2009-02-22

Hur ska ni ha det med kvicksilvret?

Jag läste igår i Svenska Dagbladet att USA har gjort en helomvändning vad gäller kvicksilver och nu vill medverka till att användningen av den giftiga metallen fasas ut. I faktarutan till artikeln kan man läsa:
Styrelsen för FN:s miljöorgan Unep har beslutat att:
  • Förhandlingar ska inledas om en global konvention för att minska kvicksilveranvändningen.
  • Konventionen ska börja gälla år 2013.
  • Åtagandena ska vara lagligt bindande.
  • Målet är att kvicksilveranvändningen ska upphöra.
Den 13 januari kunde man också läsa att kvicksilver förbjuds helt i Sverige från den 1 juni.
Förutom att det inte längre blir tillåtet med kvicksilverhaltiga produkter blir det också stopp för att använda kvicksilver inom industrin och tandvården. Vissa undantag kommer att medges och industrins slutdatum är först 2013, men generellt blir förbudet på lite sikt heltäckande.
Miljöminister Andreas Carlgren deklarerar stolt att "Kvicksilverepoken går nu i graven". Det låter ju bra att vi nu slutligen gör oss av med detta hemska miljögift.

Men vänta ett tag! För inte så länge sedan läste jag:
"De vanliga matta glödlamporna försvinner ur butikerna i höst. De ersätts bland annat av lågenergilampor som innehåller små mängder kvicksilver."
Fr.o.m. september 2009 försvinner alla matta glödlampor samt de klara 100-wattarna, för att ersättas av lågenergilampor. Hur rimmar det med kvicksilverförbudet? Vad kommer att hända med alla dessa kvicksilverinnehållande lampor när de är förbrukade? I augusti förra året kunde man läsa att varje år slängs omkring 12 000 ton elektronikavfall i soppåsen eller i fel kärl. Och i artikeln om glödlamporna står att "I Sverige samlas omkring 70—80 procent av lågenergilamporna in, mot 20 procent i EU", vilket kan formuleras omvänt - 20-30% av lågenergilamporna hamnar i Sverige i fel sopor, och i EU är det hela 80% som hamnar fel! En tickande miljöbomb? Vidare läser jag att "I EU-beslutet ställs krav på att det på förpackningen anges hur mycket kvicksilver lågenergilampan innehåller och hur den ska hanteras när den tjänat ut." Det låter ju bra i teorin, men hur många har kvar förpackningen den dagen det är dags att slänga lampan?

Teoretiska beräkningar ger också vid handen att kvicksilverutsläppen totalt kommer att minska, eftersom det släpps ut en hel del kvicksilver när man bränner kol för att generera elkraft. Detta gäller förstås Europa i stort, inte i Sverige. Den elbesparing som lågenergilamporna ger skulle därmed sänka de totala kvicksilverutsläppen, även om en stor del av lamporna hamnar i fel sopor. Tillåt mig tvivla! Sänkt elförbrukning från belysning kommer att leda till sänkt efterfrågan på belysningsel och därmed ett lägre elpris. Då kommer andra användningsområden för el istället att kunna öka sin förbrukning och i slutändan står Europa där med lika höga kvicksilverutsläpp från kolkraft plus nya kvicksilverutsläpp från lågenergilampor.

Dessutom finns risken att finfördelat kvicksilver hamnar koncentrerat där vi minst av allt önskar det - i våra hem. När en lågenergilampa går sönder måste den hanteras på rätt sätt, annars riskerar man att ställa till med en giftkatastrof i hemmet. Hur många känner till detta? Man får t.ex. absolut inte dammsuga upp resterna, ty då sprids finfördelat kvicksilver i hela hemmet. Ni som har lågenergilampor hemma, läs noggrant vad Kemikalieinspektionen har för råd angående trasiga lampor. Några godbitar:
"En lågenergilampa kan innehålla upp till 5 mg kvicksilver medan ett lysrör kan innehålla upp till 10 mg."
"Om en kall lampa går sönder sprids kvicksilver, som finns i form av små droppar, i rummet. Kvicksilverdropparna kommer rimligen att snabbt falla till golvet tillsammans med de trasiga lampdelarna och eventuellt glaskross. Om däremot en varm lampa går sönder sprids gasformigt, metalliskt kvicksilver (Hg0) i rummets luft."
Sammanfattningsvis kan jag alltså säga att jag upplever statens och EUs attityd till kvicksilver som ytterst motsägelsefull. Å ena sidan ska vi totalförbjuda användningen och å andra sidan ska vi tvångsinföra fler kvicksilverinnehållande lågenergilampor. LED-lampor är ännu inget seriöst alternativ, så vi lär få leva med kvicksilvret ett tag om vi ska ersätta glödlamporna.

Ett intressant framtida alternativ kunde man nyligen läsa om i Ny Teknik. En energisnål lampa utan miljöskadligt kvicksilver har utvecklats av Göteborgsföretaget Lightlab. Man kan läsa mer om företaget på deras hemsida www.lightlab.se. Kanske ett intressant alternativ för den som vill satsa pengar i ett företag som kan ha framtiden för sig?

Men även Lightlabs lampa kommer att ta flera år att ta fram till kommersiell produkt. Under tiden får vi leva med att staten talar med kluven tunga i kvicksilverfrågan.

3 kommentarer:

  1. Jag har på engelska skrivit utförligt om olika typer av lampor, och varför förbudet är fel, http://www.ceolas.net/#li1x

    inklusive
    EU- och industri-politiken bakom förbudet
    http://www.ceolas.net/#li1ax

    Varfoer saerskilt fel i nordliga laender
    (laag koldioxid utslaepp, ingen energibrist, anvaendbar vaermeeffekt fr glödlampor,, matta lampor populära, mm)
    http://www.ceolas.net/#li11x

    SvaraRadera
  2. OBs om kvicksilver:
    Gammelsnacket om att kolkraftverk
    aer vaerre haaller inte

    - dels gällde det enbart där kol dominerade,
    - dels där orenat kol användes

    Som jag sagt paa engelska:

    CFL mercury is a much bigger problem:

    Coal power mercury was only ever a bigger problem where untreated coal was used, and dominated the electricity supply

    Emissions can now easily be treated, with new injection and photochemical techniques as well as so-called scrubbers.

    The emissions will drastically fall in the next few years, as EPA themselves maintain:
    2005 decision, 90% power station mercury emission reduction by 2018, (phase 1 = 21% reduction by 2010, phase 2 = 69% further reduction by 2018), confirmed early 2009 by new administrator Lisa Jackson.

    For all about CFL v coal power,
    with research references,
    see http://ceolas.net/#li198x

    In a nutshell:
    1. We know where the ever decreasing local coal power stations chimneys are and we can treat their emissions with ever increasing efficiency at lower costs.

    2. Compare that with billions of scattered broken lights on dump sites, when we do not know where the broken lights will be, and so we can’t do anything about them.

    (deposit-refund or free collection schemes would be a good idea, but have not prevented most CFLs in Europe being thrown away with other household waste)

    SvaraRadera
  3. man skulle ju kunna ha ett pantsystem på lamporna... 20 spänn extra läggs på priset och fås tillbaka vid pantning... som med petflaskor...

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.