Metan knäcker klimatet?

Hos The Nation läser jag om forskning som visar omfattande metanutsläpp från USA:s hydrauliska spräckning (fracking) för gas. USA:s utsläpp av metan har från 2002 till 2014 ökat med 30 procent och har stått för 30-60 procent av den ökning av atmosfärens metanhalt som har skett under det senaste årtiondet. Detta är förstås inte förvånande, då det är mycket svårt att hålla tätt vad gäller små gasmolekyler såsom metan.

Nedan ser ni hur metanhalten i atmosfären ökat sedan 1980-talet.

Från slutet av 90-talet till mitten av 00-talet stannade ökningen upp, men har därefter tagit fart igen - en hel del av detta beror alltså på USA:s läckande gas. Det är ironiskt att förbränning av gas för att generera elektricitet i USA presenterats som ett sätt att minska koldioxidutsläppen, då gasen skulle ersätta kol. Istället har det troligen gett större klimateffekt, då metan är en cirka 130 gånger starkare växthusgas än koldioxid.

Nu har förvisso metan en mycket kortare livslängd i atmosfären än koldioxid, men problemet vad gäller gasläckorna i USA är att marken som spräckts troligen kommer att läcka metan under lång tid.

Nötboskapens metanfyllda rapar har klandrats för deras bidrag till metanhalten i atmosfären, men sambandet tycks ha förändrats de senaste decennierna. När metanhalten låg ganska still från slutet av 90-talet till mitten av 00-talet ökade antalet kossor i världen mycket, men de senaste åren har antalet nötkreatur legat ganska still, men metanhalten har ökat igen. Vi måste alltså leta andra metankällor och gasutvinning är en stark kandidat, dessutom bevisad av de mätningar som jag tog upp i början av detta inlägg. I övrigt torde det till stor del handla om metanutsläpp från Arktis, som ju snabbt blivit varmare. Kossornas bidrag till metanhalten blir alltså mindre intressant när det är andra källor som står för ökningen.

Samtidigt ökar koldioxidhalten i atmosfären rekordsnabbt. Sammantaget kan vi alltså se fram emot en betydligt högre medeltemperatur i världen. 2015 var som bekant med bred marginal det varmaste året globalt sedan mätningarnas början och 2016 har också börjat varmt och kan bli ett nytt rekordår. Perioden december 2015 till februari 2016 var 1,1 grader varmare än medelvärdet för 1900-talet, vilket är rekord.

USA:s skifferolja får lönsamhetsproblem

Jag skrev nyligen om hur det fallande oljepriset drabbar oljeproducenterna och att oljepriset nu fallit så lågt att många oljeproducerande länder får problem med sina statsfinanser. Med ett pris just nu på Brentoljan på 83 dollar per fat drabbas Iran, Venezuela, Algeriet, Nigeria, Ecuador, Irak, Ryssland, Angola, Saudiarabien och Libyen av detta.

Jag nämnde då även att USA:s så kallade "tight oil", alltså skifferolja (inte att förväxla med "oil shale" alltså oljeskiffer) också kommer att drabbas av det fallande oljepriset. Den amerikanska WTI-oljan noteras just nu till drygt 78 dollar per fat och det kraftiga prisfallet sedan i somras visar ännu inga tecken på trendvändning.

Barclays varnar i en analys för att det låga oljepriset kan göra situationen ytterst svettig för många skifferoljebolag. Framförallt kommer inga investeringar att göras i ytterligare produktion för att motverka det snabba produktionsfall som brunnarna vid "fracking" dras med. Barclays har också ritat upp ett diagram med en mer detaljerad bild av de olika skifferoljeområdena.

Redan runt nuvarande oljepris får som synes många skifferoljefält ekonomiska svårigheter och faller priset ytterligare till 70 dollar per fat drabbas ännu mer av denna produktion.

Vi kan alltså för det första räkna med att USA:s totala oljeproduktion, som uppvisat en uppgång de senaste åren tack vare skifferoljan, nu åter kommer att plana ut och kanske falla igen.

För det andra kan vi räkna med att många oljebolag som är inblandade i den USA:s skifferolja kommer att få ekonomiska problem och i slutändan konkurser, vilket drabbar alla som investerat i dessa bolag.

