Idag när jag i det vackra vädret gick till fots genom centrala Stockholm från ett kundmöte till nästa, så slog mig tanken "vad skulle jag göra om något exceptionellt (t.ex. terrordåd) inträffade nu?" Jag har tänkt igenom detta förut, så att jag har en mental plan klar i huvudet för hur jag skulle agera. Under min promenad gick jag åter igenom detta i huvudet. Föga kunde jag ana vad som skulle hända senare.
När jag kom ut från det andra kundmötet såg jag att något var fel i stämningen på gatan utanför. Några stod och pratade med varandra och rökte febrilt. Några människor grät. Några sprang. Några såg ut att mest irra omkring. Jag fick då höra om vad som just hade hänt bara ett kvarter från där jag var, endast några minuter innan jag kom ut.
Jag avlägsnade mig radiellt från platsen där dådet inträffat - det är alltid bäst att i sådana här fall ta sig så snabbt bort från platsen som möjligt, tills man har mer information om vad som hänt. Dels för att inte vara i vägen, dels för att det fortfarande kan finnas en eller flera farliga galningar i området, eller risk för dubbeldåd såsom i Paris eller Bryssel. Under tiden försökte jag orientera mig om vad som hänt och hur situationen såg ut. Mobilnäten var självklart överbelastade, men medmänniskor på gatan kunde upplysa bland annat om att T-centralen var stängd - troligen för att förhindra att gärningsmannen lätt skulle kunna ta sig iväg. Planen för de flesta fick därför bli fotvandring ut till närmsta plats där allmänna kommunikationer fortfarande gick.
Jag noterade att de flesta människor efter dådet också agerade helt riktigt och tog sig bortåt från platsen, för att sedan börja planera hemfärden. Det inger mig hopp att svensken i gemen verkar ha förstått hur man ska agera någorlunda rätt vid ett terrordåd.
Jag noterade även polisens resoluta agerande. Det var bara minuter efter dådet full fart med mängder av polisbilar, både blågulvita och civila. Snabbt hade de också posterat sig vid större kollektivtrafikknutpunkter. I och med att man utrymde dessa torde eventuella icke gripna förövare eller kumpaner få det mycket svårare att undkomma.
Men jag noterade även att vissa på sociala medier var väldigt snabba i att spekulera i allehanda saker, såsom förövarens motiv eller grupptillhörighet, eller polisens bristande agerande.
Visst pekar likheten med tidigare terrordåd i London, Berlin och Nice på att det troligen även här rör sig om förövare från liknande kretsar, men man kan inte vara säker förrän vi får mer information. Just nu är det bästa man kan göra att vänta tills läget förhoppningsvis har klarnat imorgon. Då kan vi också hoppas att misstänkta gripits, så att polisen kan offentliggöra fler uppgifter.
Jag kan också säga utifrån mina egna iakttagelser när jag vandrade iväg, samt från vad jag hört från en vän som befann sig instängd i ett hus nära olycksplatsen, att polisen såvitt jag kunde bedöma handlade helt rätt och adekvat. De flesta som ondgör sig över polisens påstådda brister har såvitt jag ser inte ens befunnit sig i närheten av platsen.
Visar inlägg med etikett beredskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett beredskap. Visa alla inlägg
2017-04-07
2017-01-12
Vecka 1: Olja & gas, globala kreditbubblan, m.m.
Intressanta nyheter 1-8 januari 2017, baserat på mina tvitar och vidaretvitar på Twitter.
Olja och gas
Kreditbubblan
Kina
Bostadsbubblan
Beredskap och sårbarhet
Forskning och hälsa
Rymden
Olja och gas
Maersk Oil stänger ner produktionen vid Danmarks största gasfält Tyra som står för 90 % av landets gasproduktion,... https://t.co/O4nmOIDw7P— bubb.la (@nyhetsbubbla) 1 januari 2017
Så hamnar EU ännu mer i knät på Ryssland vad gäller gas. https://t.co/1Vg7NhZMZ4— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
(alltså sedan januari 2016)Oljepriset (Brent) har fördubblats sedan januari.— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
Saudiarabien har faktiskt dragit ner oljeproduktion med nästan ½ miljon fat/dag, alltså skurit enligt OPEC-löfte. https://t.co/u54q8VGCoN— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 5 januari 2017
@Flute_Tankar Saudiarabien stor neddragning av oljeprod jmf m november, då det var rekordhög produktion. https://t.co/B6K3ZpxP59— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 5 januari 2017
Kreditbubblan
Q1-Q3 2016 starkaste kredittillväxten i USA sedan 2008. Bolån snabbaste ökningen sedan 2007. https://t.co/6Xrv2ZetTF— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
@ylva_engstrom Mycket oroväckande skulle jag säga. Är väl bara en tidsfråga innan även denna kreditbubbla spricker.— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
@Flute_Tankar Global kredittillväxt 2016 rekordstor med 6,6 biljoner USD. Slog tidigare rekordet från 2006.— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
Globalt skuldberg växer snabbt https://t.co/CZj4WzUfe7 via @SvD— Andreas Cervenka (@andreascervenka) 4 januari 2017
Kina
2016 steg bostadspriser i Kina 46% i Shanghai, 35% i Beijing, 51% i Shenzhen, 49% i Nanjing. Kinas styrande verkar helt tappat kontrollen.— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
Bostadsbubblan
I Norge står lägenheter tomma och priser riskerar att falla. @Boverket varnar för samma situation i Sverige på sikt. https://t.co/HfsOkC1d2f pic.twitter.com/XbHNdmI78t— SR Ekot (@sr_ekot) 1 januari 2017
Expert: Risken för kraftigt boprisfall underskattas https://t.co/GympRjv4mA via @omni_red #bobbubbla #bostadsbubbla #greaterfool— Bostadsbubbla (@bobubblan) 4 januari 2017
Storbanken: Sveriges bostadsmarknad är närmast en krasch i hela Europa – https://t.co/hvKpvqj5b7 #bobubbla #bostadsbubbla #svpol pic.twitter.com/FnfzSnGTRF— Bostadsbubbla (@bobubblan) 5 januari 2017
Beredskap och sårbarhet
"Strömavbrottet fick även halva Malmös fjärrvärmedistribution att stanna". El är mest kritiska systemet av alla. https://t.co/4VrcyTp1Sg— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 1 januari 2017
Forskning och hälsa
Örtmediciner och kosttillskott en allt vanligare orsak till akut levernekros (pajad lever, alltså)https://t.co/8TG64TAsXF— Agnes Wold (@AgnesWold) 1 januari 2017
Receptfria läkemedel har blivit dyrare efter poänglösa apoteksavregleringen - tvärtemot syftet. https://t.co/Gj3f7L5Row— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 4 januari 2017
Scientists alive today outnumber all the scientists who ever lived up to 1980. pic.twitter.com/hmw3gWz3Oh— Did You Know? (@Know) 1 januari 2017
Rymden
Bloggat: Interstellära resor är orimliga. https://t.co/YLX299DfIY— Flute-Tankar (@Flute_Tankar) 2 januari 2017
Labels:
beredskap,
bostadsbubbla,
el,
forskning,
gas,
kina,
kreditbubbla,
olja,
oljepris,
rymdfärder,
sjukvård
2015-08-11
Preparatus supervivet forsitan
Med anledning av att bloggrannen Lars Wilderäng (även känd som Cornucopia) nu utkommit med del två (med titeln "Stjärnfall") av sin undergångsromanserie tänkte jag lite senkommet recensera del ett, som heter "Stjärnklart".
"Stjärnklart" handlar om vad som händer med vårt samhälle när vår teknologiska infrastruktur fallerar. Vi får följa ett antal olika personer och hur de reagerar och vad de gör när samhället bryter samman omkring dem. En politiker, en trebarnsfamilj i ett villaområde, en "prepper", en polisman, två militärer, en forskare. Vi får följa deras öden i separata trådar, men flera av bokens karaktärer länkas så småningom samman på olika vis.
"Stjärnklart" bjuder på många perspektiv på vad som skulle kunna hända när samhällsstrukturen faller ihop. Alla personer agerar utifrån sina tidigare erfarenheter, kunskaper och böjelser - ödet har därmed mycket olika lotter i beredskap åt dem. Wilderäng backar inte för att låta personer man följt genom berättelsen plötsligt dö, vilket ger trovärdighet åt det scenario han målar upp.
Även om boken är en beskrivning av undergången för världen så som vi känner den, slutar den ändå i en något mer positiv anda. Efter allt elände finns ändå hopp om ett drägligt liv för dem som lyckats klara sig. Mänskligheten har en inbyggd förmåga att bilda samhällen präglade av samarbete, lag och ordning - om än inte i den form vi är vana vid i dagens demokratiska högteknologiska Sverige.
Vad som särskilt får mig att tänka efter är berättelsen om preppern Filip, som förberett sig på alla typer av katastrofscenarion han kan tänka sig, men ändå överraskas av just den form av kris som inträffar i "Stjärnklart" och till en början agerar minst sagt suboptimalt. "Preparatus supervivet" (latin för "den som är förberedd överlever") skrev Lars Wilderäng i mitt exemplar av "Stjärnklart", men jag skulle vilja lägga till ett "forsitan" (kanske) - "preparatus supervivet forsitan". Den som är förberedd på krissituationer har oftast ett bättre utgångsläge än den oförberedde, men vid en riktigt allvarlig kris behövs också en portion tur. Det finns mycket som kan gå fel. Den som tänker som en prepper måste också vara beredd på att tänka kreativt och improvisera hyfsade strategier i helt oväntade situationer. Samtidigt ska man i en krissituation hålla i åtanke att det finns många personer som har olika psykiska störningar, ibland av det mindre trevliga slaget.
Detta är en tänkvärd bok, som jag rekommenderar alla att läsa.
Slutligen måste jag säga att "Stjärnklart" är oerhört spännande och det är mycket svårt att släppa boken när man väl börjat läsa. Jag kunde inte sluta läsa förrän alldeles för sent på natten.
