I vårt komplexa samhälle finns det många system som kan gå snett och ställa till det för vanligt folk. Idag kan man läsa att flera datorservrar i systemet för polisens telefonnummer
114 14 lade av i natt och det därför kan bli
långa väntetider.
I vanliga fall är det 120 operatörer som tar emot mellan 4.000 och 5.000 samtal per dag. Nu går samtalen fram till mellan 10 och 20 operatörer.
Inte förrän i eftermiddag räknar man med att felet är avhjälpt. Hur kan polisen ha ett system med så dålig reservplan?
Tänk tanken att något liknande skulle
drabba kortbetalningssystemet. Även det är beroende av ett antal datorservrar. Eller att avbrottet istället för polisens nummer skulle drabba larmcentralen 112.
Idag kan man också läsa att det är
strömavbrott på
hela Gotland. Strömavbrott inträffar hela tiden, men de större inträffar mer sällan. Ett av de värsta de senaste åren var det som orsakades av en
kabelbrand i Akalla i maj 2002. Många tusen människor i Stockholms nordvästra förorter var då utan ström i flera dagar. Smålänningar och många andra i södra Sverige är ju vana vid strömavbrott titt som tätt, men
2003 var det mer allvarligt.
23 september 2003 blev nära två miljoner svenskar utan el efter att strömförsörjningen slagits ut söder om en linje mellan Norrköping och Varberg. I över en timme stod södra Sverige stilla. Reservaggregat klarade sjukhus och andra livsviktiga funktioner. Men många industrier och kommunikationer var lamslagna.
Fast värst var väl ändå strömavbrottet 27 december 1983, då hela Sverige från Hälsingland och söderut var strömlöst i många timmar. Hos Energimyndigheten kan man läsa om
Lärdomar från inträffade elavbrott.
Ju mer komplext vårt samhälle blir, desto värre blir effekterna av avbrott i el eller data. Och systemen går sönder förr eller senare. Därför bör man vara beredd på att det kan gå snett och ha reservplaner. Detta kallar jag för sund survivalism.
Survivalister finns i alla grader från dem som bygger upp lager av konserver och vapen till att såna som helt enkelt har reservplaner för när samhället inte fungerar riktigt som det ska. Jag tillhör de måttligare.
Andra exempel på samhällstörningar är de
nedrivna ledningar som orsakat stora
förseningar i tågtrafiken igår och idag. Det råkar vara så många problem på kort tid att bloggrannarna
Musik @ Centrifugen och
Cornucopia smått konspirationsteoretiskt börjar fundera på om det finns en dold avsikt bakom detta. Fast slumpen kan lätt koncentrera såna här händelser så att det
ser ut som ett mönster.
Eller vad sägs om att
din bank plötsligt stänger utan förvarning, som
HQ Bank i måndags.
Alltid redo!Hur kan man då förbereda sig för att inte drabbas alltför hårt av dessa livets förtretligheter? Om vi börjar med den
pekuniära delen av livet, så är det alltid en bra idé att inte ha alla ägg i samma korg - alltså t.ex. som jag nämnde i
mitt PS i måndags inte ha alla sina pengar på samma bank. Cornucopia
föreslog i måndags att ha minst en månadslön på en annan bank än den ordinarie. Inom en månad bör man hinna styra över t.ex. löneutbetalningarna. En annan bra idé är att liksom jag inte ha samma bank som sin sambo/make/maka.
Sedan bör du (vilket jag och bloggrannarna ofta tjatar om) alltid ha en sparad buffert för att kunna klara ungefär ett halvårs utgifter om du blir sjuk eller arbetslös. Mitt hushåll har drabbats av två skräckexempel de senaste åren som visar att bufferten behöver vara minst så stor. Första gången var när min sambo var sjukskriven under större delen av första graviditeten och Försäkringskassan inte ville betala ut pengar. En månad innan planerat nedkomstdatum erkände Försäkringskassan efter en livlig brevväxling att de gjort fel och hela sjukpenningen för sex månader betalades ut retroaktivt. Den andra gången har jag nämnt förut här på bloggen. Förra hösten blev min sambo arbetslös och på grund av den hårda belastningen på a-kassorna just då dröjde det fyra månader innan första utbetalningen kom. I teorin skulle det ha tagit kortare tid, men det räcker ju med att någon blankett är felifylld eller något papper saknas för att handläggningstiden ska förlängas. För a-kassan talar ju inte omedelbart om att något är fel, utan först ska blanketterna ligga i en hög ett tag.
Skulle din bank hamna i trångmål är det bra att veta att det visserligen finns en obligatorisk
Insättningsgaranti för svenska banker, men att det kan dröja
upp till tre månader innan du får ut pengarna. Tänk därför efter hur mycket av dina sparpengar du vill vara utan i tre månader och dela eventuellt upp pengarna mer lika mellan dina två banker än vad jag föreslog ovan. Ett annat alternativ där sparpengarna är så säkra som möjligt är
Riksgäldsspar - ingen hög ränta men säkrare än någon bank. Själv har jag några månadslöner undanstoppade där som buffert, eftersom banken ändå inte ger särskilt hög ränta.
Är du också beredd på att internetbanken kan strula?
Musik @ Centrifugen uppmärksammade i måndags att Nordeas hemsida och internetbank strulade i måndags lagom när alla ska betala månadens räkningar. Det är fler saker som kan ställa till det med dina räkningsbetalningar. Förutom bankens hemsida måste även din internetförbindelse och koddosa fungera. För ett tag sedan råkade jag ut för att batteriet tog slut i koddosan. Inget problem tänkte jag och flyttade över batteriet från sambons koddosa, men det visade sig att även det hade tagit slut. Ut dagen efter för att köpa batteri, men på Teknikmagasinet var just den batteritypen slut då, så det fick bli ett betydligt dyrare batteri av samma typ från Klockmäster. Sedan dess har jag alltid ett reservbatteri hemma. Tillfälliga avbrott i internetförbindelsen kan man skydda sig mot genom att mata in sina räkningar en bra bit före månadsskiftet - man kan ju sätta önskat betalningsdatum.
För den händelse att kortbetalningssystemet inte skulle fungera bör man alltid ha kontanter för några dagars matinköp liggande hemma. Ju längre kortsystemet fungerar någorlunda felfritt, desto mer invaggas "
fårket" i den falska tryggheten av chipförsett kort. Ty förr eller senare kommer den dagen när systemet av någon anledning tar semester ett par dagar. Inga tekniska system är ofelbara.
Man kan också fundera över hur mycket kontanter man minst bör ha på fickan. Tillräckligt för att kunna ta taxi hem är mitt förslag. Eller tillräckligt mycket för att kunna ta taxi till sjukhuset, betala patientavgiften där och även köpa en måltid där. Välj det som är störst av dessa belopp. För just den dagen du verkligen akut behöver ta den där taxin kan du ge dig på att betalkortsystemet väljer att strejka, enligt lagen om alltings djävlighet.
Nu invänder säkert somliga att det är en stöldrisk att ha kontanter på sig eller liggande i hemmet. Då replikerar jag att risken med att ha ett betalkort på sig (eller använda det) är betydligt större.
Jag återkommer med beredskapstips för händelser av mer fysisk art.
[Andra bloggar om beredskap, survivalism, banker, sparande, betalkort, infrastruktur]
Inlägg