Oljepriset dyker - drabbar oljeproducenter

Det har som bekant varit brant utförsbacke på många finansiella marknader den senaste tiden. Stockholmsbörsen var idag som lägst tio procent ner från toppnoteringen för knappt en månad sedan. En av de viktigaste marknaderna är dock den för olja.

Brentoljan har från 2011 för det mesta legat en bit över 100 dollar per fat, men har sedan noteringen på 115 dollar per fat i mitten av juni sjunkit till nu runt 85 dollar per fat, alltså en nedgång på över 25 procent på fyra månader.

Ett lägre oljepris leder till att många oljeproducerande länder får problem med statsfinanserna. Oljepriset har nu sjunkit såpass lågt att flera länder redan får problem. Följande prisnivåer beräknas enligt Wall Street Journal ett antal oljeutvinnande länder behöva för att få balans i sina statsbudgetar:

• Iran $140
• Venezuela $121
• Algeriet $121
• Nigeria $119
• Ecuador $117
• Irak $106
• Angola $98
• Saudiarabien $93
• Libyen $90
• Kuwait $75
• Förenade Arabemiraten $70
• Qatar $65

Ryssland räknar i sin statsbudget med ett oljepris på 100 dollar per fat.

Vi kan alltså konstatera att ett antal länder kommer att få stora problem med statsfinanserna, utöver de eventuella problem de redan har.

Iran har redan problem på grund av sanktionerna mot dem.

Venezuela har redan svåra problem med inflation och brist på varor i butikerna som inte blivit bättre sedan jag senast skrev om dem i januari. Venezuela ser nu ut att ha fått panik och vill ha ett extra OPEC-möte för att stoppa prisfallet på oljan. Om det överhuvudtaget blir något extra OPEC-möte lär det få svårt att enas om produktionsnedskärningar för att hålla oljepriset uppe. Alla länder vill exportera så mycket som möjligt för att få in så mycket inkomster som möjligt.

Irak har redan ett gigantiskt problem i form av Daesh (IS) som intagit stora delar av landet.

Saudiarabien kan säkerligen klara en viss tid av lägre oljepris bättre än många av de andra länderna på denna lista, men i längden måste de ha ett högt oljepris för att finansiera de förmåner de ger sin befolkning för att hålla dem lugna.

Ryssland får det svårt att upprätthålla sin status som aggressiv översittare mot grannländerna om deras statsbudget urholkas.

Även USA kommer att drabbas av ett lägre oljepris. Som ni säkert vet har USA de senaste åren haft en boom för så kallad fracking, alltså att utvinna olja ur skifferformationer. En förutsättning för att detta ska vara lönsamt är att oljepriset är tillräckligt högt - det krävs en bra bit över 100 dollar per fat. De bolag som ägnar sig åt fracking är högt belånade och det kan bli en hård smäll för USA:s ekonomi när denna bubbla spricker. Även fracking-bolagens aktier har fallit hårt den senaste tiden.

Och så ska vi inte glömma Kanada, vars utvinning av olja ur tjärsand också kräver ett högt oljepris för lönsamhet, om än inte lika högt som för fracking. Kanada har en av världens få ännu ospräckta bostadsbubblor och en nedgång för deras oljebransch kan bli en utlösande faktor för ett spräckande av bubblan.

På närmare håll har vi Norge, där oljeproduktionen minskat med nästan 50 procent sedan år 2001. Deras ekonomi har bara räddats av ett högt oljepris. Nu skär de norska oljebolagen ner. Statoil säger att de kan komma att lägga till 500 tjänster till de tidigare aviserade mellan 1100 och 1400 tjänster som ska bort. Även andra mindre norska oljebolag har lagt varsel om nedskärningar i personalen. Den norska bostadsbubblan sprack inte denna gång, utan bostadspriserna gick upp igen efter nedgången i början av året. Kommer de att klara även en prisnedgång på oljan?

Överhuvudtaget kommer ett lägre oljepris att leda till att många oljeprospekterings- och oljeutvinningsprojekt skrinläggs, då de kräver ett alltför högt oljepris för att vara lönsamma. Detta har exempelvis Gail Tverberg (Our Finite World) påpekat länge att det kommer att hända och hon har även skrivit utförligt om de dynamiska effekterna för världsekonomin av energipriser kombinerat med skuldsättning.

För Sveriges del kommer troligen ett lägre oljepris att leda till lägre "importerad" prisinflation, vilket leder till att konsumentprisindex faller mer utöver vad det redan fallit.