"Stjärnklart" handlar om vad som händer med vårt samhälle när vår teknologiska infrastruktur fallerar. Vi får följa ett antal olika personer och hur de reagerar och vad de gör när samhället bryter samman omkring dem. En politiker, en trebarnsfamilj i ett villaområde, en "prepper", en polisman, två militärer, en forskare. Vi får följa deras öden i separata trådar, men flera av bokens karaktärer länkas så småningom samman på olika vis.
"Stjärnklart" bjuder på många perspektiv på vad som skulle kunna hända när samhällsstrukturen faller ihop. Alla personer agerar utifrån sina tidigare erfarenheter, kunskaper och böjelser - ödet har därmed mycket olika lotter i beredskap åt dem. Wilderäng backar inte för att låta personer man följt genom berättelsen plötsligt dö, vilket ger trovärdighet åt det scenario han målar upp.
Även om boken är en beskrivning av undergången för världen så som vi känner den, slutar den ändå i en något mer positiv anda. Efter allt elände finns ändå hopp om ett drägligt liv för dem som lyckats klara sig. Mänskligheten har en inbyggd förmåga att bilda samhällen präglade av samarbete, lag och ordning - om än inte i den form vi är vana vid i dagens demokratiska högteknologiska Sverige.
Vad som särskilt får mig att tänka efter är berättelsen om preppern Filip, som förberett sig på alla typer av katastrofscenarion han kan tänka sig, men ändå överraskas av just den form av kris som inträffar i "Stjärnklart" och till en början agerar minst sagt suboptimalt. "Preparatus supervivet" (latin för "den som är förberedd överlever") skrev Lars Wilderäng i mitt exemplar av "Stjärnklart", men jag skulle vilja lägga till ett "forsitan" (kanske) - "preparatus supervivet forsitan". Den som är förberedd på krissituationer har oftast ett bättre utgångsläge än den oförberedde, men vid en riktigt allvarlig kris behövs också en portion tur. Det finns mycket som kan gå fel. Den som tänker som en prepper måste också vara beredd på att tänka kreativt och improvisera hyfsade strategier i helt oväntade situationer. Samtidigt ska man i en krissituation hålla i åtanke att det finns många personer som har olika psykiska störningar, ibland av det mindre trevliga slaget.
Detta är en tänkvärd bok, som jag rekommenderar alla att läsa.
Slutligen måste jag säga att "Stjärnklart" är oerhört spännande och det är mycket svårt att släppa boken när man väl börjat läsa. Jag kunde inte sluta läsa förrän alldeles för sent på natten.
2015-01-21
Prepping goes P3!
Via bloggrannarna Swedish Prepper och Centrifugen.se fick jag tipset om att prepparen Urvaken var med i Morgonpasset i P3. Detta program är mycket lyssningsvärt och finns att avlyssna på Sveriges radios hemsida och är 41 minuter långt. Särskilt tycker jag om detta program eftersom Urvaken är väldigt avslappnad och radiomässig. Han passar väl in i jargongen i Morgonpasset utan att för den skull bli oseriös.
Urvaken tar upp viktiga saker angående personlig krisberedskap såsom ansvarsprincipen, GHB (Get Home Bag) eller EDC (Every Day Carry), samt effekterna av ett längre strömavbrott.
Så ta nu och lägg 41 minuter på att lyssna på programmet medan du kollar upp hur det står till med din personliga beredskap. Ett tips är också att läsa Civilförsvarsförbundets sidor med tips och råd för olika typer av tänkbara krissituationer.
Och glöm inte STOP - Stanna Tänk Orientera Planera. Detta är grunden i all krishantering.
Urvaken tar upp viktiga saker angående personlig krisberedskap såsom ansvarsprincipen, GHB (Get Home Bag) eller EDC (Every Day Carry), samt effekterna av ett längre strömavbrott.
Så ta nu och lägg 41 minuter på att lyssna på programmet medan du kollar upp hur det står till med din personliga beredskap. Ett tips är också att läsa Civilförsvarsförbundets sidor med tips och råd för olika typer av tänkbara krissituationer.
Och glöm inte STOP - Stanna Tänk Orientera Planera. Detta är grunden i all krishantering.
- Stanna. Innan du gör något förhastat eller i panik, stanna upp och genomför följande steg.
- Tänk. Tänk igenom vad som har hänt och din situation, utrustning med mera.
- Orientera. Var är du? Behöver du ta dig därifrån eller kan du stanna kvar?
- Planera. Till sist är det dags att göra upp en handlingsplan för hur du ska agera. Du behöver kanske också tänka ut en plan B att ta till om något skulle gå fel med plan A.
2014-10-09
Uppsala diskuterade bensinkris
En läsare tipsade om en konferens som hölls i förrgår i Uppsala med titeln Vad händer när bensinpumpen sinar? – Samhällets sårbarhet vid bränslebrist. Det är bra att det nu blir fler som vaknar och diskuterar detta ämne. Över hundra lokala och regionala politiker, tjänstemän och aktörer inom näringslivet deltog i tisdagens konferens. På programmet fanns bland annat följande punkter som inledande föredrag:
Twitterkommentarerna på konferensens hemsida innehåller en del intressant för oss som inte deltog i konferensen.
Det som presenterades är förstås inga nyheter för den som brukar läsa mig och mina bloggrannar, men bra att det nu tas upp i mer officiella sammanhang. Det är dock tveksamt huruvida det kommer att leda till några faktiska förändringar av samhället i en riktning mot mindre sårbarhet. Så länge som kommersiella villkor får styra utvecklingen utan större krav från samhället på att det måste hållas en viss beredskap för störningar så kommer utvecklingen att gå mot allt större sårbarhet. Se bara på den centralisering av livsmedelsproduktion och -distribution som ständigt pågår.
- "Svält i Sverige vid oljekris?" Birgit Landquist, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik, och Ola Pettersson, JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, talar om konsekvenserna av en bränslebrist utifrån hur beroende svenskt jordbruk är av importerad fossil energi.
- "En vecka utan lastbilar i Uppsala." Torbjörn Heierson, Sveriges Åkeriföretag (region ABC), talar om vilka brister på förnödenheter som skulle uppstå i samhället med en vecka utan lastbilstransporter.
Twitterkommentarerna på konferensens hemsida innehåller en del intressant för oss som inte deltog i konferensen.
- Basen för svensk livsmedelsproduktion är oljeimport
- Svenskt jordbruk är teknik och tidsoptimerat, inte energioptimerat
- Studie vad händer om tunga transporter upphör tvärt i Uppsala, Dag 2 ingen mat på äldreboenden, lärdomar från Gudrun?
- Ökar vi sårbarheten ytterligare på det sätt vi utvecklar samhället?
- Vad händer i Uppsala om lastbilarna inte kan köra? Det blir snabbt glest i butikshyllan, säger Torbjörn Heierson
Det som presenterades är förstås inga nyheter för den som brukar läsa mig och mina bloggrannar, men bra att det nu tas upp i mer officiella sammanhang. Det är dock tveksamt huruvida det kommer att leda till några faktiska förändringar av samhället i en riktning mot mindre sårbarhet. Så länge som kommersiella villkor får styra utvecklingen utan större krav från samhället på att det måste hållas en viss beredskap för störningar så kommer utvecklingen att gå mot allt större sårbarhet. Se bara på den centralisering av livsmedelsproduktion och -distribution som ständigt pågår.
2014-08-22
Svenska bönor i butik
Jag läser att svenskodlade kidneybönor, svarta bönor och vita bönor nu finns i butikerna genom Lantmännenägda GoGreen. Tidigare har de enda svenska kokbönor man kunnat få tag på varit bruna bönor, men som jag skrev för några år sedan går det utmärkt att odla även andra sorter av kokbönor i Sverige. Fältförsöken har nu alltså lett till kommersiell odling av kokbönor i Skåne och på Öland.
Om vi vill ha en god livsmedelssäkerhet vid kriser måste vi ha svensk livsmedelsproduktion och då måste vi också köpa svensk mat. Därför är det positivt ur livsmedelsförsörjningssynpunkt att det nu finns svenska bönor i handeln. De bönor som hittills funnits i handeln har vad jag kunnat läsa på förpackningarna i mitt skåp mestadels kommit från Kina.
När jag för två år sedan skrev om bloggen Bara svensk mat uppmärksammade jag att Fagraslätt redan då odlade och sålde svenska kokbönor. Nu har de alltså blivit en av leverantörerna till GoGreens satsning.
Även linser går bra att odla i Sverige - jag har själv gjort försök i liten skala med puy-linser, svarta linser och gröna linser. Nu ser jag att Fagraslätt i Skåne även odlar puy-linser, men tydligen bara har dem till direktförsäljning ännu. Detta gäller även de sojabönor som Fagraslätt odlar.
Jag har själv odlat kokbönor i liten skala både på lantställe i Östergötland och på odlingslott i Stockholm, så det går bra även utanför Skåne och Öland. Om avkastningen i övriga Sverige blir tillräcklig för att det ska bli kommersiellt lönsamt vet jag dock inte.
Apropå svenskodlade livsmedel rekommenderar jag att lyssna på det seminarium som Civilförsvarsförbundet anordnade i Almedalen i somras med rubriken "Riskerar vi att få svälta i kristider?" som bloggrannen Swedish Prepper tipsar om.
Som jag skrev nyligen ökar Sveriges livsmedelsimport och vår export av spannmål minskar. I år ser det dock ut som om vi får den största svenska spannmålsskörden sedan 1997.
Vad gäller livsmedel noterar jag även att kycklingjätten Kronfågel köper Bosarpskyckling, Sveriges största producent av ekologisk kyckling och den enda ekologiska kyckling som finns att köpa i många livsmedelsbutiker. Vad detta innebär för produktionen i framtiden återstår att se, men detta är en del av den trend mot centralisering och stordrift som präglar svensk livsmedelsproduktionen.
Till sist noterar jag den positiva nyheten att Sveriges enda lantras av grisar, Linderödssvin, äter mördarsniglar. Kanske något för alla som har problem med mördarsniglar och har plats för svinuppfödning till husbehov. Detta kan vara positivt för Linderödssvinet. Det finns idag bara cirka 300 stycken, men börjar de födas upp av dem som vill bli av med mördarsniglar kan antalet öka. Även en liten ökning betyder mycket för en ras där det finns så få individer.
