2013-11-13

Venezuela: Vikande oljeproduktion och hyperinflation

I helgen tog Venezuelas president Nicolas Maduro (efterträdaren till Hugo Chávez) till militär för att tvinga elektronikkedjor att sälja sina varor till samma priser som förra månaden i ett desperat försök att stävja den snabba prisinflation som nu råder i landet. Maduro varnar även för att han kan ta till liknande åtgärder mot andra affärsområden.
– Jag kommer sätta gränser för hur mycket vinst privata företag får göra på varor de säljer. Det kommer bli olika procentsatser för olika produkter. Det är så det funkar i alla länder i världen, säger president Nicolas Maduro efter ett extrainkallat regeringsmöte under gårdagskvällen.
Nej señor Maduro, det är inte så det funkar i andra länder! Maduro skyller de raskt stigande priserna på att affärsidkarna tar ut för stora vinster, när förklaringen till hög inflation snarare står att finna i politiken. Man håller inte "inflationen i schack" genom att införa priskontroller, utan genom att justera penningpolitiken. Prisinflationen är bara ett symtom på obalans i penningmängden och valutakursen.

Insatsen mot elektronikkedjorna kommer bara att leda till att ingen längre kommer att vilja importera sådana produkter annat än på den svarta marknaden.

I förra veckan rapporterades att Venezuela nu befinner sig i hyperinflation (enligt vissa definitioner). Priserna steg med 5,1 procent i oktober från september och har stigit med hela 54,3 procent under årets första tio månader. Det är med god marginal mer än de 40 procent i årlig inflationstakt som Goldman Sachs analytiker sätter som gräns för hyperinflation. Andra sätter dock gränsen högre, vid runt 50 procents inflation per månad. Hursomhelst kan vi ana att Venezuela är på god väg att hamna i en ond spiral som driver landet in i hyperinflation även med en striktare definition. Vi ser att inflationstakten ökar snabbt, då den för hela 2012 bara var 20,1 procent.

Som vanligt förstår inte makthavarna att deras åtgärder bara försämrar läget. Venezuela har olika valutakontroller och priskontroller, men det får bara effekten att det blir brist på vissa varor. Det är inte "onda" valutaspekulanter och affärsidkare som orsakar problemen, utan de ligger djupare än så.

96 procent av Venezuelas exportinkomster kommer från olja och eftersom oljeproduktionen sjunker, så drabbas även exporten och med den valutan, då man får brist på utländsk valuta för sin import. Detta leder i sin tur till brist på många importvaror, bland annat basvaror såsom toapapper, vilket i sin tur driver upp prisinflationen.

Så sent som i februari i år devalverade Venezuela sin valuta och många spekulerar i att det snart kan bli en devalvering till för att täppa till underskottet i statsfinanserna. Detta kommer förstås att driva upp inflationen ytterligare. En ond spiral, som sagt.

Vissa säger att det skulle vara Chávez som genom nationaliseringar orsakat nedgången i oljeproduktionen, men det är tveksamt hur mycket sanning det ligger i detta, då Venezuelas oljeindustri faktiskt nationaliserades redan 1976.

Det vi tydligt kan se är att Venezuelas oljeproduktion nådde en lokal topp år 1998 (den absoluta toppen var 1970) och sedan 2006 har produktionen varit stadd i nedgång på några procent per år. Det talas om att det skulle finnas potential för att öka produktionen kraftigt, men det handlar då om "tung olja", alltså oljesand, som är svår att utvinna, vilket talar för att denna "potential" mest finns i regeringens förhoppningar.

Det ser alltså ut som om Venezuelas oljeutvinning lär fortsätta att krympa, vilket leder till minskad export, vilket i sin tur leder till minskad mängd tillgängliga pengar för import av andra varor. Om de inte radikalt lägger om sin politik kommer det troligen att sluta i ordentlig hyperinflation.

Vi ska inte glömma att Venezuela är världens elfte största oljeproducentland och sjätte största oljeexportör. Därför är vad som händer där ytterst viktigt för hela världsmarknaden för olja och i förlängningen även för oss i Sverige som är beroende av att importera olja från andra länder.

10 kommentarer:

  1. Hej Flute! Mycket intressant inlägg!

    Venezuela stod 2012 för 4,6% av Sveriges råoljeimport och är efter Ryssland, Norge, Danmark & sedan 2012, något efter Nigeria Sveriges viktigaste oljeimportör! Som du vet har redan Norge och Danmark nått Peak Oil sedan länge och Sverige har därför blivit allt mer beroende av olja från vår gode vän Putin i Öst. Nigeria är knappast ett land vi kan räkna med olja från i framtiden i en orolig region där oljan korrumperat hela stadsledningen något för övrigt Ghana nu försöker undvika med hjälp av rådgivare och ingenjörer från Norge..får se hur det går men en god vän jag har från Ghana har sina tvivel...

