Det som Svensson gör är att han bara visar utvecklingen sedan 2005. Nedan har jag också gjort ett diagram över småhuspriser och skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst.
Det ser ju inte så farligt ut när man bara visar dessa år - riktigt stabilt. Svensson citeras av DI:
”Nominell disponibel inkomst har ökat med 30 procent sedan hösten 2007, 4,4 procent per år, och således mer än bostadspriserna som ökat med 16 procent” [...]Men ser man på utvecklingen på längre sikt ser det annorlunda ut. Svensson har helt hoppat över den långa huvudsakliga tillväxtperioden för bostadspriserna.
I förhållande till inkomsterna har bostäder i Sverige alltså till och med blivit billigare de senaste sex åren. Borträknat inflationen har bostadspriserna dessutom inte stigit med mer än 6 procent under samma period.
”Det är en real tillväxttakt på mindre än 1 procent per år de senaste sex åren. Det är inte påfallande mycket”, skriver Lars EO Svensson.
Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst har nästan fördubblats sedan 1995. Småhuspriserna i förhållande till disponibel inkomst har ökat med 77 procent. Det handlar om ett stort skifte - framförallt ifråga om hushållens skuldsättning - frågan är hur hållbart det är. Visst har räntorna sjunkit sedan 1995, men hur länge kan de fortsätta med det? Idag är listräntan för kortare löptider på bolån under 3 procent! Någon gång kommer trenden att vända.
”Jag känner inte till några data om att svenska bostadsköpare skulle ha så orealistiska förväntningar”, skriver Lars EO Svensson apropå att han tycker att de svenska bostadsköparna inte har samma typ av orealistiska förväntningar som USA:s hade i Cases och Shillers rapport från 2003. Men de svenska bostadsköparna har andra typer av orealistiska förväntningar - jag hör ständigt från bekanta som köper bostad för mångmiljonbelopp hur det är lugnt, för "bostäder i Stockholm kommer alltid att behålla sitt värde". Detta kallar jag för spekulation. Även att anta att räntan kommer att förbli låg är spekulation.
Låt oss istället se vad Robert Shiller faktiskt säger om den svenska bostadsmarknaden.
"Jag tror att människor här i Sverige har en illusion om att stigande priser är en långsiktig trend, det påminner mer om en bubbla."Det går alltså inte att jämföra vår svenska bostadsbubbla med den amerikanska vad gäller alla faktorer. Vår uppgång ser annorlunda ut och det kommer troligen även nedgången att göra, ty det finns också andra skillnader mellan USA:s och Sveriges ekonomier.
”Det är en bubbla som blåsts upp långsamt och gradvis under mer än ett decennium. Den kanske inte är exakt som bubblorna i början av 2000-talet i USA, Spanien och Irland. Här har den blåsts upp långsammare. I den bemärkelsen påminner den mer om den kanadensiska bubblan. Där tror många att den uppåtgående trenden i fastighetspriser är en naturkraft. Det är det inte. Det är ett tecken i tiden och det är temporärt.”
Inlägg
http://www.bloomberg.com/news/2013-12-10/swedish-housing-surges-to-unsafe-value-as-debt-soars.html
SvaraRaderaUtmärkt Flute!En utmärkt resurs för kunskap om bubblor och finansiell instabibilitet är Levy Institute vid Bard College som jobbar i traditionen från Hyman Minsky och samlat många av världens främsta ekonomer kring sig:
SvaraRaderahttp://www.levyinstitute.org/research/
http://www.bard.edu/library/archive/minsky/
"The independent and nonpartisan research conducted at the Levy Institute maintains a focus on issues central to achieving society's goals in an environment of changing domestic and global challenges. Research projects combine critical policy questions with the specific interests of our research staff.
Financial economist Hyman P. Minsky was a Levy Institute distinguished scholar from 1990 until his death in 1996. He was responsible for establishing two of the Institute's ongoing research programs: Monetary Policy and Financial Structure, and The State of the U.S. and World Economies.
Minsky was born in Chicago in 1919 and studied at the University of Chicago and Harvard University. At Harvard he served as a teaching assistant to Alvin Hansen, one of the leading disciples of John Maynard Keynes in the United States. Minsky went on to teach at Carnegie Tech (now Carnegie Mellon University) and Brown University, and from 1957 to 1965 was an associate professor of economics at the University of California, Berkeley. It was at Berkeley that he developed his major theories about lending and economic activity, views he laid out in the books John Maynard Keynes (1975) and Stabilizing an Unstable Economy (1986). From 1965 until his retirement in 1990, Minsky was professor of economics at Washington University in St. Louis.
Although he considered himself a Keynesian, Minsky was uncomfortable with the way most mainstream economists interpreted Keynes. He rejected conventional economic ideas such as the efficient market hypothesis in favor of what he called the financial instability hypothesis. Minsky held that, over a prolonged period of prosperity, investors take on more and more risk, until lending exceeds what borrowers can pay off from their incoming revenues. When overindebted investors are forced to sell even their less-speculative positions to make good on their loans, markets spiral lower and create a severe demand for cash—an event that has come to be known as a "Minsky moment."
Kul att du skriver fler inlägg nu igen!! Fortsätt så, alltid intressant att läsa.
SvaraRaderaThe Swedish housing market — dangerously overvalued-
SvaraRaderaProfessor Lars Pålsson Syll
http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/12/the-swedish-housing-market-dangerously-overvalued/
L. Randall Wray Professor University Of KANSAS CITY
SvaraRaderaUnderstanding Modern Money: How a sovereign
currency works
http://www.levyinstitute.org/pubs/wray_understanding_modern.pdf
Off topic: vad säger du om kommentarerna på:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5735502 (1/4 av bilbränslet kan komma från skogsrester)
SvaraRaderaKonkurrensen om dessa "rester" från skogsbruket lär bli hård och därmed priset högt. Fjärrvärmen vill också ha "resterna". Dessutom bör i vilket fall dessa "rester" i första hand gå till att göra bränsle för skogsmaskiner och virkestransportbilar - de lär alltså inte hamna i tanken hos vanliga bilister. Många glömmer lägligt bort att vårt skogsbruk med eventuellt överskott är kraftigt "subventionerat" med fossila bränslen som drivmedel.
Radera