Från den verkliga världens perspektiv är det nu uppenbart att kvantitativa lättnader inte fungerar som föreskrivits - som propagandan hävdar. Världens centralbanker har tillfört biljoner i likviditet och världsekonomin och marknaderna är lika bräckliga som någonsin. Federal reserve har "tryckt upp" nästan 3,6 biljoner dollar på sex år och USA:s ekonomi förblir oerhört sårbar. Utan tvivel är bubblor på USA:s värdepappersmarknader en olycka som bara väntar på att inträffa. Otroliga kvantitativa lättnader i Japan har endast haft en blygsam påverkan, där sjunkande aktier nu tynger förtroendet. Under de senaste två åren av otroligt globalt monetärt pumpande har inflationsdämpande krafter nu vunnit styrka. Många råvaror handlas till flerårslägsta priser. Nu ropar deltagare på världsmarknaden och experter på aggressiva kvantitativa lättnader från Europeiska centralbanken, medan de fördömer vad som vanligen ses som ogenomtänkt tysk återhållsamhet. Hoppet har varit att kvantitativa lättnader från ECB skulle upprätthålla den globala bubblan. Ansvarigt nog vill tyskarna inte spela med.Som jag ser det är kvantitativa lättnader (QE) bara ett sätt att skjuta upp det oundvikliga. Noland ser det uppenbarligen på samma sätt. Genom QE och andra extraordinära åtgärder har världens centralbanker lyckats tapetsera över kreditkrisen, men under tapeten fortsätter rötan att växa tills den bryter igenom.
[...]
Det är viktigt att förstå att inflationsdämpning och fallande "inflationsförväntningar" är symptom på en bristande global finansiell bubbla, vilket ger tidiga belägg för vad som kommer att bli ett spektakulärt misslyckande för experimentell "aktivistisk" centralbankspolitik.
2014-10-18
Hjälper QE verkligen?
Citat ur denna veckas Credit Bubble Bulletin från Doug Noland (min översättning):
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Eftersom vårt stora men för oss osynliga dilemma är att vi överförbrukar vårt livsunderlag, dvs den av solljus uppbyggda exergin som vi kallar naturen, så är den enda vägen framåt att (kraftigt) minska denna överkonsumtion. Men eftersom vi också tror att pengar är en resurs så tror vi också att mer av dessa gör oss rikare. I verkligheten är användandet av dessa pengar - symboler för verkliga värden - detsamma som fortsatt överförbrukning av naturens värden, de som håller livet igång på planeten (vi kanske tror att världens storlek ökar i samma takt som penningmängden?).
SvaraRaderaDetta tänkesätt härstammar från en tid för längesedan, då vi ostraffat kunde tro på en oändlig värld men idag gör vårt stora antal tillsammans med vårt enorma resursuttag att gränsen för uthålligt liv för länge sedan är överskriden. Detta var ju omöjligt för oss att förstå när vi drog igång hela projektet (eller ens nu) men nu återstår bara de oundvikliga konsekvenserna.
/Robban
Problemet med Keynesism är att de till sist får slut på andra människors pengar att låna.
SvaraRaderaProblemet med keynesianism idag är att det inte är keynesianism överhuvudtaget. Nykeynesianism är mer Friedman än Keynes.
SvaraRadera