De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle motivera en högre räntebanaAtt eurokrisen skulle gå över snabbare än väntat känns inte sannolikt i dagsläget. Att lösa upp såna här skuldkriser är lång och seg process som normalt tar flera år.
Som vanligt reserverade sig Karolina Ekholm och Lars E O Svensson mot riksbanksdirektionens beslut, då de ville sänka både reporäntan och räntebanan ännu mer.
De flesta tror att dagens räntesänkning inte får någon större inverkan på boräntorna, men Fastighetsbyrån och Mäklarsamfundet gör ett tafatt försök att pumpa upp bostadspriserna genom att exempelvis kalla dagens beslut för "julklapp". Verkligheten vad gäller de korta boräntorna ser dock inte ut så.
Normalt ska korta räntor som tremånaders boräntor följa med nedåt. Men oron på finansmarknaderna har medfört att det inte ser så ut. Under tiden som styrräntan legat still på 2,00 procent har rörliga (tremånaders) boräntor stigit med drygt 0,50 procentenheter.För den som brukar följa min blogg kommer dagens reporäntesänkning inte som någon överraskning. Så här skrev jag i februari i år.
Däremot tror jag att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de tre närmast kommande räntebesluten (20 april, 5 juli, 7 september). När det sen är solklart att nästa finanskris slagit till med full kraft och bankerna skriker högt kommer Riksbanken att tvingas paniksänka räntan mot nära noll igen. Detta är min gissning, men med stor osäkerhetsmarginal (plus minus två räntebesked), beroende på hur långt bort nästa finanspanik är.Nu höjde inte Riksbanken reporäntan 7 september utan låg då still, liksom 27 oktober. Jag gissade dock rätt på att vi aldrig skulle komma så högt som 2,5 procent och med dagens beslut om sänkning hamnade utfallet inom min osäkerhetsmarginal på plus minus två räntebesked. I början av november när ECB sänkte räntan skrev jag så här.
Det blir nu lättare för Sveriges Riksbank att sänka räntan, då kronan nu är förhållandevis stark mot vår största handelspartnervaluta euron. Visserligen är prisinflationstakten i Sverige mätt med KPI på förhållandevis höga 3,2 procent, men Riksbanken kan välja att fokusera på HIKP eller KPIF, som bara ligger på 1,5 procent. De flesta bedömare räknar idag inte med någon räntesänkning från Riksbanken vid nästa räntebesked 20 december, men min egen ränteprognos från februari i år kvarstår.Läs idag även Cornucopias sammanställning av de gradvis sjunkande konjunkturgissningarna.
[...]
Om min prognos (plus minus två räntebeslut) slår in kommer alltså räntesänkningarna att börja antingen 20 december eller 16 februari. Det verkar med dagens läge i skuldkrisen tveksamt om vi kommer att behöva vänta så länge som till februari.
Inlägg
"Att eurokrisen skulle gå över snabbare än väntat känns inte sannolikt i dagsläget."
SvaraRaderaNej, det är väl ingen som väntar att den går över snabbare än väntat...
Tror inte att denna sänkning har nån inverkan på bostadspriserna. För en köpare har väl risken för prisfall (eller förhoppning om prisökningar) långt större betydelse än en räntesänkning om 0.25%. Sänkningen kan till och med fungera som en varning om framtida ekonomiska svårigheter.
k h
Gissar att Fastighetsbyrån och Mäklarsamfundet försöker att övertyga osäkra köpare om att slå till istället för att avvakta. Inte så mycket för att trissa upp priserna.
SvaraRadera/Hofer
Folk ser mestadels till "vad har vi råd med i månaden" när de köper bostad, de har 0-koll på framtida konjunkturutsikter är min erfarenhet efter att ha varit på många visningar sedan 2006.
SvaraRaderaI Studio Ett kan Ni snart höra moderata batra gå ut och läxa upp bankerna för att de inte sänker räntorna, det vittnar om hur det står till i de moderata väljarleden. Det är nog en och annan som sitter fullbelånade skulle jag tro - särskilt bland de nytillkomna väljarna som gått från knegare till övre medelklass med lånade pengar.
Hehe, ja det där med "julklapp" är ju en lustig formulering. Jag läste i tidningen Metro att "Bankerna snuvar dig på Ingves julklapp", den typen av artiklar leder sedan givetvis till att folk på Facebook skriver statusrader som denna "Staten borde styra bolåneräntan med en egen bank...". Det skrevs av en kille som relativt nyligen köpte en bostadsrätt ganska dyrt, och vars beslut jag ifrågasatte. Han svarade då att han inte trodde att priserna skulle gå ner mer och skulle vända uppåt. Men ändå verkar han nu tycka att det är jobbigt att bankerna inte sänker räntorna, trots att räntorna historiskt sett är ganska låga.
SvaraRaderaAlltså, oavsett om hans lägenhet går upp i pris eller inte så tycker han att det är jobbigt att betala för den. Då borde han inte ha köpt bostadsrätten, menar jag.
Det visar dock väldig tydligt hur människor resonerar.