KI sågar snabbtågen

Allt fler tunga instanser börjar ifrågasätta den satsning på snabbtåg som många av våra styrande politiker skulle vilja se. Senast i raden är Konjunkturinstitutet (KI), som i sitt remissvar om höghastighetsjärnvägens finansiering säger följande:

"Enligt Konjunkturinstitutets grova överslagskalkyler kan staten komma att stå för en subvention för själva spåren om ca 700-800 kronor per tågresa på sträckorna Stockholm Göteborg/Malmö. Detta gäller även med fyrfaldigt höjda banavgifter och medelhöga investeringskostnader (255 miljarder kronor)."

Nu ser ju kostnaderna ut att hamna över 300 miljarder kronor (där ändå många kringkostnader såsom anslutningar och själva tågen inte är medräknade), vilket gör snabbtågsbanorna ännu mer olönsamma.

Vidare skriver KI:

"När det gäller de kommersiella förutsättningarna för höghastighetsjärnväg finner Konjunkturinstitutet det otillfredsställande att bedömningar görs utan fördjupat underlag kring kostnadsutvecklingen för alternativa trafikslag, operatörernas prissättning och hur denna påverkas av åtgärder för att minska deras riskexponering. Vitala antaganden i detta underlag, såsom resandeutvecklingen, behöver vara konsistenta med Trafikverkets samhällsekonomiska lönsamhetsbedömning."

Vidare om olönsamheten:

"Enligt Trafikverkets underlagsrapport (Publikation 2015:241) är en snabbspårsutbyggnad mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö samhällsekonomiskt olönsam. För de olika utformningar som studeras bedöms Sverige få tillbaka 0,6-0,7 miljarder kronor för varje miljard kronor som investeras i utbyggnaden. Dessa kalkyler beaktar inte värdet av ökad godstrafik på andra delar av järnvägsnätet, av ökad punktlighet och av utlandsresenärer (till och från Köpenhamn). Samtidigt ska det noteras att
kalkylerna inte heller omfattar alla kostnadsposter. Fordonsdepåer, resecentra, stationsbyggnader och anslutningsbanor ingår inte. Inte heller ingår slutsträckorna in mot de tre stora städerna. Dessa utgör idag flaskhalsar och behöver byggas ut för att intäkterna av snabbspårsutbyggnaden fullt ut ska kunna realiseras. Vidare görs kalkylen givet antagandet att sträckorna Järna-Linköping (Ostlänken) och Mölnlycke-Bollebygd redan är utbyggda. Att en fullständig samhällsekonomisk kalkyl skulle resultera i en positiv nettonuvärdeskvot är således långt ifrån uppenbart, för att inte säga osannolikt."

Man kritiserar även att snabbtågen presenteras utan att kostnaden eller vinsten för billigare alternativ tas upp.

"Eftersom det torde finnas en mängd alternativa, mindre åtgärder för att öka punktligheten och kapaciteten för såväl person- som godstrafiken, ifrågasätter Konjunkturinstitutet huruvida snabbspårsutbyggnaden utvärderas mot det relevanta jämförelsealternativet."

Och bristen på analys av alternativa konkurrerande trafikslag:

Utredningen presenterar inte någon omvärldsanalys beträffande kostnadsutvecklingen för andra transportalternativ. Trots detta bedömer utredningen (sid 13) att kommersiell trafik kan bedrivas på spåren.

Det är helt enkelt svidande kritik som KI levererar. Den intresserade bör läsa hela remissvaret - det är bara sex sidor och innehåller mer allvarlig kritik.

Orsaken till olönsamheten är som påpekades i en debattartikel för ett tag sedan att

"den svenska befolkningen inte räcker till för att ge samhällsekonomisk lönsamhet; efterfrågan på resor är helt enkelt för låg därför att Sverige är så glesbefolkat"

Birger Schlaug har länge varit skeptisk till snabbtågen och påpekar idag bland annat följande:

"Dessutom: för många människorna, mellan de få stationer där tågen skall stanna, lär restiderna i verkligheten bli än längre än idag. Systemet innebär centralisering, inte decentralisering."

Första stora flygbolaget i putten

Idag begärde American Airlines rekonstruktion enligt "Chapter 11". De lär knappast bli det sista flygbolaget att lämna in i denna kris.

Flygbranschen har haft enorma svårigheter att uppvisa några större vinster under de senare åren. Branschens internationella organisation IATA räknar med att aktörerna ska göra en samlad vinst på 6,9 miljarder dollar i år – men vinstmarginalen ligger likväl bara på strax över 1 procent. Den ekonomiska krisen samt de högre bränslepriserna förväntas tynga aktörerna så pass att de inte redovisar någon vinst alls under 2012.

American Airlines verkar också tro på mirakel.

Trots konkursen tror bolaget att det ska återuppstå likt fågel Fenix ur askan, starkare och konkurrenskraftigare.

För det är inga muntra siffror som flygbranschen redovisar.

Flygindustrin går dock mot en dystrare framtid när konjunkturen svikar. I går kom internationella branschorganisationen IATA med månadssiffor som visar att passagerarvolymerna ökade med 3,6 procent under oktober månad med fraktvolymerna sjönk med 4,7 procent.
Nordamerika noterade en nedgång i passagerartrafiken om 1,9 procent under oktober. Nedgången i trafiken förklaras till stor del av kapacitetsneddragningar hos amerikanska flygbolag.

Särskilt fraktvolymen är en indikator om vad som komma skall.

Jag har sedan länge sagt att flygbranschen kommer att drabbas särskilt hårt av krisen - större delen av flygbranschen är dödsdömd.

Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.

• Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
• Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.

Nu kanske vi till och med får sämsta tänkbara situation för flyget - högt oljepris (p.g.a. brist) kombinerat med stagnerande världsekonomi.

Redan innan den nuvarande krisen har flygbranschen lidit av dålig lönsamhet och det är ingen ny företeelse.

Trots denna starka tillväxt och trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser så har flygbranschens lönsamhet genom åren varit pinsamt dålig. Under åren 1963-1979 gick flygbranschen som helhet mestadels med vinst, men en rätt futtig sådan runt 2,5%. På normala företag ställs helt andra vinstkrav. Under åren 1984-1989, 1995-2000 samt 2006-2007 gick flygbranschen också med vinst, men fortfarande dålig vinst. Dessemellan har det varit några omgångar med kraftiga förlustår för flyget, och dessa förlustomgångar ser ut att bli värre för varje gång.