Om vi vill ha en god livsmedelssäkerhet vid kriser måste vi ha svensk livsmedelsproduktion och då måste vi också köpa svensk mat. Därför är det positivt ur livsmedelsförsörjningssynpunkt att det nu finns svenska bönor i handeln. De bönor som hittills funnits i handeln har vad jag kunnat läsa på förpackningarna i mitt skåp mestadels kommit från Kina.
När jag för två år sedan skrev om bloggen Bara svensk mat uppmärksammade jag att Fagraslätt redan då odlade och sålde svenska kokbönor. Nu har de alltså blivit en av leverantörerna till GoGreens satsning.
Även linser går bra att odla i Sverige - jag har själv gjort försök i liten skala med puy-linser, svarta linser och gröna linser. Nu ser jag att Fagraslätt i Skåne även odlar puy-linser, men tydligen bara har dem till direktförsäljning ännu. Detta gäller även de sojabönor som Fagraslätt odlar.
Jag har själv odlat kokbönor i liten skala både på lantställe i Östergötland och på odlingslott i Stockholm, så det går bra även utanför Skåne och Öland. Om avkastningen i övriga Sverige blir tillräcklig för att det ska bli kommersiellt lönsamt vet jag dock inte.
Apropå svenskodlade livsmedel rekommenderar jag att lyssna på det seminarium som Civilförsvarsförbundet anordnade i Almedalen i somras med rubriken "Riskerar vi att få svälta i kristider?" som bloggrannen Swedish Prepper tipsar om.
Som jag skrev nyligen ökar Sveriges livsmedelsimport och vår export av spannmål minskar. I år ser det dock ut som om vi får den största svenska spannmålsskörden sedan 1997.
En förutsättning för att prognosen ska bli verklighet är att vädret i augusti blir som under ett normalår.Nu vet vi dock att delar av Halland och Skaraslätten drabbats av väldigt mycket regn och översvämningar, vilket kan leda till att årets spannmålsskörd inte riktigt kommer upp till prognosen.
Vad gäller livsmedel noterar jag även att kycklingjätten Kronfågel köper Bosarpskyckling, Sveriges största producent av ekologisk kyckling och den enda ekologiska kyckling som finns att köpa i många livsmedelsbutiker. Vad detta innebär för produktionen i framtiden återstår att se, men detta är en del av den trend mot centralisering och stordrift som präglar svensk livsmedelsproduktionen.
Till sist noterar jag den positiva nyheten att Sveriges enda lantras av grisar, Linderödssvin, äter mördarsniglar. Kanske något för alla som har problem med mördarsniglar och har plats för svinuppfödning till husbehov. Detta kan vara positivt för Linderödssvinet. Det finns idag bara cirka 300 stycken, men börjar de födas upp av dem som vill bli av med mördarsniglar kan antalet öka. Även en liten ökning betyder mycket för en ras där det finns så få individer.
2014-08-21
Metankrater på Jamal
Tidigare i somras hittades mystisk krater på Jamal-halvön i nordvästra Sibirien. Denna ogästvänliga halvö består mest av tundra med permafrost under.
Enligt Natures artikel har man nu förstått vad kratern beror på, nämligen ett utbrott av metangas. Den frusna marken tinade delvis upp och just här släpptes därmed en massa metangas ut, som orsakade denna krater.
Stora mängder metangas finns lagrat i den arktiska permafrosten. Det är illavarslande att de nu släpps ut, då metan är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Det är dock också så att metan har en betydligt kortare livslängd i atmosfären (halveringstid sju år) än koldioxid, så effekten går över snabbt. Så nej alla undergångsromantiker, det blir ingen snabb klimatkollaps denna gång heller.
Däremot kommer metanraparna från tundran och ishavet att bidra till den globala uppvärmningen, som därmed blir snabb i en geologisk skala, men inte i en människolivsskala.
Som jag skrivit flera gånger tidigare märks inte effekterna av den globala uppvärmningen som "global warming", utan mer som "global weirding" - att vädret blir allt konstigare. Vi ser det redan.
Det kan ju vara en slump, men vi har denna sommar sett en mängd väderrekord i Sverige. Nu senast de extrema regnen i Västergötland och Halland.
Vi har också haft den största skogsbranden i modern tid i Västmanland. Denna händelse har också tydligt illustrerat hur mer extremt väder ställer högre krav på samhällets katastrofberedskap. En beredskap som har visat sig vara tragiskt dålig. Dags att verkligen ställa politikerna till svars, nu när det är val snart.
Klimatkaos är troligen det bästa ordet för att beskriva vad vi får. Detta är inte ett problem som kan lösas, utan ett predikament som vi måste förhålla oss till. Mänskligheten har redan släppt ut så mycket koldioxid att det räcker för att förändra klimatet kraftigt. Även om vi skulle stoppa utsläppen helt idag (fullständigt osannolikt) skulle effekterna fortsätta. Det handlar därför om att anpassa sig till denna nya verklighet eller att riskera att råka väldigt illa ut.
De första sju månaderna av 2014 var för övrigt de tredje varmaste sedan mätperiodens början och alla de varmaste åren har inträffat från extremåret 1998 och framåt. Visst ser vi just nu en paus i uppvärmningen, då 1998 som sagt var ett extremt år, men vi kommer säkerligen att snart få se något nytt extremår.
Enligt Natures artikel har man nu förstått vad kratern beror på, nämligen ett utbrott av metangas. Den frusna marken tinade delvis upp och just här släpptes därmed en massa metangas ut, som orsakade denna krater.
Stora mängder metangas finns lagrat i den arktiska permafrosten. Det är illavarslande att de nu släpps ut, då metan är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Det är dock också så att metan har en betydligt kortare livslängd i atmosfären (halveringstid sju år) än koldioxid, så effekten går över snabbt. Så nej alla undergångsromantiker, det blir ingen snabb klimatkollaps denna gång heller.
Däremot kommer metanraparna från tundran och ishavet att bidra till den globala uppvärmningen, som därmed blir snabb i en geologisk skala, men inte i en människolivsskala.
Som jag skrivit flera gånger tidigare märks inte effekterna av den globala uppvärmningen som "global warming", utan mer som "global weirding" - att vädret blir allt konstigare. Vi ser det redan.
Det kan ju vara en slump, men vi har denna sommar sett en mängd väderrekord i Sverige. Nu senast de extrema regnen i Västergötland och Halland.
Vi har också haft den största skogsbranden i modern tid i Västmanland. Denna händelse har också tydligt illustrerat hur mer extremt väder ställer högre krav på samhällets katastrofberedskap. En beredskap som har visat sig vara tragiskt dålig. Dags att verkligen ställa politikerna till svars, nu när det är val snart.
Klimatkaos är troligen det bästa ordet för att beskriva vad vi får. Detta är inte ett problem som kan lösas, utan ett predikament som vi måste förhålla oss till. Mänskligheten har redan släppt ut så mycket koldioxid att det räcker för att förändra klimatet kraftigt. Även om vi skulle stoppa utsläppen helt idag (fullständigt osannolikt) skulle effekterna fortsätta. Det handlar därför om att anpassa sig till denna nya verklighet eller att riskera att råka väldigt illa ut.
De första sju månaderna av 2014 var för övrigt de tredje varmaste sedan mätperiodens början och alla de varmaste åren har inträffat från extremåret 1998 och framåt. Visst ser vi just nu en paus i uppvärmningen, då 1998 som sagt var ett extremt år, men vi kommer säkerligen att snart få se något nytt extremår.
2014-04-11
Fortfarande kontantlös?
Om du fortfarande tillhör dem som går omkring utan kontanter på fickan kanske du bör tänka om efter gårdagens teknikhaveri hos Swedbank, där kort, automater, mobilbank, internetbank, kort sagt hela verksamheten, avstannade under sex timmar. Detta på grund av en "rutinmässig uppdatering" av datorsystemet som slog fel.
Förutom att det kontantlösa samhället har många dåliga sidor så ställer det till problem för många.
Det kontantlösa samhället har inte heller särskilt många år på nacken - ser vi på mängden sedlar och mynt utgivna av Riksbanken är det först sedan 2007 som den minskat och som vi ser den riktigt starka trenden mot mindre kontantanvändning. Det är också bara några år sedan som det kom kontantlösa bankkontor, men det har gått snabbt. I Sverige fanns år 2009 inga kontantlösa bankkontor. År 2010 var det 179 kontantlösa av de då 1 833 bankkontoren. 2011 var antalet 560. Vid slutet av 2012 var 756 av Sveriges 1 839 bankkontor kontantlösa. Ett stort experiment - undrar hur länge det kommer att fortgå...
- Vi har inte haft ett så stor avbrott tidigare, säger bankens presschef, Anna Sundblad.Där ljuger hon! I november 2010 hade Swedbank ett jättehaveri under 8 timmar, som visserligen den gången berodde på ett elfel, inte på programvaruuppdatering, men som slog ut inloggning, räkningsbetalning, bankomater och kort, alltså ungefär som gårdagens avbrott, men två timmar längre. Var gårdagskvällens händelse så utmanande för förtroendet att Swedbanks presschef ser sig tvungen att ta till en lögn?
- Sannolikheten för att något sådant här sker är, enligt vår bedömning, väldigt låg, säger Sundblad.Det var inte så osannolikt trots allt - det har ju ändå inträffat. Två flertimmarshaverier har inträffat inom tre och ett halvt år, visserligen med olika orsaker, men de blottar kortsamhällets skörhet, som SvD:s Neurath skriver. Bankerna prioriterar vinsterna över ett robust betalningssystem och Finansinspektionen verkar inte kräva något annat.