    4,6 % från Venezuela kan tyckas lite men i en värld där olja blir allt dyrare att köpa och svårare att utvinna är varje säkrad droppe värdefull.

    Källa till Sverige råoljimport: http://spbi.se/statistik/import-export/

    MVH
    Johan

    SvaraRadera
  2. Peak oil är som ett slags armageddon för civilisationen fast utdraget i slow-motion. Riktigt kritiskt blir det väl först runt år 2030. Eller vad tror ni? När kommer flygbolagen att krascha? Hittils har många flygbolag konkursat och de flesta har dålig lönsamhet, men flygbiljetterna å andra sidan, har snarare blivit billigare över en 20-års-period.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Har skrivit flera inlägg om flygbolagens minskade intäkter och ökade kostnader pga flygbränslet, däribland rapporterat från webinarer där Världsbankens ledande flygtransportchef, Charles Schlumberger diskuterat en nationalisering och nedskalning av flygindusin pga Peak Oil.

      Schlumberger en person som är väl insatt i Peak Oil, (jag har förutom att ha sett och lyssnat till hans presentationer samtalat med honom personligen flera gånger), han har för övrigt en svensk mor. Schlumberger ser högst allvarligt på flygbranschens framtid.

      se gärna inlägg för mer om Schlumbergers presentationer:

      http://www.peak-oil.se/2012/02/varlden-krymper-och-flygbolagen.html

      http://www.peak-oil.se/2012/10/rapport-1-fran-aspo-usas-webinar.html

      Exakt tidpunkt för när kommersiellt flyg är mer el mindre satt ur spel pga olönsamhet är svårt att säga men som du antyder är det ett sluttande plan och tar tid. Personlingen tror jag en majoritet av det globala turistflyget kommer vara borta innan 2030.

      Men det finns faktiskt goda hopp om att vi ska kunna resa globalt även i framtiden. Hyperloopen är mycket lovande men tar förstås tid att få igång i större skala men är det någon som kan lyckas dra igång det hela så är det Elon Musk:

      http://www.peak-oil.se/2013/08/elon-musks-hyperloop-avslojad.html

      http://www.peak-oil.se/2013/06/hyperloopen-drommen-eller-arhundradets.html

      http://www.peak-oil.se/2013/10/folkbanan-hyperloopen-sitter-i-samma.html

      Flygbolag lär i framtiden vara koncentrerade för bruk av höga statstjänstemän och höga företagsledare men innan vi kommer så långt kommer priserna långsamt återgå till först 1970-talet och sedan 1950-talet, inte många som hade råd men Thailandssemester då inte!

      mvh

      Johan


      Radera
  3. Ja, den här hyperloopen är rätt snygg. Det känns inte som att man skulle sakna det billiga flyget jättemycket. Det har hävdats att mycket semester-resor som görs, gör man för att imponera på kompisar. En resa till danmark eller tyskland var kanske lika imponerande så att säga, för 50 år sedan, som en resa till Thailand är idag. Hur långt man åker i absoluta tal har föga betydelse, snarare handlar det om hur svårt eller dyrt det är att ta sig dit. Det globala flyget tycker jag också gör världen något tråkigare eftersom alla kultur likriktas (iofs både på gott och ont.)

    SvaraRadera
  4. Apropå inflationen i Venezuela så tänker jag att regeringen måste förstå att följden kommer att bli att mindre hemelektronik kommer att importeras. Men det är på sätt och vis bra eftersom det stärker V:s handelsbalans. Om det handlat om importvaror som behövs för nån slags produktion hade det varit en annan femma.

    SvaraRadera
  5. Det kan vara värt att påpeka att produktionen av olja, även råolja, bara fortsätter att öka trots alla larmrapporter om Peak Oil. Se http://oljepris.se/statistik. Det börjar bli dags att omvärdera problematiken, för så länge oljepriserna är så här höga lär inte produktionen gå ner i första taget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte sagt emot. Saken är dock den att förr eller senare kommer peak oil och det behövs många år för att ställa om innan dess.
      Dessutom är frågan hur världsekonomin påverkas av dessa höga oljepriser.
      Nu handlade just denna artikel om Venezuela, vars oljeproduktion faktiskt ser ut att ha toppat.

      Radera
  6. Med dessa priser kommer nog även Venezuela att få fart på sin oljeproduktion igen, men det lär inte bli särskilt vinstgivande med tanke på oljans skiftande kvalitet och åtkomlighet. Det är därför jag tycker man borde omformulera problemet till att gälla fördyrandet av energi i allmänhet. Peak Oil känns lite överspelat; Peak Cheap Oil är ett bättre begrepp.

    SvaraRadera
  7. Det viktiga är ju att den billiga oljan som drivkraft för tillväxten i världen redan är slut. Huruvida det finns olja kvar att utvinna 2030 eller 2050 är näst intill ointressant i jämförelse med det. Det finns heller ingen ersättning för "cheap oil" som tillväxtmotor.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.