Ökar eller minskar inkomstskillnaderna?

Med anledning av att LO kom med en uppdaterad rapport om maktelitens löner skrev LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och avtalssekreteraren Per Bardh en debattartikel i DN om detta.

Rapporten räknar på vilka inkomster samhällets maktelit har jämfört med genomsnittliga industriarbetare. Makteliten definieras av rapporten som följande grupper:

• Näringslivets verkställande direktörer
  
• Politiker och höga tjänstemän i regering och riksdag
  
• Representanter för arbetsmarknadens parter
  
• Generaldirektörer och verkställande direktörer i statliga myndigheter och bolag
  
• Politiker och höga tjänstemän i de 10 största kommunerna
  
• Chefer i kommunala bolag i de tre största städerna
  
• Representanter för det traditionella "överhetssamhället"
  
• Mediachefer/redaktörer och journalister
  
• Representanter för universitets- och forskarvärlden
  
• Chefsekonomer
  
• Representanter för folkrörelseorganisationerna

Man tittar då inte bara på lönen för dessa höga poster, utan de totala inkomsterna för dessa personer. Det motiveras med "Många höga positioner medför sidouppdrag som också ger inkomst, till exempel styrelseuppdrag" och "Välbetalda positioner innebär ofta att innehavaren med tiden kan bygga upp en förmögenhet som genererar kapitalinkomster eller inkomster av näringsverksamhet". Rimliga utgångspunkter, anser jag. Eftersom man bygger på statistik från Skatteverket gäller rapporten år 2007. Resultatet kan beskådas här:Som synes har framförallt näringslivets toppchefslöner sprungit iväg hejdlöst från 1980. Inte bara det, ökningstakten har också ökat - kurvan blir brantare. Siffrorna uttrycks i genomsnittliga industriarbetarlöner, vilket år 2007 var 22197 kr/månad enligt rapporten.

Rapporten i sig är i mitt tycke väl genomarbetad och man redovisar på ett tydligt sätt sina urvals- och beräkningsmetoder. Läs den gärna - den innehåller också intressanta avsnitt om fondförvaltarnas inkomster och riskkapitalbolag.

Så till debattartikeln. Wanja Lundby-Wedin och Per Bardh påpekar mycket riktigt att "Skillnaden mellan maktelitens inkomster och en industriarbetarlön har aldrig varit så stora i modern tid som de är nu". Jag tycker också att dessa höga direktörslöner och bonusar är rent groteska och även hur de har växt de senaste åren. Särskilt som många av dessa människor uppenbarligen har gjort ett rätt dåligt jobb. Det funkade bra så länge vi hade ekonomisk uppgång, men när det vänder går företagen plötsligt med jätteförluster och bankerna får statligt stöd. Hur dessa personer i toppositioner med alla välinformerade kontakter har kunnat missa vad som var på gång upphör inte att förundra mig. Som James Howard Kunstler sade - har det någonsin funnits en kris med ljudligare och bjärtare varningssignaler?

För att återgå till debattartikeln så spekulerar de i hur trenden kommer att fortsätta - "Den ekonomiska krisen kommer att bidra till att inkomstskillnaderna i samhället ökar ytterligare". Där tror jag dock att de har fel. Jag har läst någonstans (jag kommer inte ihåg var) att såna här ekonomiska nedgångar har en förmåga att jämna ut inkomsterna, medan uppgångar ökar inkomstklyftorna. Detta kan man också ana av diagrammet ur rapporten ovan, som visar en viss nedgång runt år 2000, då vi också hade en ekonomisk nedgång (om än mild). Och det är rimligt att anta att det kommer att bli en utjämning. De värsta excesserna i form av bonusar försvinner raskt just nu och kapitalinkomster har ju under 2008 istället blivit kapitalförluster. Sen får vi se om själva lönen för en vd går ner eller inte. Men den totala inkomstskillnaden (lön+kapital) kommer troligen att minska rejält.