Bankerna har allt att vinna på att pengar, tillgångar och skulder, förpassas till den digitala världen. Det är betydligt mer lönsamt. Själva kortavgiften på omkring 200 kronor per år från kunderna är bara en del av inkomstflödet. Varje gång du drar ditt kort tjänar banken lite pengar, och knaprar från handelns omsättning. Av de 80 öre per kortköp, som de flesta handlare får betala för varje korttransaktion, går merparten till den kortutgivande banken.Som jag har skrivit förut så är det inte alls osannolikt att systemen står still, utan tvärtom något man får räkna med att det händer då och då.
I Sverige görs omkring 2 miljarder korttransaktioner årligen. Det blir alltså ett stort bidrag till bankvinsterna. Men den riktiga drömmen är att fler kunder handlar med kreditkort, som ger ännu högre intäkter till banken.
Jag har arbetat stora delar av mitt yrkesliv med verksamhetskritiska datasystem och jag vet av egen erfarenhet att förr eller senare händer i alla system det där "omöjliga" som gör att hela systemet går ner, hur mycket säkerhetsåtgärder och redundans man än byggt in. [...] Jag har varit med om att datasystem som inte "får" stå still gör det i över ett dygn.Så visst kan det vara praktiskt med plastkort att betala med, men som jag skrivit tidigare ska man vara beredd på att det inte funkar och ha en reserv i form av kontanter. Om kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ännu bättre är förstås att ha ett beredskapslager av mat som räcker i en vecka (Civilförsvarsförbundets rekommendation). Då klarar man även andra störningar. Men någon tusenlapp i kontanter är ändå bra att ha hemma.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp.För att man ska kunna använda sina kontanter i en situation där kortsystemet är ur funktion behövs dock att möjligheten finns att betala med kontanter. Om tillräckligt få köp sker med kontanter finns risken att exempelvis en butiksinnehavare kommer att slopa möjligheten att använda kontanter. Därför måste tillräckligt många använda kontanter även i vanliga fall. Jag använder till stor del kontanter när jag gör mina vardagsinköp och försöker att fördela så att jag betalar med kontanter på olika ställen.
Förutom att det kontantlösa samhället har många dåliga sidor så ställer det till problem för många.
Det kontantlösa samhället har inte heller särskilt många år på nacken - ser vi på mängden sedlar och mynt utgivna av Riksbanken är det först sedan 2007 som den minskat och som vi ser den riktigt starka trenden mot mindre kontantanvändning. Det är också bara några år sedan som det kom kontantlösa bankkontor, men det har gått snabbt. I Sverige fanns år 2009 inga kontantlösa bankkontor. År 2010 var det 179 kontantlösa av de då 1 833 bankkontoren. 2011 var antalet 560. Vid slutet av 2012 var 756 av Sveriges 1 839 bankkontor kontantlösa. Ett stort experiment - undrar hur länge det kommer att fortgå...
2012-09-07
Förbered er på mer extremväder!
Jag skrev tidigare idag om hur den arktiska havsisen krymper snabbt och att det definitivt finns anledning att oroa sig för klimatet. Frågan är nu om vi som Cornucopia skriver blir kokta, stekta, inlagda eller rökta.
Det finns en del forskning runt hur vädret kan komma att förändras. En bra men ganska lång sammanfattning av kunskapsläget finns hos ThinkProgress.
Vårt väder i den tempererade zonen påverkas till stor del av jetströmmen, en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd, som bildas på gränsen mellan den kallare luften i polarregionerna och den varmare luften längre söderut. Polarfrontsjetströmmen rör sig i stora vågor (kallade Rossbyvågor) mellan omkring 40-60 grader nord. Se bild till höger från Wikipedia.
Det är dessa Rossbyvågor som avgör hur vädret blir på olika platser i den tempererade zonen. De delar som ligger söder om jetströmmen får generellt varmare väder, de som ligger norr om den får svalare väder, de som ligger i närheten av den får mycket nederbörd. Rossbyvågorna rör sig långsamt västerut, vilket gör att vädermönstren förflyttar sig och vi får omväxlande väder i den tempererade zonen.
När Arktis värms upp blir temperaturskillnaden mellan Arktis och omgivande trakter mindre. Vi får alltså en svagare temperaturgradient över det område där jetströmmen ligger. Särskilt uttalat blir detta under hösten och vintern, då en stor mängd värme som finns lagrad i Norra ishavet avges till atmosfären. Vid en svagare temperaturgradient blir det svagare vindar på höga höjder (se diagrammet till höger för 500 hPa-nivån, som ligger runt 5 km höjd). De svagare vindarna gör att Rossbyvågorna rör sig långsammare. Detta leder i sin tur till att vädermönstren ligger kvar längre tid - vi får längre värmeböljor, längre köldknäppar, längre torrperioder och längre perioder av nederbörd. Denna modell bekräftas också av observationerna - över de senaste decennierna är just detta vad som har hänt.
Vi måste alltså förbereda oss på kraftigare värmeböljor, bistrare köldknäppar, fler översvämningar, återkommande torka och större snöfall. Detta gäller oavsett vad man anser att klimatförändringarna beror på. Jag själv håller för troligt att förändringarna till stor del är orsakade av mänskliga utsläpp av CO2, men även om man inte tror på detta så är det tydligt att förändringar sker.
Samhällets beredskap för mer extremt väder får väl milt uttryckt ses som mindre god. Det är bara att se hur lite mer snö eller kyla än normalt påverkar kollektivtrafiken i Stockholm. Till råga på allt har Sverige genom att avskaffa värnplikten och istället satsa på en yrkesarmé gjort sig av med en manskapsreserv som kunde rycka in vid extrema väderhändelser. Dessutom har vi byggt allt mer infrastruktur och ofta bostäder och andra fastigheter nära vattendrag.
Beredskapen inför mer extremväder innefattar såväl personlig beredskap som att försöka påverka politikerna att se till att samhället har en beredskap.
Extremväder påverkar också i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.
Notera att större delen av de torkdrabbade områdena har ett L på sig, som står för långsiktig torka (mer än sex månader).
Så hur förbereder man jordbruket för mer extremväder? Ett svar tror jag är diversifiering. Det gäller att satsa på flera olika grödor, så att även om skörden av en blir dålig, så kompenseras det av andra grödor. I delar av USA kan det till exempel vara aktuellt att odla mer torktålig durra (engelska sorghum) istället för majs. I andra delar av världen kan det vara aktuellt att odla mer av grödor som tål mycket nederbörd, o.s.v.
Det finns en del forskning runt hur vädret kan komma att förändras. En bra men ganska lång sammanfattning av kunskapsläget finns hos ThinkProgress.
Vårt väder i den tempererade zonen påverkas till stor del av jetströmmen, en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd, som bildas på gränsen mellan den kallare luften i polarregionerna och den varmare luften längre söderut. Polarfrontsjetströmmen rör sig i stora vågor (kallade Rossbyvågor) mellan omkring 40-60 grader nord. Se bild till höger från Wikipedia.
Det är dessa Rossbyvågor som avgör hur vädret blir på olika platser i den tempererade zonen. De delar som ligger söder om jetströmmen får generellt varmare väder, de som ligger norr om den får svalare väder, de som ligger i närheten av den får mycket nederbörd. Rossbyvågorna rör sig långsamt västerut, vilket gör att vädermönstren förflyttar sig och vi får omväxlande väder i den tempererade zonen.
När Arktis värms upp blir temperaturskillnaden mellan Arktis och omgivande trakter mindre. Vi får alltså en svagare temperaturgradient över det område där jetströmmen ligger. Särskilt uttalat blir detta under hösten och vintern, då en stor mängd värme som finns lagrad i Norra ishavet avges till atmosfären. Vid en svagare temperaturgradient blir det svagare vindar på höga höjder (se diagrammet till höger för 500 hPa-nivån, som ligger runt 5 km höjd). De svagare vindarna gör att Rossbyvågorna rör sig långsammare. Detta leder i sin tur till att vädermönstren ligger kvar längre tid - vi får längre värmeböljor, längre köldknäppar, längre torrperioder och längre perioder av nederbörd. Denna modell bekräftas också av observationerna - över de senaste decennierna är just detta vad som har hänt.
Vi måste alltså förbereda oss på kraftigare värmeböljor, bistrare köldknäppar, fler översvämningar, återkommande torka och större snöfall. Detta gäller oavsett vad man anser att klimatförändringarna beror på. Jag själv håller för troligt att förändringarna till stor del är orsakade av mänskliga utsläpp av CO2, men även om man inte tror på detta så är det tydligt att förändringar sker.
Samhällets beredskap för mer extremt väder får väl milt uttryckt ses som mindre god. Det är bara att se hur lite mer snö eller kyla än normalt påverkar kollektivtrafiken i Stockholm. Till råga på allt har Sverige genom att avskaffa värnplikten och istället satsa på en yrkesarmé gjort sig av med en manskapsreserv som kunde rycka in vid extrema väderhändelser. Dessutom har vi byggt allt mer infrastruktur och ofta bostäder och andra fastigheter nära vattendrag.
Beredskapen inför mer extremväder innefattar såväl personlig beredskap som att försöka påverka politikerna att se till att samhället har en beredskap.
Extremväder påverkar också i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.
Notera att större delen av de torkdrabbade områdena har ett L på sig, som står för långsiktig torka (mer än sex månader).
Så hur förbereder man jordbruket för mer extremväder? Ett svar tror jag är diversifiering. Det gäller att satsa på flera olika grödor, så att även om skörden av en blir dålig, så kompenseras det av andra grödor. I delar av USA kan det till exempel vara aktuellt att odla mer torktålig durra (engelska sorghum) istället för majs. I andra delar av världen kan det vara aktuellt att odla mer av grödor som tål mycket nederbörd, o.s.v.
Labels:
arktis,
beredskap,
diversifiering,
is,
jordbruk,
klimat,
livsmedel,
torka,
väder,
översvämning
2012-08-04
Utan vatten?
Nu blev jag utan vatten i kranen. Inget tryck. Vad gör man då?
Jo, då går man längst ner i huset (i mitt fall ner till tvättstugan i källaren) och fyller vatten på de tomma flaskor man har hemma. I ett flerbostadshus finns flera liter vatten stående i ledningarna och även i en villa eller radhus brukar man kunna hitta någon kran där det finns lite vatten kvar, beroende på hur ledningarna är dragna.
