Idag sörjer vi ännu ett utrotat djur

Idag rapporterar Världsnaturfonden (WWF) att javanoshörningen nu är utrotad på det asiatiska fastlandet sedan det sista exemplaret i Vietnam hittats dött förra året med hornet stulet.

Javanoshörningar i Ujung Kulon (Bild: Wikipedia)

Nu finns endast cirka 50 stycken javanoshörningar kvar i världen i nationalparken Ujung Kulon på Javas västspets i Indonesien, men de tillhör inte samma underart som det nu utrotade beståndet i Vietnam. Javanoshörningen finns till skillnad från många andra hotade djurarter inte i djurparker, eftersom den inte trivs i fångenskap.

Javanoshörningen (Rhinoceros sondaicus) har ett horn, "pansarhud" liksom sin nära släkting den indiska noshörningen, och blir 3-4 meter lång, 1,4-1,7 meter hög, och väger mellan 900 och 2300 kg. Den lever i låglandsregnskog och våtmarker och blir 30-45 år gammal.

En gång i tiden var javanoshörningen den mest utbredda asiatiska noshörningen och fanns förutom på Java och Sumatra även på Malackahalvön (Malaysia), Thailand, Vietnam, Kambodja, Laos, södra Kina, Burma, Bangladesh, östra Indien och Bhutan. I Kina utrotades den för flera hundra år sedan, i Indien under 1900-talets början, i Burma 1920, på Malackahalvön 1932 och på Sumatra 1959. Därmed återstod endast ett bestånd på Java och ett i Indokina. Beståndet i Indokina gicks hårt åt under Vietnamkriget, framförallt då USA avlövade skogarna med Agent Orange, men även på grund av landminor. Efter kriget blev det också kvar en stor mängd billiga vapen i området, vilket ledde till omfattande tjuvjakt.

1988 hittades dock ett litet bestånd på runt 15 djur i Cat Tien i Vietnam och man försökte skydda det, men har nu alltså misslyckats i kampen mot tjuvjägarna.

Det kvarvarande beståndet på 50 djur i Ujung Kulon förökar sig visserligen så sakteliga, men risken är stor att det slås ut av någon sjukdom eller naturkatastrof. Att det är så få djur kvar ökar också risken för inavel. 1967 var beståndet bara nere på 25 djur, så arten vilar på en mycket smal genetisk bas. För tjuvjägare är de också oerhört attraktiva då horn av asiatiska noshörningar kan säljas för upp till 30 000 dollar per kilo på svarta marknaden - tre gånger så mycket som för afrikanska noshörningshorn.

Att javanoshörningen finns kvar på Ujung-Kulon-halvön är resultatet en lycklig slump. Vid vulkanen Krakatoas våldsamma utbrott år 1883 ödelades halvön. Javanoshörningen återvände till området, men inte särskilt många människor. Ujung Kulon har sedermera blivit nationalpark.

Det utrotas kontinuerligt en mängd andra arter på jorden, i en takt som tidigare bara inträffat vid enstaka tillfällen under livets historia och den pågående holocena utrotningen har kallats för "The Sixth Great Extinction" (dinosaurierna var det femte stora utdöendet). Till största delen är mänsklig påverkan orsaken, framförallt genom att vi förstör olika livsmiljöer. Stora djur såsom javanoshörningen eller tigern blir mer symboliska, men sätter man upp reservat för dem i tillräcklig storlek kommer man som bieffekt också att rädda en mängd andra arter av både smådjur och växter. Tyvärr ser det ut som om vi kommer att lämna efter oss en värld som är utarmad på mängder av sina djur-, svamp- och växtarter.

72-regeln

När man läser om att något ökar i en viss takt, med ett visst antal procent per år, kan det vara bra att komma ihåg en enkel regel för att få en bättre uppfattning om vad tillväxttakten innebär. Denna regel kallas för 72-regeln och fungerar så att man tar 72 delat med procentsiffran för att få fram antalet år för fördubbling.

Om man exempelvis läser att de svenska hushållens lån ökar i en årstakt av 9% gör man raskt beräkningen 72/9 = 8 år. Med denna ökningstakt skulle alltså de svenska hushållens lån fördubblas på 8 år. Är det rimligt? Nej. På 16 år skulle hushållens lån bli fyra gånger större. På 24 år, den tid det tar för ett nyfött barn att växa upp och gå ut från högskolan, skulle hushållens lån bli åtta gånger större. Självklart måste detta ta stopp någon gång. Exponentiell tillväxt är inte möjlig i längden, utan bara under kortare perioder.

Fysikprofessorn Albert Bartlett är känd för sin föreläsning om den orimliga tillväxten. Hans mest kända citat är följande.

"The greatest shortcoming of the human race is our inability to understand the exponential function."

Översatt till svenska blir det så här.

"Den mänskliga rasens största tillkortakommande är vår oförmåga att förstå exponentialfunktionen."

72-regeln är viktig för att hjälpa oss människor, som har svårt för att förstå exponentialfunktionen, att inse innebörden av tillväxt. Egentligen är 72 en halvbra approximation, men den duger bra för tillväxttakter på 1-20 procent. För mindre ökningstakter (2 procent och neråt) är det bättre att använda 70 eller ännu hellre 69,3. Men 72 är praktiskt för snabba överslagsberäkningar därför att det är jämnt delbart med många heltal - 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 12, 18. Kompletterar man med 70 som är jämnt delbart med 1, 2, 5, 7, 10 och 14, så har man täckt in de vanliga procentsatserna 1-10 och får följande tabell över ungefärliga dubblingstider.

Ökningstakt	Fördubbling efter antal år
1%	72
2%	36
3%	24
4%	18
5%	14
6%	12
7%	10
8%	9
9%	8
10%	7
12%	6

Så när vi läser att Sveriges BNP beräknas växa med 5,3% i år, så innebär en avrundad takt på 5% att Sveriges BNP skulle fördubblas på 14 år (70/5). Dubbelt så mycket prylar, konsumtion och tjänster år 2024! Och BNP beräknas växa med 3,3% i år. En avrundad takt på 3% skulle innebära en fördubbling på 24 år (72/3).

72-regeln kan även tillämpas åt andra hållet, för att omvandla fördubblingstid till årlig procentuell ökning. I november undertecknades en räddningsplan för världens tigrar med målet att fördubbla antalet vilda tigrar till 2022. En fördubbling på 12 år innebär en årlig tillväxttakt för tigerstammen på 6% (72/12). Kommer man att klara det?

72-regeln kan också tillämpas på minskningstakter. Den globala tigerpopulationen minskade 2000-2006 med runt 5% per år. Om denna minskningstakt fortsätter skulle antalet vilda tigrar i världen halveras på cirka 14 år (70/5). Från 2010 cirka 3200 tigrar till år 2024 bara 1600 tigrar kvar i det vilda.

I december 2010 producerade Norge enligt Oljedirektoratet 2138 000 fat olja, NGL och kondensat per dag, jämfört med 2347 000 fat per dag i december 2009, vilket innebär en minskning på 9% på ett år. Fortsätter det i denna takt har Norges oljeproduktion halverats om endast 8 år (72/9).

[Andra bloggar om tillväxt, hushållskrediter, olja, norge, rovdjur, utrotning]