Turism - framtidsbransch?

Idag varnas regionpolitikerna för övertro på turismen. Det visar sig att trots att landsting och kommuner tvingas skära ner sina budgetar på grund av minskade skatteintäkter, så drar de inte ner på anslagen till besöksnäringen. Det verkar som om man hoppas på att kunna ersätta försvunna industrijobb med jobb inom turismen. Thomas Blom, turistforskare vid Karlstad universitet, slår dock hål på sådana förhoppningar.

- Jag tycker man sätter för stor tilltro till besöksnäringen. Ett genomsnittligt turistföretag har fem anställda. För att ersätta 1000 jobb inom industrin krävs 200 företag

Bloggaren Johan Westerholm har kloka synpunkter.

Nej, låt oss satsa på industrin, forskning och annat som kan ge stabilare arbetstillfällen och stabilare kassaflöden än en glassförsäljare kan visa upp en kall svensk sommardag. Gärna säsongsoberoende.

Dessutom är turistsatsningar ingen bra idé i lågkonjunktur. Färre människor har råd att resa. Visserligen kan vissa regioner få ett uppsving i turismen när folk för att spara pengar tar semester i Sverige istället för att resa utomlands, men det kompenseras i sin tur av färre turister från utlandet. Dessutom finns risken att många som annars skulle ha semestrat inom Sverige nu inte har råd att resa alls.

Folkpartisten Carl B Hamilton kritiserar idag i SvD också kommunernas och regionernas satsningar på turism.

Carl B Hamilton anser att det handlar om fel prioriteringar. Han säger även att anledningen till att den Svenska turismen nu blomstrar är den svaga kronan. Och att man då ska akta sig för att investera.

Jag tror personligen att vi har sett "peak tourism". USA:s befolkning har plötsligt blivit sparsamma och många kommer för lång tid framöver inte att ha råd att resa utomlands, på grund av att många förlorat jobben samt att konsumtionen för lånade pengar verkar avta kraftigt. I Japan räknar man med att arbetslösheten stiger till den högsta nivån under efterkrigstiden, och medelinkomsten har fallit rekordmycket i år. EU-länderna befinner sig i recession och lär inte generera fler turister till Sverige på ett tag. När sedan denna kris är över och ekonomierna börjar expandera kommer oljepriset att slå i taket igen och göra flygresor mycket dyrare.

Mitt svar på frågan i rubriken blir därför nej!

Även bloggen Svensson har kommenterat turismsatsningarna.

Läs andra bloggar om turism, kommuner, landsting

Budgetpanik hos kommuner och landsting

I mina gissningar om 2009 skrev jag "Minskade skatteintäkter kommer att orsaka budgetpanik hos stat, kommun och landsting." och nu är vi där. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom idag med en negativ prognos:

Kommunerna och landstingen kommer att gå back med 3 miljarder kronor i år. Trots ökade statsbidrag kommer det att krävas personalneddragningar och skattehöjningar, enligt en ny prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kostnaderna för socialbidrag bedöms öka med 3,5 miljarder kronor från 2008 till 2011.

Enligt SKL behövs effektiviseringar motsvarande 5 miljarder kronor nästa år och ytterligare 8 miljarder kronor året därpå för att kommuner och landsting ska klara av vårdtrycket utan att höja skatterna.

SKL räknar med att skatten höjs med i genomsnitt 21 öre nästa år, vilket beräknas ge ett tillskott på 3,4 miljarder kronor till sektorn.

I prognosen räknar SKL med att kommunernas skatteunderlag faller kraftig, med 1 procent i år och lika mycket nästa år. [...] Som jämförelse växte skatteunderlaget med i snitt 5 procent årligen 2006-2008.

Går man till källan och läser i själva rapporten står det:

En lägre löneökningstakt, i kombination med färre antal timmar, innebär att tillväxten i kommunsektorns skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget ökar med i genomsnitt rekordlåga 1 procent 2009 och 2010. I reala termer, när hänsyn tagits till den pris- och löneinflation som påverkar kommuner och landsting, minskar skatteunderlaget i genomsnitt 1 procent årligen 2009 och 2010.

SKL räknar alltså med att skatteunderlaget ska öka med 1% i kronor räknat, trots att Sveriges BNP beräknas sjunka med över 4% och arbetslösheten närma sig 10%. Det låter optimistiskt.