Läs även vad jag skrev häromåret om vattenstopp.
Många survivalister lagrar vatten i dunkar hemma och det är inte heller något fel på det.
Alltid redo!
Jo, då går man längst ner i huset (i mitt fall ner till tvättstugan i källaren) och fyller vatten på de tomma flaskor man har hemma. I ett flerbostadshus finns flera liter vatten stående i ledningarna och även i en villa eller radhus brukar man kunna hitta någon kran där det finns lite vatten kvar, beroende på hur ledningarna är dragna.
Läs även vad jag skrev häromåret om vattenstopp.
Många survivalister lagrar vatten i dunkar hemma och det är inte heller något fel på det.
Alltid redo!
2012-05-22
Resa till Grekland?
Jag fick nyligen frågan vad jag har för rekommendationer till någon som planerar för att resa till Grekland. Det politiska läget är ju minst sagt osäkert och som väntat blir det nyval i juni.
Passande nog kom DN med en bunt goda råd igår. Över en halv miljon svenskar besöker varje år Grekland, så det är verkligen viktigt med vettig information. Här följer några av deras råd, kompletterade med mina egna.
Redan nu uppträder tydligen brist på vissa varor i Grekland. Enligt artikeln fortsätter franska och spanska leverantörer att sälja till Grekland, medan de tyska vägrar att göra det. Ett problem här är tydligen att försäkringsbolagen vägrar att täcka varorna vid leverans till Grekland. Det blir också problem för grekisk utrikeshandel på grund av att motparter i andra länder inte längre litar på de grekiska bankerna. Som jag påpekade förra sommaren är det viktigt för ett land och dess banker att behålla sin kreditvärdighet, för annars blir det stora problem med import.
Passande nog kom DN med en bunt goda råd igår. Över en halv miljon svenskar besöker varje år Grekland, så det är verkligen viktigt med vettig information. Här följer några av deras råd, kompletterade med mina egna.
- Ha ordentligt med kontanter, eurosedlar eller dollar (det senare verkar vara väldigt vettigt).
- Risken finns för att vid en allvarlig kris så spärras alla bankomater av regeringen. Det kan handla både om ett valutabyte eller en större bankkrasch.
- Lita inte på att det vid en allvarlig kris kommer att fungera att betala med kreditkort.
- Håll dig uppdaterad både inför och under resan. Svenska ambassaden i Aten har (liksom övriga ambassader) en sida med reseinformation för Grekland.
- Undvika större folksamlingar och demonstrationer, som kan förekomma framförallt i de stora städerna i Grekland.
- Var beredd på att grekiska transportföretag, t.ex. färjerederier eller bussbolag, plötsligt kan gå i konkurs och lämna resenärer strandade.
- Ha viktiga telefonnummer nedskrivna på papper, t.ex. till svenska ambassaden i Aten, researrangören, försäkringsbolaget, anhöriga. Detta gäller för övrigt vid alla utrikesresor.
- Ta med mediciner. Många grekiska apotek har brist på många mediciner.
- Om man vill komma söderut på semestern skulle jag i år välja ett mer stabilt resmål än Grekland. Även om man inte blir allvarligt drabbad kan det vara nog så jobbigt att få hemresan uppskjuten på grund av strejker, eller att tvingas ställa in en planerad resa.
- Om man ändå väljer att resa till Grekland eller till exempel ska dit för jobb så bör man definitivt göra upp en plan B för hur man ska agera om det blir allvarlig kris och tänka igenom hur man isåfall ska ta sig därifrån till närmaste grannland. Att ha en plan B är särskilt viktigt på öarna, då de flesta är beroende av fungerande transporter av förnödenheter. Förhoppningsvis behöver man inte använda sin plan B, men att ha den färdig kan göra semestern mer avslappnad och njutbar.
Redan nu uppträder tydligen brist på vissa varor i Grekland. Enligt artikeln fortsätter franska och spanska leverantörer att sälja till Grekland, medan de tyska vägrar att göra det. Ett problem här är tydligen att försäkringsbolagen vägrar att täcka varorna vid leverans till Grekland. Det blir också problem för grekisk utrikeshandel på grund av att motparter i andra länder inte längre litar på de grekiska bankerna. Som jag påpekade förra sommaren är det viktigt för ett land och dess banker att behålla sin kreditvärdighet, för annars blir det stora problem med import.
2011-10-18
Oplanerat gått kort bostadsmarknaden
Ni har kanske tyckt att det varit glest med inlägg här den senaste tiden, men det har sin förklaring i att jag håller på att flytta och inte har tid över till att skriva. Jag har alltså funnit en ny bostad.
En bieffekt av detta är att jag nu gått kort den svenska bostadsmarknaden, vilket i och för sig inte var fel. Jag önskar bara att det hade skett under mer planerade omständigheter. Jag skrev i februari om att blanka bostadsmarknaden, men det svåra här är ju tajmingen då man måste ta hänsyn till bland annat jobb/studier, eventuell fru/man/sambo och eventuella barn. När det nu blev som det blev för mig så är tajmingen som jag ser det rätt hyfsad.
Under tiden som jag fortsätter att sortera upp bland flyttkartonger och möbler kan ni läsa hos mina bloggrannar och då särskilt Cornucopias bästa inlägg på länge om "Förändring, motståndskraft och ... Mad Max?" och ASPO Sveriges Martin Saar med ett av sina bättre inlägg om "En värld utan olja".
Självklart har jag planerat min flytt även ur ett survivalistperspektiv och tänkt igenom prioriteringsordningen utifrån att det nödvändigaste ska fungera även om något oväntat skiter sig.
En bieffekt av detta är att jag nu gått kort den svenska bostadsmarknaden, vilket i och för sig inte var fel. Jag önskar bara att det hade skett under mer planerade omständigheter. Jag skrev i februari om att blanka bostadsmarknaden, men det svåra här är ju tajmingen då man måste ta hänsyn till bland annat jobb/studier, eventuell fru/man/sambo och eventuella barn. När det nu blev som det blev för mig så är tajmingen som jag ser det rätt hyfsad.
Under tiden som jag fortsätter att sortera upp bland flyttkartonger och möbler kan ni läsa hos mina bloggrannar och då särskilt Cornucopias bästa inlägg på länge om "Förändring, motståndskraft och ... Mad Max?" och ASPO Sveriges Martin Saar med ett av sina bättre inlägg om "En värld utan olja".
Självklart har jag planerat min flytt även ur ett survivalistperspektiv och tänkt igenom prioriteringsordningen utifrån att det nödvändigaste ska fungera även om något oväntat skiter sig.
2011-03-20
Hänt i veckan 13-20 mars
En sammanställning av intressanta saker jag läst denna vecka, men inte hunnit kommentera.
Japan
Arabvärlden
Japan
- Brist på allt i Japan.
Största problemet är avsaknaden av bensin eftersom den stryper tillgången på allt annat – som mat.
Vårt oljeberoende samhälle.De mest akuta behoven är mat och värme
Industrisamhället invaggar oss i en falsk trygghet som lätt faller samman.Nu är det också viktigt att snabbt få igång produktionen av temporära hem för de många som bor i skolors gympasalar och andra tillfälliga härbärgen. Francis Markus tror att det kan ta tre till fyra månader innan alla kan flytta från evakueringscentren.
- nära 18 700 försvunna eller döda.
Minst 280 000 är fortfarande hemlösa och lever i evakueringscenter, och många har brist på mat, värme och sjukvård. 300 000 hushåll saknar el och nästan en miljon rinnande vatten.
- Hungriga överlevande letar efter mat i ruinerna.
- Internet och mobiltelefoner viktiga efter katastrofen.
Japanerna är mycket beroende av sina mobiltelefoner. När landets samlade mobiltrafik skulle ledas via den infrastruktur som överlevt skalvet blev belastningen så hög att systemet kollapsade.
[...]
Men när elledningar och kraftverk skadats är bristen på elektricitet på väg att bli ett stort problem. Laddare och batterier är slutsålda på många platser och utan laddade batterier är många avskurna från omvärlden. - Kreditswappar på Japans statsskuld och framförallt på kärnkraftverksägaren TEPCO steg kraftigt i början av veckan men föll tillbaka något mot slutet av veckan. TEPCO är dock på ungefär samma nivå som Spaniens statsskuld. Bolaget har redan över 90 miljarder dollar i utestående lån - kommer de att klara sig utan statligt ingripande?
- Japans kejsare höll ett tv-tal till nationen - en smått sensationell händelse.
- Inte bara kärnkraft - en vattenkraftverksdamm gick sönder i jordbävningen och spolade bort 1800 hem. Vindkraftverken verkar dock ha klarat sig bra.
- Japan är visserligen ett exportland, men är till stor del importberoende för att kunna klara sin industri och export. Japan importerar omkring två tredjedelar av sin spannmål och en mängd andra livsmedel. Ögruppen har nästan inga egna mineraltillgångar utan importerar i princip alla råvaror som behövs för industriproduktionen. Framförallt importerar Japan all sin olja, kol och gas. Havererade raffinaderier och stängda hamnar ger svåra effekter även för importen.
- Fortfarande osäkerhet kring läget vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi, men läget ser ut att ha stabiliserats och situationen vara på rätt väg med vattenbesprutning och kabeldragningar. Officiell status är att olyckan nu är klass 5 - samma som Harrisburg.
- Svensk kärnkraft - expertbrist hot mot säkerheten.
- Kärnkraftsexperter talar om att framtida reaktorer måste ha passiva säkerhetssystem, såsom ESBWR och AP1000. Men hur gör man med bassängerna för utbränt avfall? Där har det varit stora problem vid Fukushima Dai-ichi och det var troligen därifrån som en hel del av utsläppen kom. Dessutom lever vi med en bunt befintliga reaktorer - hur ska vi göra dem säkrare?
- Per Lindvall skrev på E24.
Det är närmast en underdrift att hävda att tillgång till billig energi är en förutsättning för den moderna utvecklade globala ekonomin. Pris och tillgång till energi sätter förutsättningarna för transporter, produktion, uppvärmning/nedkylning och även kommunikation, det vill säga hur moderna människor lever och samhällen fungerar.
