2013-10-31

Månadsskifteseffekten synad

Cornucopia skrev i morse om "månadsskifteseffekten" eller "kalendereffekten", det vill säga att börsen har en tendens att gå upp runt månadsskiftena. Trejdingidén när man utnyttjar denna effekt är att köpa ett representativt urval av aktier, en indexfond eller annat finansiellt instrument som ger positiv exponering mot börsen. Köpen sker några dagar före månadsskiftet, varefter man säljer några dagar senare. Resten av tiden ligger man likvid. Upprepa detta varje månadsskifte och du blir rikare än den som bara följer börsindex. Fördelen med handelsstrategin är att den är så enkel.

Cornucopia talar inte om vilka dagar man ska köpa respektive sälja, utan hänvisar till en bok som man kan köpa för runt 500 kronor. Med lite kunskaper i kalkylprogrammet Excel och indexdata från börsen kan man dock lätt räkna ut saken själv. Sagt och gjort - här får ni helt gratis min analys av månadsskifteseffekten.

Nedan ser ni ett diagram för tidsperioden 2007-07-16 till 2013-10-30, med olika strategier inritade så man kan jämföra dem. Den första siffran anger vilken dag man köper, den andra vilken man säljer. -1 betyder månadens sista handelsdag, -2 näst sista och så vidare. 1 betyder månadens första handelsdag, 2 dess andra dag, och så vidare. Kurvan "alla" är indexet omxs30 som jämförelse. Alla kurvor normerade till att börja på 100.
Bästa strategin för denna period har alltså varit att köpa på månadens femte sista handelsdag och sälja på följande månads första handelsdag. Den som konsekvent följt detta har dubblat sina pengar sedan juli 2007, medan den som legat i en indexfond efter en spännande bergochdalbana bara nästan har fått tillbaka de satsade pengarna.
Även om man "missar" med någon dag har man fått hyfsad avkastning. Att köpa på fyra handelsdagar innan månadsskifte och sälja på andra eller tredje handelsdagen i nästa månad har ändå gett runt 80 procents vinst.

Men nu börjar jag undra lite över detaljerna. Denna period började med en kraftig börsnedgång och har därefter präglats av en längre uppgång. Notera hur den som investerat enligt månadsskifteseffekten gjorde en mycket bra vinst i slutet av 2008, precis i slutet av den kraftiga nedgången. Därefter tycks kurvorna ha följt index ganska väl, även om det är svårt att avgöra hur väl av diagrammet ovan. Därför delar jag in i två tidsperioder: nedgången juli 2007 till december 2008, samt uppgången januari 2009 till nu. Först tittar vi på nedgången.
Här har den som trejdat enligt strategin -5/1 gjort en bra vinst, särskilt med tanke på att kreti och pleti gjort en stor förlust. Allra bäst under denna period var strategierna -5/2 och -4/2, näst bäst var -5/3 och -4/3, och -5/1 och -4/1 kommer bara på tredjeplats. Alla sex dessa ganska lika strategier var dock bra och vi tittar här bara på en endaste börsnedgång. Man bör ha lite mer statistiskt underlag för att kunna välja bästa strategin. Men som sagt så är även en "ganska bra" månadsskiftesstrategi bättre än att dras ner i djupet av sin indexfond. Man behöver inte alltid vara bäst - det räcker att vara bättre än de flesta andra.

Diagrammet nedan visar uppgångsfasen.
Under denna fas är en månadsskiftesstrategi faktiskt sämre än en indexfond. Den stora vinsten med strategin gör man alltså i börsnedgångar, vilket vi också ser tydligt för den kortare börsnedgången sommaren 2011 i diagrammet ovan. Att strategin -5/1 ändå klarar sig så bra mot indexet visar att det är så att största delen av uppgångsdagarna ligger runt månadsskiftet.

Det är alltså tydligt att det finns en månadsskifteseffekt och att den går att utnyttja. Enstaka månadsskiften kan dock gå med förlust, så strategin kräver lite tid för att gå med vinst.

