2012-02-07

Storbritanniens statsfinanser - ett glömt hot?

Igår kväll presenterade jag en bunt diagram för utvecklingen av BNP och statsskuld för BIGPIS-länderna (Belgien, Irland, Grekland, Portugal, Italien, Spanien) de senaste åren. För övriga EU-länder anser jag att situationen för statsskulden inte ser akut ut, med ett viktigt undantag... Förenade kungadömet Storbritannien och Nordirland. Så här ser det ut fram till tredje kvartalet 2011:
BNP har under 2011 som ni ser sjunkit en aning, medan ökningen av statsskulden tagit ny fart. Snart korsar kurvorna varandra om ingen plötslig trendvändning kommer, vilket betyder att statsskulden passerar nivån 100 procent av årlig BNP, vilket brukar vara en ungefärlig gräns för när det blir risk för allvarlig kris. Med tanke på Storbritanniens skuldnivå är stor även inom andra sektorer (hushållen och framförallt finansbranschen) så är det allvarligt. London är dessutom den europeiska finansbranschens centrum och en finanskris där lär obönhörligen smitta av sig på resten av världens finansföretag.

Nu är Grekland det kortsiktiga orosmolnet, men vi ska för allt i världen inte glömma bort att det finns betydligt mörkare moln på horisonten.

4 kommentarer:

  1. Förenklat tror jag att kurvorna måste korsa varandra och ett gap skapas innan verkligheten under är körd, jmfr Greklands chart från i går. Alltså att skulderna överstiger 100% av BNP. Tror att forskare pekat ut 90% som "tipping point".
    Men det illustrerar hur nära avgrunden det balanseras i en rad länder nu.
    /Grönvita

    SvaraRadera
  2. Det handler inte bara om statskulen, men också vad det kostar att finansiera skulderna. Storbritannien var det första som började med kvantativa lättnader och försätter trycka sedlar för att finansiera deras skulder. Än så länge går marknaden med att lämna deras 10-års ränta under 2%, men om marknad inte längre trodde på staten, skulle det kunna vända snabbt.
    Å andra sidan, sterling har devaluerad med 20-30% senaste 4 åren, utan att hjälpa tillväxt.

    SvaraRadera
  3. Skulle du inte kunna lägga upp den svenska grafen också, skulle vara intressant att jämföra mot den.

    SvaraRadera
  4. Vet inte om relationen statsskuld=BNP har nån särskild signifikans. Men det är slående hur snabbt statsskulden ökar och hur mycket BNP har minskat. Jag trodde först att diagrammet var avklippt för att att överdriva trenden (ekonomer brukar göra så) men skalan innehåller nollan.

    Med andra ord, sen toppen har BNP minskat med 10% och skulden nästan fördubblats. Hur ska detta sluta?

    kh

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.