Att man tvingas höja kommunalskatten ger ju inte precis någon stimulans till ekonomin. Dessutom kommer kan säkert att tvingas göra sig av med anställda i kommuner och landsting och säkert fler än deras egen prognos.

SKL räknar med att sysselsättningen i kommunerna totalt sett under åren 2009 och 2010 minskar med 2 000 personer. I landstingen är motsvarande minskning 1 000 personer under samma period, enligt prognosen.

Här kan man tala om glädjeprognos! Man talar om effektiviseringar på totalt 13 miljarder för 2009-2010 för att slippa höja skatterna. Hur detta ska kunna ge bara 3000 färre anställda är mer än jag kan förstå. Ett grovt räkneexempel - vi antar att man höjer skatten enligt exemplet, vilket ger ett effektiviseringsbehov på bara 10 miljarder. Anta att hälften av dessa effektiviseringar görs genom att göra sig av med anställda. Om varje anställd kostar en halv miljon om året ger det 10000 personer som måste bort.

Förutom minskade skatteintäkter kommer säkert också ökade kostnader på grund av krisen, bl.a. kostnaderna för socialbidrag. Trots effektiviseringar och skattehöjningar räknar man med att kommuner och landsting kommer att uppvisa underskott för 2009 och 2010.

Jag gissar att denna prognos kommer att behöva "förvärras" framöver. Finanskrisens nästa neråtvåg kommer troligen att ställa de flesta prognoser på huvudet.

Underskott för kommuner och landsting

Jag läste igår att var fjärde kommun redovisade ett underskott för 2008, medan det bara var 11% av kommunerna år 2007. Dessutom redovisade hälften av landstingen förluster. mot bara två landsting år 2007.

Andelen kommuner med höga underskott (mer än 500 kronor per invånare) ökade från 3% till 14%. I särklass var Oskarshamn med minus 13696 kronor per invånare. Tydligen beror det i det fallet på en felslagen "investering" i realränteobligationer som gjort att kommunen tvingades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna med 302 miljoner kronor. Kommuner ska inte ägna sig åt spekulation med skattebetalarnas pengar. Ska vi behöva upprepa det igen?

Läser man vidare i SCBs pressmeddelande får man även reda på att

Samtidigt minskar andelen kommuner med ett överskott på 500 kronor per invånare eller mer. 2007 var det två tredjedelar av kommunerna som kunde redovisa sådana överskott. 2008 var det endast cirka 45 procent av kommunerna som uppnådde denna nivå.

Detta är ett steg i krisen som jag bara väntat på. Och 2009 kommer troligen att bli ännu värre för de offentliga finanserna. Sjunkande skatteintäkter väntar i takt med att ekonomin krymper. Som jag sade i punkt 21 av mina gissningar om 2009 får vi troligen se budgetpanik hos kommuner och landsting under året. De kommer troligen att tvingas till nerdragningar eller att begära stöd från staten (eller både och). Med andra ord - nästan inga jobb är säkra i dessa dagar.

Riksgälden räknar också med att staten kommer att behöva låna 135 miljarder kronor i år - grovt räknat 3% av vår BNP. Optimistiskt, skulle jag vilja säga - Skatteintäkterna kommer troligen att sjunka mer än vad man räknar med. Riksgälden bedömer att Sveriges ekonomi bara kommer att krympa med 2% i år. Med tanke på att den krympte 5% sista kvartalet 2008 och vad som håller på att hända nu bör krympningen bli större. Därmed krymper också skatteintäkterna mer. Och det går snabbt - så sent som i januari räknade Riksgälden bara med att behöva låna 90 miljarder i år. Riksgäldens prognos för 2010 är en ren glädjekalkyl. Att den värsta krisen på 70 år går över så snabbt är ytterst osannolikt. Dessutom kommer säkert fler kostnader för att rädda banker och andra att tillkomma under både 2009 och 2010.

Nå, vi kan i alla fall glädja oss åt att svenska offentliga budgetproblem ännu är ytterst måttliga jämfört med USA. Kalifornien t.ex. har haft ett segslitet budgetproblem. Trots att man nyligen klubbat en krisbudget är risken överhängande att det inte kommer att räcka till. Kaliforniens budgetunderskott var på över 40 miljarder dollar - alltså cirka 370 miljarder kronor eller runt 1/3 av Sveriges statsskuld. Men den är ju ändå en droppe i havet jämfört med USAs federala underskott på 1750 miljarder dollar - om jag minns rätt - siffran är så stor att jag får svindel!