Eftersom strategin ger bäst utdelning i samband med längre börsnedgångar kan man tänka sig att kombinera den med någon form av indikator på börsens långsiktiga riktning, t.ex. hur 50 respektive 200 dagars glidande medelvärde förhåller sig till varandra (och om vi fått dödskors eller himmelskors). I nedgång så använder man t.ex. strategin -5/2, i uppgång följer man index.

Jag tittar i mina exempel bara på slutkurserna för respektive dag. Eventuellt kan man förbättra strategin genom att t.ex. köpa på någon lokal botten under dagen eller sälja på någon lokal topp under dagen. Andra möjligheter är att undersöka om vissa månadsskiften är annorlunda mot andra, t.ex. om någon månad är särskilt dålig eller bra. Exempelvis gissar jag att kvartalsskiften är annorlunda. Självklart kan man också se på en längre tidsperiod för att få bättre statistiskt underlag. Idag orkar jag dock inte det.

Kom emellertid ihåg att historiken aldrig är en garanti för hur framtiden kommer att se ut, även om det kan ge en antydan. Var och en ansvarar för sina egna investeringar och sin egen spekulation.

Så, nu behöver ni inte köpa en bok för en femhundring, men ni får gärna ge en slant om ni tyckte denna artikel var bra, vilket också kan uppmuntra mig till att komma igång med att skriva regelbundet igen. Gåvor ges genom att klicka på knappen "Donate" i högerspalten.

Tillägg: Lite ofrivillig ironi är det kanske att Cornucopia och jag uppmärksammar månadsskifteseffekten just vid ett månadsskifte där vi istället ser ut att få en rejäl nedgång. 

8 kommentarer:

  1. Har du glömt utdelningarna? Du bör jämföra med ett index som inkluderar återinvesterade utdelningar. Annars kan man nog välja vilka dagar som helst i månaden (som inte har många utdelningar) för att slå index.

    SvaraRadera
  2. Bra analys. Gör gärna en analys på hur det är att ha aktier 5 andra valfria dagar i månaden, typ 10e till den 15e eller 5e till 10e. Tror du kommer att se exakt liknande mönster. Bra i nedgång, dåligt i uppgång. Det intressanta är hur denna strategi klara sig mot månadsskiftestrategin. Kan man då se att månadsskifte är bättre finns effekten, annars inte.

    SvaraRadera
  3. Mycket intressant! Håller dock med Fredrik J. - man bör jämföra med SIXRX för att det ska vara relevant och då sjunker fördelen.
    Det finns även några andra aspekter - man kommer få betala en hel del courtage också vilket får en inte obetydlig ränta-på-ränta-effekt över tid. Förvisso kan man få lite ränta under tiden man ligger ute men det äts nog upp på flera sätt - dels på spread vid fondköp, dels på att man i princip inte får någon ränta på depåkonton och dels på att de flesta kommer ha detta i en ISK eller KF, varför man kommer få betala skatt på samma pengar flera gånger om man hoppar ut och in varje månad.

    Mvh Jonas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst bör man ta med även utdelningar i jämförelsen, men jag har förenklat lite.
      Den stora fördelen med denna strategi blir dock som jag visat vid stora nedgångar på börsen. Det är dessa man vill undvika, för de äter upp mycket mer än vad utdelningarna ger.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Professor Lars Pålsson Syll:
      Technical analysis — a fool-proof way to get fooled by randomness

      Two Swedish blog colleagues — Flutetankar and Cornucopia — yesterday wrote about “calendar effects” on financial markets. It made me come to think about a thought-provoking article on our ability to “forecast the market” that I read not that long ago:
      http://larspsyll.wordpress.com/2013/11/01/technical-analysis-a-fool-proof-way-to-get-fooled-by-randomness/

      Radera
  4. Låt bli att handla i september månad, så ser det ännu bättre ut

    SvaraRadera
  5. Borde man inte kunna köpa en indexfond för att slippa courtaget? Det är ju bara ~ 0,5% avgift per år på dem och om man bara är inne 5% av tiden så blir det ju billigare.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.