2015-03-25

Lösningen på inflationsbristen?

Regeringen tänker som ni säkert läst sänka ROT-avdraget från 50 procent till 30 procent av arbetskostnaden, vilket som Cornucopia påpekar kommer att ge pengar rakt in i statskassan och i alla fall inte på något års sikt kommer att leda till ökat byggande, då byggen kräver planering.

En intressant effekt av detta är att lägre ROT-avdrag höjer inflationen - enligt SEB:s beräkning med 0,3-0,4 procentenheter. Detta är i och för sig endast en engångseffekt, men här ser vi helt klart en möjlig väg att gå för att sparka igång prisinflationen mätt med KPI. Tas ROT-avdraget bort helt borde det kunna ge nästan en hel procentenhet högre inflation. Ta bort lämpliga avdrag så höjs KPI-inflationen. Någon nationalekonom borde också kunna sätta sig och räkna på andra fiskala åtgärder som skulle kunna gradvis införas så att prisinflationen hålls runt tvåprocentsmålet. Därmed har vi åtminstone på kort sikt löst problemet att inflationen är för låg och Riksbanken slipper hålla på att sänka räntan till ännu mer negativ. När man drivit upp prisinflationen genom dessa åtgärder borde ekonomin och inflationen spinna vidare av sin egen kraft.

Nej, mitt förslag var inte så allvarligt menat, men det visar på det galna i att målstyra Riksbankens räntepolitik mot en variabel (prisinflationen mätt med KPI) som beräknas på så absurt vis att en mängd olika politiska och penningpolitiska åtgärder påverkar den. Detta förutom att prisinflationen också i vår globaliserade värld påverkas av världsmarknadspriserna och därmed inte särskilt avspeglar hur just Sveriges ekonomi mår.

Det påminner mig för övrigt om Goodhart's Law: "When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure", alltså att när ett mått (t.ex. KPI) blir ett mål, så upphör det att vara ett bra mått. Gäller detta KPI i dagens läge?

Apropå Riksbanken och räntan fick jag syn på följande diagram över Riksbankens prognoser för räntebanan kontra det faktiska utfallet.

Är det någon som tror på den senaste prognosen? Nähä, inte det...

Riksbanken är alltså rätt kass vad gäller att göra prognoser, men publicerar trots det ständigt uppdaterade prognoser för reporänta, inflation och BNP. Där kan man se följande prognos för reporäntan.

Notera att 50 procents osäkerhetsintervall är såpass brett att prognosen blir helt meningslös. Det ser ut som om vi i början av 2017 kommer att ha ungefär 0,5 högre reporänta, men det innersta osäkerhetsintervallet spänner från -0,5 till +1,5 procent. Är det någon som tror att reporäntan inte kommer att hamna i nedre delen av osäkerhetsintervallet?

Även KPI-inflationen spås börja en brant stigning mot det hägrande tvåprocentsmålet, som uppnås redan i mitten av 2016, tack vare Riksbankens kraftfulla åtgärder.

Stor humor! (För ekonominördar alltså.)

15 kommentarer:

  1. Med tanke på att i stort sett alla näringsverksamheter har någon form av lån skulle en rejäl räntehöjning få fart på det mesta i KPI, men framförallt skulle det få fart på posten boendekostnader som är det absolut största blysänket i KPI i dagsläget.

    SvaraRadera
  2. Det är bara att höja momsen med 2 procentenheter per år, så får vi en rejäl KPI-grund att stå på. Vi sänker såklart konsumtionen, men det förefaller inte vara något problem för Riksbanken.

    SvaraRadera
  3. Låter bakvänt. Ett sänkt avdrag borde medföra att priserna för renovering (före avdrag) pressas vilket borde minska inflationen. Den di-artikel du länkar till ger ingen information om hur SEB har resonerat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte KPI räknas på nettobeloppet.

      Radera
  4. Självklart sjunker byggpriserna om ROT sänks.

    SvaraRadera
  5. Vem skall man lita på, KI spår fullt drag redan 2016, Swerigebank analytiker har redan varit ute och skapat förväntningar om en snar sänkning till 0,5, om hur RB kommer agera, vem vet vad, finns redan med i agendan, kanske inte fullt så oberoende som man tror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. KI spår (varje år) fullt drag nästa år. Deras uppdrag är ju att motivera finanspolitiska utgifter. Utfallet hamnar väl nån procent under, som Danske Bank uppskattar.

      Radera
  6. Nu fick vi höra att bensinpriset skall höjas. Det gör gott åt inflationen. Jag skulle önska att bilskatten slopades och att motsvarande summa läggs på bensinpriset. Det skulle belöna dem som är försiktiga med gaspedalen och bestraffa de som kör med onödigt stora bilar.

    SvaraRadera
  7. Människor med intellektuell kapacitet vill gärna ha ett mål. Därav inflationsmålet. Dom kan ju inte säga målet är blåsa pengarna värde. Men det är detta som förr eller senare sker. Enfalden är utbredd. Tilltron till idiotin är omfattande och det kan ta ett tag. På något sätt blir det en flykt till reala tillgångar. Och kanske mer till sådant som är användbart när samhället kollapsar i grunden. Förr när folk vara religiösa så trodde de på det och de är lika korkade idag. Om inte mer.

    SvaraRadera
  8. Är inte inflationen lite räntebaserad också, om man höjer räntan så borde rimligtvis allt bli lite dyrare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. eller deflation om man sänker räntan, allting fejkat på skattebetalarnas bekostnad förstås.

      Radera
    2. och den lille människan får se sin köpkraft urholkad, allting naturligtvis påhejat av vänsterkollektivet som så vanligt, har mera hjärta än hjärna.

      Radera
    3. usch ja, man undrar, hur kunde det bli så här.

      Radera
    4. Om man, likt Homo Sapiens, inte förstår att där finns absoluta gränser i tillvaron är det inte svårt att förstå hur det kunde bli så här. Nu återstår bara de oundvikliga konsekvenserna.
      /Robban

      Radera
  9. Man borde ha mål för löneökningar istället för inflation: https://iblandekonomi.wordpress.com/2015/02/28/inflationens-formenta-fortjanster/

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.