Guld och silver (del 1)

Del 1 - lite historia

Jag har talat en del om både deflation och inflation förut på denna blogg. Just nu verkar vi befinna oss i ett deflationsskede, men risken är att de jättelika kostsamma räddningsaktioner som nu genomförs av regeringar världen över i slutändan leder oss in i kraftig inflation. Hur behåller man sina pengars värde i inflationstider? Det klassiska svaret är ädelmetaller - guld och silver. Låt oss titta på ett diagram över guld- och silverpriset uttrýckt i US-dollar per troy ounce (oz). Vi går långt bak i tiden - ända till 1840 (diagrammet visar årsmedelvärdena):Som synes låg silver- och guldpriset i dollar absolut fast fram tills Amerikanska inbördeskriget började 1861, då silverpriset började röra på sig - först upp, sen sakta fallande fram till 1914. Guldpriset i dollar låg dock fortfarande fast - självklart, man hade ju guldmyntfot på den tiden. Man ser också tydligt att silverpriset gick upp under krigstider - både Amerikanska inbördeskriget och Första världskriget. Sen började det att hända saker under 1930-talet i samband med början av depressionen. Först trycktes guldpriset ner 1931, sen stack det upp igen 1932-1934. Under tiden hann också amerikanska staten konfiskera allt "monetärt guld" i april 1933, d.v.s. guldtackor och guldmynt. Fram till 1930 låg guldpriset stabilt runt $20,65 per oz - från 1934 låg det (någorlunda stabilt) runt $35 per oz fram till 1967, eftersom dollarn återigen höll sig till ett slags guldmyntfot genom Bretton-Woods-avtalet. Sen började det hända saker. I slutet av 1960-talet drog USAs kostnader för Vietnamkriget iväg och många blev tveksamma om det verkligen kunde finnas täckning i guld för alla nyutgivna dollar. Till slut blev situationen ohållbar när bl.a. Frankrike började växla in dollar mot amerikanskt guld och 1971 släppte USAs dåvarande president Richard Nixon dollarns koppling till guldet. Sen stack som synes guldpriset i dollar iväg fullständigt ohejdat och silvret följde med. Man kan också se det på ett annat sätt - dollarn tappade i värde. Detta går också tydligt att se utifrån inflationstakten mätt med konsumentprisindex.

Jättespiken i silverpriset runt 1979-1980 i diagrammet ovan härrör sig från Bunker Hunts spekulationsbubbla i silver.

Guld- och silverpriser i $/oz säger egentligen inte så mycket för oss svenskar, varför jag också har ett diagram här med priserna i svenska kronor per gram (i diagrammet syns inte ädelmetallernas uppgång de senaste månaderna):Även där ser man tydligt att det var först runt 1970 som guld- och silverpriset tog fart. USA har ju fördelen att ha en stor och stark valuta - en världsvaluta - så förutom att världens pappersvalutor tappat i värde gentemot guld och silver sedan 1970, så har även kronan tappat mot dollarn:I diagrammet ovan syns inte den sista lilla uppgången i dollarstyrka - idag får man betala över 8 kronor för en dollar. I kristider finns en tendens att överge valutor som är små och/eller svaga. Silver och guld skyddar därför också investeringarna mot sådana valutarörelser.

Dagens pappersvalutor världen över utgör ett enormt ekonomiskt experiment av aldrig tidigare skådade proportioner, som ni ser av diagrammen ovan. De är inte uppbackade av något annat än förtroende för staten som trycker valutan och att staten lagstiftat att valutan är lagligt betalningsmedel. De kallas för fiat-valutor, efter latinets "fiat" = "låt det bliva" (t.ex. i det berömda "fiat lux" - "varde ljus / låt det bli ljus").

Jag återkommer i veckan med del 2 av Guld och silver.

Reklam...

Idag dyker nånting nytt upp på min blogg - reklam! Till höger ser ni en annons från Liberty Silver, en svensk firma som säljer investeringssilver. Klicka på annonsen för att se vad de har att erbjuda. Om ni anger "Flute" i meddelandefältet vid beställning så bjuder de på en 1oz silvertacka per 10000 SEK i ordervärde. Erbjudandet gäller under februari månad år 2009.

Liberty Silver har också flera läsvärda artiklar om ädelmetaller på sin hemsida.

P.S. Jag vill bara för tydlighetens skull påpeka att jag aldrig skulle ta in en annons för något jag inte själv tror på - därför har jag ingen "automatisk" reklamtjänst, som t.ex. Google Ads, där jag inte själv kan styra vad det görs reklam för. Som ni förstår får jag också en liten provision på eventuella silverköp genom erbjudandet till höger.

Tillägg 2009-02-16: Nu har jag också skrivit del 2 om guld och silver.