Tillgången till billig energi och kampen om energiresurser är redan ansträngd och kommer som den brittiskasiatiska jättebanken HSBCs chefekonom med det thrillerbetonande namnet Stephen King skriver i sin läsvärda bok ”Losing control” att bli än tuffare framöver, med den kraft och de behov som tillväxten i länder som Kina och Indien har och kräver.
- Många av övriga världens industrier är starkt beroende av importerade delar från Japan, framförallt elektronikkomponenter, vilket jag skrev om i veckan.
- iPad, iPhone och General Motors får problem.
- Elektronikföretag panikköper lager av kretsar och komponenter.
- Sammanfattning från Bloomberg i torsdags över vilka japanska fabriker som står stilla. Kiselplattor (används i integrerade kretsar och därmed i all elektronik), små LCD-glas samt metallpulver är viktiga.
- Privatisering gör Sverige dåligt rustat mot katastrofer
- Vår beredskap är inte alls god
- Sverige saknar krisledning inom landet
- Flera banker i USA inför kraftiga avgifter på bankomatuttag, men än så länge bara för dem som inte är kunder i banken.
Arabvärlden
- Nödrop från läkare i Bahrain
- Demonstrationer i Bahrain trots förbud
- Många skadade och några döda i Bahrain när soldater från Saudiarabien och kravallpoliser från Förenade arabemiraten gick in för att stödja regimen. Kung Hamad har utfärdat undantagstillstånd i Bahrain, med omedelbar verkan och gällande i minst tre månader.
Intåget av utländska styrkor i Bahrain är "oacceptabelt", enligt Iran. En talesman för regimen i Iran säger till Reuters att det kommer att "komplicera situationen".
Frågan är dock vad Iran praktiskt kan göra åt situationen förutom att komma med stora ord. - Vad vi inte ska glömma i sammanhanget - Bahrain är högkvarter för USA:s femte flotta och Saudiarabiens största oljefält Ghawar ligger bara omkring 10 mil därifrån, med 5 miljoner fat utvunna per dag, omkring hälften av Saudiarabiens produktion.
- I närliggande delar av Saudiarabien finns också många missnöjda shiamuslimer. Genom staden Qatif där det nyligen var protester går den stora oljeledningen från Ghawar till världens största oljehamn Ras Tanura.
- Över 30 döda i blodbad i Jemen.
- SIDA larmar om Jemen.
Jemen är ett av världens fattigaste länder. Hunger och undernäring breder ut sig i landet. Var tredje jemenit lider idag av akut undernäring och nästan hälften av barnen är underviktiga. Våldsamma konflikter, vattenbrist och katastrofal hälsovård förvärrar situationen. Minst 225 000 människor befinner sig samtidigt på flykt inom landet och lever under mycket utsatta och osäkra förhållanden.
- Gaddafi flippar ur - först detta:
Gaddafi kallar oppositionen för "terrorister kopplade till Usama bin Ladin" men hotar ändå att göra gemensam sak med radikala islamister om väststyrkor anfaller Libyen.
och sedan detta- Då kommer vi att alliera oss med al-Qaida och utropa heligt krig, sade Gaddafi.
- Benghazi hotat av Gaddafis styrkor. FN:s säkerhetsråd har sagt ja till en flygfri zon över Libyen (det var verkligen i sista minuten)
- Gaddafi blev rädd och utlyste vapenvila.
- Oljevapnet och gasvapnet:
Libyens oljeexport har redan helt havererat i spåren av inbördeskriget, och Libyen har därmed inget oljevapen att sätta in. Skadan är redan skedd, så därmed är det öppet för en intervention.
- NATO skjuter mot libyskt lufvärn, men Benghazi kan redan vara förlorat.
- Murphy's lag gäller fortfarande. Det som kan gå fel kommer att göra det, i Libyen precis som i Irak eller Afghanistan.
- Nordkorea söker matbistånd från fattiga länder i Afrika, som Zimbabwe.
- Nordkoreansk avhoppare om revolutionschanser.
Ko Young-hwan, a former North Korean diplomat now working for South Korea's Institute for National Security and Strategy, told a seminar on Monday, "Chances are slim" that North Korea will see a public uprising so long as Kim is alive because unlike Middle Eastern countries it lacks the Internet and social networking infrastructure.
In principle North Korea has the potential for a revolution because of corruption, growing distrust of the regime after a botched currency reform and serious grievances due to food shortages, Ko said. He warned party-military conflict could evolve into a civil war if Kim suddenly dies.
Labels:
bahrain,
banker,
befolkning,
beredskap,
energi,
industriproduktion,
japan,
jemen,
kärnkraft,
libyen,
nordkorea,
saudiarabien
2011-03-02
Beredskap / survivalism
Fler "favoriter i repris", alltså äldre inlägg från bloggen som fortfarande är aktuella. Dagens ämne är Beredskap / survivalism.
Nu är det snart slut på denna serie med "favoriter i repris" - bara ett avsnitt kvar.
Nu är det snart slut på denna serie med "favoriter i repris" - bara ett avsnitt kvar.
2010-12-11
Viktig myndighet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att analysera risker i samhället och att försöka se till att vi har beredskap för dem. De har en hel del väldigt matnyttigt material på sin hemsida. Senaste tillskottet var den rapport som presenterades igår och som kommer fram till att Sverige inte klarar extremväder.
Visserligen inträffar isstormar sällan i Sverige, men när de väl inträffar är konsekvenserna oerhörda. Och erfarenheterna från förra vintern visar att det räcker med mindre extremt vinterväder för att ställa till det rejält. Tummen på linsen skriver:
En effekt som jag tycker att MSB förbiser i rapporten är att ett längre elavbrott vintertid i tätorter skulle leda till att mängder av vattenledningar skulle frysa sönder, eftersom fjärrvärmesystemen och de centralvärmesystem som får sin värme levererad från fjärrvärmen är beroende av el för att pumpa runt varmvattnet. De spruckna ledningarna skulle i sin tur medföra enorma reparationsarbeten, och det skulle också ge svårigheter att få igång värmesystemen igen.
Läs även vad jag tidigare skrivit om vattenstopp och ekonomisk beredskap.
Annat läsvärt är Cornucopia om neosurvivalism och Stockman om preparatus superviviet. Bloggen "Blott Sverige svenska preppers har" skriver också intressanta artiklar i ämnet.
[Andra bloggar om beredskap, infrastruktur, survivalism]
Varken el, telekommunikationer eller transporter skulle fungera, menar MSB. Rekommendationen är att viktiga samhällsverksamheter ser till att de kan gå på någon form av reservkraft under minst en vecka. Och att man planerar för personalbortfall.Extremvädret som rapporten gäller är en isstorm, vilket skulle slå ut samtliga samhällsfunktioner i flera dagar. Senast det inträffade i vårt land var 1921.
En isstorm består till stor del av underkylt regn som skapar isbildning på till exempel vägar och elledningar. Fenomenet uppstår då varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Snön som faller i den varma luften smälter då och blir regn. När regnet sedan når ett kallare luftlager igen kyls det.Hur illa en isstorm kan drabba ett modernt samhälle framgår om man läser om följderna av den isstorm som drabbade mellersta USA i december 2007.
Visserligen inträffar isstormar sällan i Sverige, men när de väl inträffar är konsekvenserna oerhörda. Och erfarenheterna från förra vintern visar att det räcker med mindre extremt vinterväder för att ställa till det rejält. Tummen på linsen skriver:
Bor man i Stockholm så behövs det inget extremt väder för att både kollektivtrafik och vägar ska korka igen. Vissa dagar räcker det med att det är väder, vilket som helst...Så MSB:s genomgång kan vara bra för att förbättra samhällets undermåliga beredskap även för mindre extrema väderhändelser. Rapporten kan också vara nyttig läsning för den som vill förbättra sin personliga beredskap och förstå inom vilka områden som samhället kan fallera och där man således bör ha en egen beredskapsplan.
En effekt som jag tycker att MSB förbiser i rapporten är att ett längre elavbrott vintertid i tätorter skulle leda till att mängder av vattenledningar skulle frysa sönder, eftersom fjärrvärmesystemen och de centralvärmesystem som får sin värme levererad från fjärrvärmen är beroende av el för att pumpa runt varmvattnet. De spruckna ledningarna skulle i sin tur medföra enorma reparationsarbeten, och det skulle också ge svårigheter att få igång värmesystemen igen.
Läs även vad jag tidigare skrivit om vattenstopp och ekonomisk beredskap.
Annat läsvärt är Cornucopia om neosurvivalism och Stockman om preparatus superviviet. Bloggen "Blott Sverige svenska preppers har" skriver också intressanta artiklar i ämnet.
[Andra bloggar om beredskap, infrastruktur, survivalism]
2010-11-17
Swedbanks datorhaveri belyser riskerna
Igår var det ett jättelikt datorhaveri hos Swedbank, vilket förutom att man inte kunde logga in och betala räkningar också ledde till att Swedbanks kunder inte kunde ta ut pengar i bankomater eller betala med kort. Systemet var nere från klockan 15 till klockan 23. Bloggrannen Musik@Centrifugen tycker att det var ett bra genrep inför vad som kan komma framöver.
I april skrev jag så här.
Mina erfarenheter gör att jag inte litar på några komplexa system. Därför rekommenderade jag följande enkla beredskap.
Vi ska inte heller glömma att det aktuella haveriet inte hade en extern orsak. Den dagen någon bestämmer sig för och lyckas med en hackerattack på en bank, hur går det då?
Det vore också bra om privatpersoner såg över hur mycket kontanter de har tillgängliga, men att döma av såna här exempel tycks "fårket" inte se några risker med de komplexa systemen. Kommentaren blir bara att sånt här inte får hända. Men som sagt - det kommer att hända fler gånger.
[Andra bloggar om betalkort, kontanter, banker, beredskap, infrastruktur]
I april skrev jag så här.
