Nedan ser ni hur metanhalten i atmosfären ökat sedan 1980-talet.
Nu har förvisso metan en mycket kortare livslängd i atmosfären än koldioxid, men problemet vad gäller gasläckorna i USA är att marken som spräckts troligen kommer att läcka metan under lång tid.
Nötboskapens metanfyllda rapar har klandrats för deras bidrag till metanhalten i atmosfären, men sambandet tycks ha förändrats de senaste decennierna. När metanhalten låg ganska still från slutet av 90-talet till mitten av 00-talet ökade antalet kossor i världen mycket, men de senaste åren har antalet nötkreatur legat ganska still, men metanhalten har ökat igen. Vi måste alltså leta andra metankällor och gasutvinning är en stark kandidat, dessutom bevisad av de mätningar som jag tog upp i början av detta inlägg. I övrigt torde det till stor del handla om metanutsläpp från Arktis, som ju snabbt blivit varmare. Kossornas bidrag till metanhalten blir alltså mindre intressant när det är andra källor som står för ökningen.
Samtidigt ökar koldioxidhalten i atmosfären rekordsnabbt. Sammantaget kan vi alltså se fram emot en betydligt högre medeltemperatur i världen. 2015 var som bekant med bred marginal det varmaste året globalt sedan mätningarnas början och 2016 har också börjat varmt och kan bli ett nytt rekordår. Perioden december 2015 till februari 2016 var 1,1 grader varmare än medelvärdet för 1900-talet, vilket är rekord.
Inlägg
Sverige är fullt av utbildade journalister. Varför hittar man sådana här viktiga nyheter i en undanskymd blog ich inte i de stora dagstidningarna?
SvaraRaderaFå journalister har någon naturvetenskaplig utbildning.
RaderaEn annan källa är risodling, men det finns olika sorters ris som bidrar olika mycket. Fruktar större utbrott av metan från havsbotten när klimatet ändras.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Håller med Stefan Hill. Varför syns inte sådana här nyheter media? Mörkas det?
RaderaEn liten rättelse bara: du skriver att metan har mycket kortare livslängd i atmosfären än koldioxid, men det är tvärtom så att metan har ungefär dubbel så lång (ca 10 år) jämfört med koldioxid (ca 5 år).
SvaraRaderaKälla på det? De källor jag läst säger motsatsen och det är inte så konstigt, då CO2 är en förhållandevis inert gas, medan CH4 är betydligt mer reaktiv.
RaderaT.ex. https://en.wikipedia.org/wiki/Greenhouse_gas#Atmospheric_lifetime
"Carbon dioxide has a variable atmospheric lifetime, and cannot be specified precisely. The atmospheric lifetime of CO2 is estimated of the order of 30–95 years."
Det kan vara värt att notera att i princip all CO2 som försvinner ur atmosfären genom fotosyntesen återförs till atmosfären som kolföreningar genom nedbrytning, både som CH4, CO2 och andra varianter.
RaderaCH4 som bryts ner i atmosfären blir CO2 och H2O.
Du har nog rätt. Skrev utan att kolla efter, och nu när jag kollar i mina anteckningar verkar det som att min föreläsare i Hållbar utveckling måste ha misstagit sig eller sagt fel. Hittar heller inga siffror i kurslitteraturen. My bad.
RaderaJordens uppvärmning är väl numera som att sitta i en bil en solig dag med stängda rutor. Det blir väldigt varmt så småningom särskilt om AC:n börjar krångla. Nu går inte jordens uppvärmning lika fort men resultatet blir så småningom detsamma nu när jordens AC också börjar paja ur.
SvaraRaderaDet som är avgörande för om det blir varmare eller kallare är om det strålar ut mer värme eller om det absorberas mer värme (instrålning). Med ett givet "växthusskikt" blir det varmare ända tills utstrålning och instrålningen ligger i jämvikt. I din bil är det kanske vid ca 70 grader.
RaderaOm man förändrar växthusskiktet så att mer värme hindras från att utstråla blir det varmare tills instrålning och utstrålning åter är i jämvikt.
Det vill säga när jordens växthusskikt slutar stärkas kommer det att fortsätta bli varmare tills utstrålningen motsvarar instrålningen. Än så länge verkar växthusskiktet fortsätta stärkas och den nya jämvikten är därmed svår att uttala sig om eftersom det är först efter att växthusskiktet slutar stärkas som uppvärmningen kan börja sträva uppåt mot jämvikt och uppvärmningen avstannar.