. Och även vi skuldfria kommer att drabbas när hela samhället drabbas.
En bromsning av högre bostadspriser kommer med amorteringar. Bankerna börjar kräva amorteringar och det kan skärpas. Visst kommer vi troligen att få ett hårt fall men om det sker från en lägre höjd minskar brutaliteten.
SvaraRaderaJa även skuldfria och vi med kanske 10% lån drabbas. Blir det deflation väntar många som kan att investera eller konsumera eftersom det strax bli billigare. Företagen får dra ner sin bemanning och fler arbetslösa köper mindre. Spiralen neråt kan vara svår att bryta.
Vänliga hälsningar
Nanotec
"Blir det deflation väntar många som kan att investera eller konsumera eftersom det strax bli billigare."
RaderaTycker du detta stämmer? Var? Gör du så själv? Vad har du väntat med?
Gammal tes som har litet om ngt värde.
Det blir väl som vanligt att vi som inte har slarvat bort våra pengar i den hysteriska konsumtionskarusellen får betala. Bankerna måste ju hållas skadeslösa...
SvaraRaderaÄntligen får vi slippa höra snacket om att räntesänkningar ska lösa alla problem! Skönt, nu kanske även Svensson så småningom inser att det är andra åtgärder som behövs. Synd bara att Ingves ska få rätt först efter kollapsen sen.
SvaraRaderaIstället får du höra snacket om att stödköp skall lösa alla problem... det blir inte roligare, tyvärr. Riksbanken har tyvärr tappat greppet om verkligheten.
RaderaKan vi inte få in lite kompetent folk från Bundesbank istället?
Vadå vägs ände? Vi kan ju fortfarande fortsätta med negativ ränta.
SvaraRaderaMer troligt är att nästa steg blir andra verktyg. Men räntan ser ut att vara kvar runt nollan länge
Nja, jag tror knappast att Riksbanken vågar sig in på det oprövade gungfly som negativ ränta skulle medföra. Vilka konsekvenser skulle negativ ränta få?
Radera"Det behövs "skyndsamma" åtgärder för att minska de svenska hushållens skuldsättning."
SvaraRaderaOch det låter ju förtroendeingivande när han som säger det heter Bolån i efternamn.
Vad bra att åtminstone bostadspriserna ökar med mer än 2 % per år, så att ingen väntar med att köpa för att få ett lägre pris längre fram. Vill man få finfina inflationssiffror så är det bara att ta med husprisökningarna i underlaget.
I övrigt ser jag inga som helst fördelar med att dasspapper, dojor och hojar ska öka lite i pris varje år. Eftersom det råder överkonsumtion är det mestadels av godo om folk använder mindre och köper nytt mer sällan. Och, förstås, arbetar mindre.
Ett av skälen till bostadsracet sägs ofta vara uteblivet byggande av hyreslägenheter. Efterfrågan på bostäder matchar inte tillgången. Det ligger säkert en sanning i detta, eftersom allt fler ska bo i våra storstadsområdena. Skulle bostadsskuldbubblan minska med ett ökat byggande? Kanske, men bostäder som byggs idag är alldeles för dyra, och skulle befästa en kostnadsnivå för byggande som skulle vara förödande och befästa skuldnivån på en alldeles för hög nivå. Här behövs krafttag för att omstrukturera hela byggbranchen, hur nu det ska gå till?
SvaraRaderaSå länge facken motsätter sig varje form av konkurrensutsättning kan vi inte förvänta oss lägre byggkostnader.
RaderaHelt sant. Byggbranschen är sedan länge en av de största parasiterna på samhällskroppen. Oligopol och korruption störst av alla branscher och byggndsarbetarna har varit löneledande i decennier inom LO. Summan av det parat med kommunernas hantering av sina markmonopol ger oss extrem produktionskostnadsnivå. Finns några orimliga och fördyrande standardregler som hjälper till också.
RaderaGäller inte bara bostäder. Tunga infrastrukturprojekt är ju tre gånger så dyra i Stockholm som i t ex Helsingfors och på kontinenten. Spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, vägar.
Leonardo om byggarna jobbar gratis hur mycket billigare skulle det då bli?
Radera50% 10%
I USA har man kört med QE i sex år. Och det har tydligen fungerat ganska bra.
SvaraRadera"Riksbanken borde fundera på hur relevant det är att i dagens läge ha ett inflationsmål"
SvaraRaderaDet är absolut inget som Riksbanken borde fundera på. Och inte politikerna heller.
1) Förutsägbart penningvärde är av yttersta betydelse för att man ska våga låna till investeringar.
2) Vårt kapitalistiska samhälle bygger på att investeringar görs.
3) Om Riksbanken hade lyckats med 2% inflation skulle värdet på alla lån som tagits 2004 idag ha minskat med nästan 20 % utan amortering.