Fransk protest slår mot energin och transporterna

De franska fackföreningarna har förstått vad som är ekonomins hjärta och livsblod - energin. Deras protester mot de lagförändringar som nyligen genomdrivits för att göra det lättare att avskeda anställda inriktar sig främst på energisektorn. Demonstranter har blockerat en stor del av landets raffinaderier och bränsledepåer och en del av de anställda strejkar också.

Hur viktiga raffinaderierna och drivmedelsdistributionen är för samhället illustreras av vad som hände vid de brittiska bränsleprotesterna 2000, då hela samhället höll på att gå in i väggen. Nu ser alltså Frankrike ut att vara på väg mot något liknande. Igår var en femtedel av landets bensinstationer utan bränsle att sälja, idag sägs det vara en tredjedel. Man har också för första gången sedan 2010 använt Frankrikes strategiska bränslereserv för att täcka behoven.

Nu sprider sig strejken också till elektriciteten. Ikväll påbörjades en dygnslång strejk på ett kärnkraftverk och imorgon torsdag blir det strejk på landets alla 19 kärnkraftverk, som levererar tre fjärdedelar av elbehovet. Kärnkraften kommer dock inte att stängas ner helt, då kraftverken på grund av särskilda anställningsavtal (med säkerhetsskäl som bakgrund) inte får stoppas hursomhelst. De kommer att gå på reducerad kapacitet och Frankrikes elbolag tvingas därmed att köpa in el från grannländerna, vilket gick bra under en strejk i januari. Det är i och för sig inte en garanti för att det kommer att gå bra även nu, men det verkar troligt. Det kommer dock att bli dyrt för elbolagen.

Det ser inte ut att vara någon ände i sikte för de franska energistrejkerna, då regeringen inte tänker backa den lagstiftning de efter många vedermödor lyckades få igenom för två veckor sedan, och fackföreningarna inte tänker ge sig förrän lagen backas. Vem kommer att ge sig först och hur lång tid tar det? Hur spännande kommer effekterna på samhället att bli? Bränslebrist leder snabbt till brist på allting annat i våra transportberoende samhällen.

De brittiska bränsleprotesterna 2000 beskrivs för övrigt på ett bra sätt i Therese Uddenfeldts nyutkomna bok Gratislunchen. Jag har ännu inte hunnit läsa klart den, men kan efter att ha tagit mig igenom omkring halva boken rekommendera den starkt.