Sysselsättningen i EU

Ikväll tänkte jag jämföra hur det ser ut med sysselsättningen inom EU-länderna. Jag väljer medvetet att se på sysselsättningen istället för arbetslösheten, eftersom arbetslöshetssiffrorna är beroende av hur man definierar vem som tillhör den potentiella arbetskraften. Data har jag hämtat från Eurostat. Det går att klicka på alla diagrammen nedan för att förstora/förtydliga dem.

Eftersom BIGPIS-länderna med Grekland i täten fortfarande är högaktuella börjar vi där.

Grekland utmärker sig genom att vara sämst för ungdomarna - endast knappt 30 procent i åldersgruppen 20-24 år har ett jobb. Italien och Spanien är dock inte långt efter och det gäller för övrigt över nästan hela åldersskalan. Portugal utmärker sig genom att generellt över hela åldersspektrumet ha högre sysselsättningsgrad än Spanien, Italien och Grekland - Sydeuropa är alltså inte homogent. Belgien och Irland är nordvästeuropeiska länder med statsskuldsproblem, men sydeuropeiska Portugal har alltså liknande sysselsättningsprofil. Irland utmärker sig genom att ha förhållandevis låg sysselsättningsgrad i åldersgrupperna 35-49 år, vilka får anses tillhöra den viktigaste tiden i arbetslivet. Notera hur brant sysselsättningen faller efter 60 för Belgien, Grekland och Italien.

Så tar vi en titt på en helt annan kategori av länder, nämligen GASFUNS, alltså de "rika" länderna i norra och västra Europa. Även Belgien får hänga med här som intressant jämförelse mot grannländerna Frankrike och Nederländerna.

Belgien och även Frankrike sticker ut genom sin låga sysselsättningsgrad för 20-24-åringar. Efter 55 års och särskilt efter 60 års ålder sjunker sysselsättningsgraden i Belgien, Frankrike och Österrike mycket snabbare än för övriga. Sett i denna samling av några av Europas starkaste ekonomier ser Sveriges sysselsättningsgrad för ungdomar 20-24 år inte särskilt låg ut. Att ungdomsarbetslösheten av bloggrannen Cornucopia sägs vara ett värre problem här än i många andra EU-länder beror kanske på definitionerna. Dels tycker jag inte att det är relevant att inkludera åldersgruppen gymnasieungdomar 15-19 år (Eurostats standarddefinition av ungdomsarbetslösheten gäller gruppen 15-24 år), dels tycker jag att sysselsättning är ett mer relevant mått än arbetslöshet.

För att få en riktigt relevant jämförelse av Sverige kan vi se på de nordiska länderna.

Sysselsättningsgraden för ungdomar 20-24 år ligger för Sverige på exakt samma nivå som i Finland och vi ligger inte långt efter Danmark och Norge. På plussidan för Sverige ser vi att vi lyckas behålla 60-64-åringarna i arbete i betydligt högre grad än Danmark och Finland. Island sticker ut genom att betydligt fler jobbar betydligt längre.

Så övergår vi till Öst- och Centraleuropa.

Här ligger sysselsättningsgraden för ungdomar 20-24 år generellt bekymmersamt lågt, i klass med BIGPIS-länderna. Det lysande undantaget är Estland, som har högre sysselsättningsgrad än Frankrike för 20-24-åringar. För de högre åldrarna trappar sysselsättningen av ganska snabbt, men även här utmärker sig Estland. En annan sak jag reagerar på är att väldigt många i Rumänien fortfarande arbetar i åldrarna 65-74 år, vilket tyder på ett illa utvecklat pensionssystem.

Slutligen tänkte jag jämföra lite tvärs över kategorierna av länder och tar då EU:s folkrikaste länder.

De största skillnaderna syns i åldersgrupperna 20-24 samt 60-64, där Tyskland och Storbritannien utmärker sig genom hög sysselsättning, men även i grupperna 25-29 och 55-59 syns ganska stora skillnader.