2014-10-09

Uppsala diskuterade bensinkris

En läsare tipsade om en konferens som hölls i förrgår i Uppsala med titeln Vad händer när bensinpumpen sinar? – Samhällets sårbarhet vid bränslebrist. Det är bra att det nu blir fler som vaknar och diskuterar detta ämne. Över hundra lokala och regionala politiker, tjänstemän och aktörer inom näringslivet deltog i tisdagens konferens. På programmet fanns bland annat följande punkter som inledande föredrag:
  • "Svält i Sverige vid oljekris?" Birgit Landquist, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik, och Ola Pettersson, JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, talar om konsekvenserna av en bränslebrist utifrån hur beroende svenskt jordbruk är av importerad fossil energi.
  • "En vecka utan lastbilar i Uppsala." Torbjörn Heierson, Sveriges Åkeriföretag (region ABC), talar om vilka brister på förnödenheter som skulle uppstå i samhället med en vecka utan lastbilstransporter.
JTI publicerade förra året en studie av vad som skulle hända vid ett stopp för oljeimporten, läs Cornucopias artikel eller hela rapporten.

Twitterkommentarerna på konferensens hemsida innehåller en del intressant för oss som inte deltog i konferensen.
  • Basen för svensk livsmedelsproduktion är oljeimport
  • Svenskt jordbruk är teknik och tidsoptimerat, inte energioptimerat
  • Studie vad händer om tunga transporter upphör tvärt i Uppsala, Dag 2 ingen mat på äldreboenden, lärdomar från Gudrun?
  • Ökar vi sårbarheten ytterligare på det sätt vi utvecklar samhället?
  • Vad händer i Uppsala om lastbilarna inte kan köra? Det blir snabbt glest i butikshyllan, säger Torbjörn Heierson
Hela konferensen filmades tydligen och ska senare kunna ses på länsstyrelsens webbsida.

Det som presenterades är förstås inga nyheter för den som brukar läsa mig och mina bloggrannar, men bra att det nu tas upp i mer officiella sammanhang. Det är dock tveksamt huruvida det kommer att leda till några faktiska förändringar av samhället i en riktning mot mindre sårbarhet. Så länge som kommersiella villkor får styra utvecklingen utan större krav från samhället på att det måste hållas en viss beredskap för störningar så kommer utvecklingen att gå mot allt större sårbarhet. Se bara på den centralisering av livsmedelsproduktion och -distribution som ständigt pågår.

4 kommentarer:

  1. Det kravlösa samhället är farligt Lånade boken "Det sovande folket" men orkade inte läsa allt. Lustigt nog fick jag stå i kö till boken över valet och ändå verkade det som ingen öppnat den före mig. Av boken framgick inspirationen till det som genomförts de senaste 8 åren.

    Man brukar säga att krig eller fred är för stort för att överlåta på generalerna. Kanske kan man säga att kapitalism utan krav och kontroll från samhället är lika illa.

    En extra kraftig snökanon över Stockholm som lamslår transporter följt av en isstorm som knäcker de flesta större elledningar och sedan 20 minus i en vecka finns nog obetydlig beredskap för. Fast visst är sannolikheten för kombinationen låg. Konsekvensen skulle bli förödande. Bandvagnar, skidor och mat i fallskärm tills snöröjning utifrån ger plats för nya transporter.

    Bra att ha lite reserver hemma.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Flute, din slutsats inger inte mkt hopp men dessvärre instämmer jag. Det är bara att mala på och inse vilka krafter som håller emot: "Så länge som kommersiella villkor får styra utvecklingen utan större krav från samhället på att det måste hållas en viss beredskap för störningar så kommer utvecklingen".. att fortsätta mot allt mer sårbarhet!

    SvaraRadera
  3. Det handlar inte enbart om energi utan om ekonomi för enskilda lantbrukare...
    Det handlar om attityder i samhället mot människor som jobbar nära naturen, yrkesfiskare, bönder, skogsägare. Djurskyddslagen är rent konfiskatorisk och det händer ofta att djurägare drivs in i konkurs av myndigheterna genom Djurskyddslagens tolkning och användning av myndigheterna.
    Så man sågar av den gren vi sitter på på föra ställen så det brister mycket lättare än man först kan tro...
    T.ex i Smögen med omnejd finns idag runt tre-fyra fiskebåtar av den typ som var vanlig under förra seklet...
    De kör bara för att pensionen inte är nådd än...
    Inom jordbruket blir bara spannmålsodling kvar. Korn, havre och sådant...
    Alltså djurfoder det mesta.
    Men djur finns snart inte längre i svenskt jordbruk.
    Även om statistiken ännu inte gett utslag....

    Svensk skog har östersjöområdets sämsta priser...
    Vem vill rapportera om sådant?

    Så det handlar om annat än energin...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var trettio - fyrtio fiskebåtar i smögenområdet på 1970- talet....
      Isabella lövin gjorde ett arbete som gav genomslag - i Bohuslän.

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.