Man kan ju fråga sig hur det skulle fungera vid ett strömavbrott i ett kontantlöst samhälle. Eller om en grävmaskin råkar klippa av dataledningar. Eller varför inte att betalsystemet bryter samman p.g.a. datafel. Vårt nuvarande betalsystem är tillräckligt sårbart som det är utan att behöva öka på kortanvändningen.Och i september skrev jag följande med anledning av att polisens telefonnummer slagits ut av datorstrul.
Tänk tanken att något liknande skulle drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar.Nu drabbade det inte hela kortbetalningssystemet, utan "bara" en av de större bankerna. Förhoppningsvis kan denna händelse bli en nyttig väckarklocka för alla som förespråkar ett kontantfritt samhälle. Jag har arbetat stora delar av mitt yrkesliv med verksamhetskritiska datasystem och jag vet av egen erfarenhet att förr eller senare händer i alla system det där "omöjliga" som gör att hela systemet går ner, hur mycket säkerhetsåtgärder och redundans man än byggt in. Jag kan intyga att det är väldigt svettigt att då sitta i en position med del i ansvaret för att systemet fungerar, med chef och kund flåsande i nacken. Jag har varit med om att datasystem som inte "får" stå still gör det i över ett dygn. I efterhand kan man se det som ett bra tillfälle att öva på de manuella reservrutinerna.
Mina erfarenheter gör att jag inte litar på några komplexa system. Därför rekommenderade jag följande enkla beredskap.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.Förhoppningsvis kommer det aktuella Swedbank-haveriet att leda till att de ser över sina rutiner, men grundproblemet kvarstår att det handlar om ett komplext datasystem, där man inte kan förutse alla möjliga felkällor. Så förr eller senare kommer liknande haverier åter att drabba våra betalningssystem och då är det viktigt att det finns reservrutiner, alltså i detta fall sedlar och mynt.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Vi ska inte heller glömma att det aktuella haveriet inte hade en extern orsak. Den dagen någon bestämmer sig för och lyckas med en hackerattack på en bank, hur går det då?
Det vore också bra om privatpersoner såg över hur mycket kontanter de har tillgängliga, men att döma av såna här exempel tycks "fårket" inte se några risker med de komplexa systemen. Kommentaren blir bara att sånt här inte får hända. Men som sagt - det kommer att hända fler gånger.
[Andra bloggar om betalkort, kontanter, banker, beredskap, infrastruktur]
2010-09-08
Vattenstopp
Förra veckan skrev jag om finansiell beredskap och denna vecka tänkte jag ta upp en viktig samhällsfunktion - vattenförsörjningen. Det handlar fortfarande om det jag kallar sund survivalism, alltså att vara förberedd så att man inte drabbas alltför hårt om något system tar paus. Med tanke på finanskriser och peak oil bör man nog förbereda sig på att vissa samhällsfunktioner framöver kan komma att ta paus oftare och längre än vad vi är bortskämda med idag.
De flesta svenskar har idag sin vattenförsörjning ordnad via kommunen och vi tar för givet att det ska komma rent vatten när vi öppnar kranen och att vi ska kunna skölja bort vår urin och våra fekalier med vatten.
Men så kommer plötsligt den där dagen när det inte kommer vatten. Det kan vara som för mig häromåret att det blivit en läcka på en stor ledning så man var tvungen att stänga av vattnet till flera kvarter. Drygt ett dygn tog det att fixa läckan så man kunde koppla in vattnet igen, eftersom det var vinter, snö, is, tjäle och allmänt svårgrävt ställe. Avstängningen skedde dagtid, så för de flesta kom det som en överraskning när de kom hem. Dessutom lyckades man inte fixa fram en nödvattenpost förrän nästa förmiddag. Jag hade (förberedd som jag är) ett litet lager av tomma plastflaskor, så jag tog helt enkelt med mig dem till närmsta ställe där jag kunde fylla på dem - handfatet på bibliotekets toa. Så hade jag raskt några liter vatten så att vi kunde laga mat, dricka, borsta tänderna och tvätta oss. De flesta grannar verkade däremot vara betydligt sämre förberedda och det gick en strid karavan av folk fram och tillbaks till lokala Icabutiken, där flaskvattnet raskt tog slut. Och varför köpa dyrt flaskvatten när man med minimal arbetsinsats kan få gratis som jag gjorde?
Skulle det bli vattenavbrott över ett större område och du inte har möjlighet att hämta vatten i närområdet kan det vara bra att veta att du oftast har flera liter rent vatten hemma - i toatanken. Lär dig redan idag hur du skruvar upp den så du kan komma åt vattnet och köp eventuellt in det verktyg (oftast en fast skruvnyckel) som behövs. Många toatankar är nämligen lite knöliga att öppna och resultatet kan lätt bli att du spolar iväg vattnet om du inte vet hur du ska göra.
Om du får för dig att hämta vatten i vattendrag eller sjöar, kolla absolut in råden på overlevnad.se, särskilt angående var man inte ska ta vatten. Mikrobiell rening av vattnet görs enklast genom att koka i 2-3 minuter. Detta blir ju särskilt relevant om exempelvis brunnen i sommarstugan slutar fungera. Drick då inte okokt sjövatten. Reningstabletter och liknande behövs inte - de är mest för hardcore-survivalister eller soldater. Tvättvatten behöver självklart inte kokas, men till tandborstning bör man nog ha renat vatten.
Så långt dricksvatten. Vad gäller vattentoan så tillämpar man sunt förnuft. Om vattnet strejkar spolar du alltså inte om du bara har kissat, utan endast när du har bajsat. Blir vattenstoppet långvarigt går det utmärkt att spola med en hink full med vatten från lämpligt påfyllningsställe.
Jag återkommer med fler goda råd och funderingar angående kritiska samhällsfunktioner. Nästa kapitel blir om el.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, infrastruktur, vatten]
De flesta svenskar har idag sin vattenförsörjning ordnad via kommunen och vi tar för givet att det ska komma rent vatten när vi öppnar kranen och att vi ska kunna skölja bort vår urin och våra fekalier med vatten.
Men så kommer plötsligt den där dagen när det inte kommer vatten. Det kan vara som för mig häromåret att det blivit en läcka på en stor ledning så man var tvungen att stänga av vattnet till flera kvarter. Drygt ett dygn tog det att fixa läckan så man kunde koppla in vattnet igen, eftersom det var vinter, snö, is, tjäle och allmänt svårgrävt ställe. Avstängningen skedde dagtid, så för de flesta kom det som en överraskning när de kom hem. Dessutom lyckades man inte fixa fram en nödvattenpost förrän nästa förmiddag. Jag hade (förberedd som jag är) ett litet lager av tomma plastflaskor, så jag tog helt enkelt med mig dem till närmsta ställe där jag kunde fylla på dem - handfatet på bibliotekets toa. Så hade jag raskt några liter vatten så att vi kunde laga mat, dricka, borsta tänderna och tvätta oss. De flesta grannar verkade däremot vara betydligt sämre förberedda och det gick en strid karavan av folk fram och tillbaks till lokala Icabutiken, där flaskvattnet raskt tog slut. Och varför köpa dyrt flaskvatten när man med minimal arbetsinsats kan få gratis som jag gjorde?
Skulle det bli vattenavbrott över ett större område och du inte har möjlighet att hämta vatten i närområdet kan det vara bra att veta att du oftast har flera liter rent vatten hemma - i toatanken. Lär dig redan idag hur du skruvar upp den så du kan komma åt vattnet och köp eventuellt in det verktyg (oftast en fast skruvnyckel) som behövs. Många toatankar är nämligen lite knöliga att öppna och resultatet kan lätt bli att du spolar iväg vattnet om du inte vet hur du ska göra.
Om du får för dig att hämta vatten i vattendrag eller sjöar, kolla absolut in råden på overlevnad.se, särskilt angående var man inte ska ta vatten. Mikrobiell rening av vattnet görs enklast genom att koka i 2-3 minuter. Detta blir ju särskilt relevant om exempelvis brunnen i sommarstugan slutar fungera. Drick då inte okokt sjövatten. Reningstabletter och liknande behövs inte - de är mest för hardcore-survivalister eller soldater. Tvättvatten behöver självklart inte kokas, men till tandborstning bör man nog ha renat vatten.
Så långt dricksvatten. Vad gäller vattentoan så tillämpar man sunt förnuft. Om vattnet strejkar spolar du alltså inte om du bara har kissat, utan endast när du har bajsat. Blir vattenstoppet långvarigt går det utmärkt att spola med en hink full med vatten från lämpligt påfyllningsställe.
Jag återkommer med fler goda råd och funderingar angående kritiska samhällsfunktioner. Nästa kapitel blir om el.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, infrastruktur, vatten]
2010-09-01
Beredd?
I vårt komplexa samhälle finns det många system som kan gå snett och ställa till det för vanligt folk. Idag kan man läsa att flera datorservrar i systemet för polisens telefonnummer 114 14 lade av i natt och det därför kan bli långa väntetider.
Tänk tanken att något liknande skulle drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar. Eller att avbrottet istället för polisens nummer skulle drabba larmcentralen 112.
Idag kan man också läsa att det är strömavbrott på hela Gotland. Strömavbrott inträffar hela tiden, men de större inträffar mer sällan. Ett av de värsta de senaste åren var det som orsakades av en kabelbrand i Akalla i maj 2002. Många tusen människor i Stockholms nordvästra förorter var då utan ström i flera dagar. Smålänningar och många andra i södra Sverige är ju vana vid strömavbrott titt som tätt, men 2003 var det mer allvarligt.
Ju mer komplext vårt samhälle blir, desto värre blir effekterna av avbrott i el eller data. Och systemen går sönder förr eller senare. Därför bör man vara beredd på att det kan gå snett och ha reservplaner. Detta kallar jag för sund survivalism. Survivalister finns i alla grader från dem som bygger upp lager av konserver och vapen till att såna som helt enkelt har reservplaner för när samhället inte fungerar riktigt som det ska. Jag tillhör de måttligare.
Andra exempel på samhällstörningar är de nedrivna ledningar som orsakat stora förseningar i tågtrafiken igår och idag. Det råkar vara så många problem på kort tid att bloggrannarna Musik @ Centrifugen och Cornucopia smått konspirationsteoretiskt börjar fundera på om det finns en dold avsikt bakom detta. Fast slumpen kan lätt koncentrera såna här händelser så att det ser ut som ett mönster.
Eller vad sägs om att din bank plötsligt stänger utan förvarning, som HQ Bank i måndags.
Alltid redo!
Hur kan man då förbereda sig för att inte drabbas alltför hårt av dessa livets förtretligheter? Om vi börjar med den pekuniära delen av livet, så är det alltid en bra idé att inte ha alla ägg i samma korg - alltså t.ex. som jag nämnde i mitt PS i måndags inte ha alla sina pengar på samma bank. Cornucopia föreslog i måndags att ha minst en månadslön på en annan bank än den ordinarie. Inom en månad bör man hinna styra över t.ex. löneutbetalningarna. En annan bra idé är att liksom jag inte ha samma bank som sin sambo/make/maka.
Sedan bör du (vilket jag och bloggrannarna ofta tjatar om) alltid ha en sparad buffert för att kunna klara ungefär ett halvårs utgifter om du blir sjuk eller arbetslös. Mitt hushåll har drabbats av två skräckexempel de senaste åren som visar att bufferten behöver vara minst så stor. Första gången var när min sambo var sjukskriven under större delen av första graviditeten och Försäkringskassan inte ville betala ut pengar. En månad innan planerat nedkomstdatum erkände Försäkringskassan efter en livlig brevväxling att de gjort fel och hela sjukpenningen för sex månader betalades ut retroaktivt. Den andra gången har jag nämnt förut här på bloggen. Förra hösten blev min sambo arbetslös och på grund av den hårda belastningen på a-kassorna just då dröjde det fyra månader innan första utbetalningen kom. I teorin skulle det ha tagit kortare tid, men det räcker ju med att någon blankett är felifylld eller något papper saknas för att handläggningstiden ska förlängas. För a-kassan talar ju inte omedelbart om att något är fel, utan först ska blanketterna ligga i en hög ett tag.
Skulle din bank hamna i trångmål är det bra att veta att det visserligen finns en obligatorisk Insättningsgaranti för svenska banker, men att det kan dröja upp till tre månader innan du får ut pengarna. Tänk därför efter hur mycket av dina sparpengar du vill vara utan i tre månader och dela eventuellt upp pengarna mer lika mellan dina två banker än vad jag föreslog ovan. Ett annat alternativ där sparpengarna är så säkra som möjligt är Riksgäldsspar - ingen hög ränta men säkrare än någon bank. Själv har jag några månadslöner undanstoppade där som buffert, eftersom banken ändå inte ger särskilt hög ränta.
Är du också beredd på att internetbanken kan strula? Musik @ Centrifugen uppmärksammade i måndags att Nordeas hemsida och internetbank strulade i måndags lagom när alla ska betala månadens räkningar. Det är fler saker som kan ställa till det med dina räkningsbetalningar. Förutom bankens hemsida måste även din internetförbindelse och koddosa fungera. För ett tag sedan råkade jag ut för att batteriet tog slut i koddosan. Inget problem tänkte jag och flyttade över batteriet från sambons koddosa, men det visade sig att även det hade tagit slut. Ut dagen efter för att köpa batteri, men på Teknikmagasinet var just den batteritypen slut då, så det fick bli ett betydligt dyrare batteri av samma typ från Klockmäster. Sedan dess har jag alltid ett reservbatteri hemma. Tillfälliga avbrott i internetförbindelsen kan man skydda sig mot genom att mata in sina räkningar en bra bit före månadsskiftet - man kan ju sätta önskat betalningsdatum.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Nu invänder säkert somliga att det är en stöldrisk att ha kontanter på sig eller liggande i hemmet. Då replikerar jag att risken med att ha ett betalkort på sig (eller använda det) är betydligt större.
Jag återkommer med beredskapstips för händelser av mer fysisk art.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, banker, sparande, betalkort, infrastruktur]
I vanliga fall är det 120 operatörer som tar emot mellan 4.000 och 5.000 samtal per dag. Nu går samtalen fram till mellan 10 och 20 operatörer.Inte förrän i eftermiddag räknar man med att felet är avhjälpt. Hur kan polisen ha ett system med så dålig reservplan?
Tänk tanken att något liknande skulle drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar. Eller att avbrottet istället för polisens nummer skulle drabba larmcentralen 112.
Idag kan man också läsa att det är strömavbrott på hela Gotland. Strömavbrott inträffar hela tiden, men de större inträffar mer sällan. Ett av de värsta de senaste åren var det som orsakades av en kabelbrand i Akalla i maj 2002. Många tusen människor i Stockholms nordvästra förorter var då utan ström i flera dagar. Smålänningar och många andra i södra Sverige är ju vana vid strömavbrott titt som tätt, men 2003 var det mer allvarligt.
23 september 2003 blev nära två miljoner svenskar utan el efter att strömförsörjningen slagits ut söder om en linje mellan Norrköping och Varberg. I över en timme stod södra Sverige stilla. Reservaggregat klarade sjukhus och andra livsviktiga funktioner. Men många industrier och kommunikationer var lamslagna.Fast värst var väl ändå strömavbrottet 27 december 1983, då hela Sverige från Hälsingland och söderut var strömlöst i många timmar. Hos Energimyndigheten kan man läsa om Lärdomar från inträffade elavbrott.
Ju mer komplext vårt samhälle blir, desto värre blir effekterna av avbrott i el eller data. Och systemen går sönder förr eller senare. Därför bör man vara beredd på att det kan gå snett och ha reservplaner. Detta kallar jag för sund survivalism. Survivalister finns i alla grader från dem som bygger upp lager av konserver och vapen till att såna som helt enkelt har reservplaner för när samhället inte fungerar riktigt som det ska. Jag tillhör de måttligare.
Andra exempel på samhällstörningar är de nedrivna ledningar som orsakat stora förseningar i tågtrafiken igår och idag. Det råkar vara så många problem på kort tid att bloggrannarna Musik @ Centrifugen och Cornucopia smått konspirationsteoretiskt börjar fundera på om det finns en dold avsikt bakom detta. Fast slumpen kan lätt koncentrera såna här händelser så att det ser ut som ett mönster.
Eller vad sägs om att din bank plötsligt stänger utan förvarning, som HQ Bank i måndags.
Alltid redo!
Hur kan man då förbereda sig för att inte drabbas alltför hårt av dessa livets förtretligheter? Om vi börjar med den pekuniära delen av livet, så är det alltid en bra idé att inte ha alla ägg i samma korg - alltså t.ex. som jag nämnde i mitt PS i måndags inte ha alla sina pengar på samma bank. Cornucopia föreslog i måndags att ha minst en månadslön på en annan bank än den ordinarie. Inom en månad bör man hinna styra över t.ex. löneutbetalningarna. En annan bra idé är att liksom jag inte ha samma bank som sin sambo/make/maka.
Sedan bör du (vilket jag och bloggrannarna ofta tjatar om) alltid ha en sparad buffert för att kunna klara ungefär ett halvårs utgifter om du blir sjuk eller arbetslös. Mitt hushåll har drabbats av två skräckexempel de senaste åren som visar att bufferten behöver vara minst så stor. Första gången var när min sambo var sjukskriven under större delen av första graviditeten och Försäkringskassan inte ville betala ut pengar. En månad innan planerat nedkomstdatum erkände Försäkringskassan efter en livlig brevväxling att de gjort fel och hela sjukpenningen för sex månader betalades ut retroaktivt. Den andra gången har jag nämnt förut här på bloggen. Förra hösten blev min sambo arbetslös och på grund av den hårda belastningen på a-kassorna just då dröjde det fyra månader innan första utbetalningen kom. I teorin skulle det ha tagit kortare tid, men det räcker ju med att någon blankett är felifylld eller något papper saknas för att handläggningstiden ska förlängas. För a-kassan talar ju inte omedelbart om att något är fel, utan först ska blanketterna ligga i en hög ett tag.
Skulle din bank hamna i trångmål är det bra att veta att det visserligen finns en obligatorisk Insättningsgaranti för svenska banker, men att det kan dröja upp till tre månader innan du får ut pengarna. Tänk därför efter hur mycket av dina sparpengar du vill vara utan i tre månader och dela eventuellt upp pengarna mer lika mellan dina två banker än vad jag föreslog ovan. Ett annat alternativ där sparpengarna är så säkra som möjligt är Riksgäldsspar - ingen hög ränta men säkrare än någon bank. Själv har jag några månadslöner undanstoppade där som buffert, eftersom banken ändå inte ger särskilt hög ränta.
Är du också beredd på att internetbanken kan strula? Musik @ Centrifugen uppmärksammade i måndags att Nordeas hemsida och internetbank strulade i måndags lagom när alla ska betala månadens räkningar. Det är fler saker som kan ställa till det med dina räkningsbetalningar. Förutom bankens hemsida måste även din internetförbindelse och koddosa fungera. För ett tag sedan råkade jag ut för att batteriet tog slut i koddosan. Inget problem tänkte jag och flyttade över batteriet från sambons koddosa, men det visade sig att även det hade tagit slut. Ut dagen efter för att köpa batteri, men på Teknikmagasinet var just den batteritypen slut då, så det fick bli ett betydligt dyrare batteri av samma typ från Klockmäster. Sedan dess har jag alltid ett reservbatteri hemma. Tillfälliga avbrott i internetförbindelsen kan man skydda sig mot genom att mata in sina räkningar en bra bit före månadsskiftet - man kan ju sätta önskat betalningsdatum.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Nu invänder säkert somliga att det är en stöldrisk att ha kontanter på sig eller liggande i hemmet. Då replikerar jag att risken med att ha ett betalkort på sig (eller använda det) är betydligt större.
Jag återkommer med beredskapstips för händelser av mer fysisk art.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, banker, sparande, betalkort, infrastruktur]
Labels:
banker,
beredskap,
betalkort,
infrastruktur,
sparande,
survivalism
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




