2011-12-02

Framtidsyrke: reparatör


John Michael Greer har kallat den tid vi står inför för "The Age of Scarcity Industrialism", alltså "Knapphetsindustrialismens tidsålder". Detta till skillnad från den Överflödsindustrialismens tidsålder (Age of abundance industrialism) som har präglat stora delar av världen sedan omkring 1950. Under överflödsindustrialismens senare stadier har det ofta inte lönat sig att reparera saker, utan istället har man slängt dem på tippen och köpt nytt. I knapphetsindustrialismens tidsålder blir dock reparation, återanvändning och återvinning nyckelord. Här har vi i västvärlden mycket att lära av folk i fattigare länder som redan nu återvinner allt som går att återvinna istället för att låta det förstöras på soptippar.

Vi måste inse att vi inte kommer att ha tillgång till lika enorma mängder energi framöver, med tanke på att energialternativen inte räcker till för att täcka upp den fallande oljetillgången. Inte bara energin blir ett problem, utan även tillgången till olika råvaror och resurser. Dessutom finns vissa sällsynta ämnen inte i tillräckliga mängder för att skala upp många nya teknologier till massanvändning.

Man kan gå in i förnekelse och låtsas som att det inte existerar något problem och fortsätta sin livsplanering som om världen skulle fortsätta med exponentiell tillväxt för evigt, eller åtminstone under ens egen livstid. Den som är lite smartare förbereder dock en plan B.

Peak oil är förvisso på lite sikt ett allvarligt hot mot hela industrivärlden, men på kortare sikt anser jag att finanskraschen är allvarligare. En av effekterna kan bli att världshandeln stannar av och att det blir brist på många importvaror. På längre sikt kommer dock effekterna av peak oil också att bli kännbara för industri- och konsumtionssamhället.

Med tanke på detta kommer det att finnas en stor marknad för reparationer av alla de slag. Den som kan laga saker har på detta sätt en möjlighet att skaffa sig en inkomst. Att kunna laga saker blir även viktigt i hemmet i kristider, så det gäller inte bara en eventuell yrkeskarriär som reparatör, utan även att till exempel kunna fixa en punka på cykeln eller stoppa strumpor.

Det handlar inte bara om att laga tekniska prylar. Minst lika viktigt är att kunna laga kläder och skor. En symaskin är en nyttig sak att ha och lära sig använda. Själv har jag en Husqvarna från 1960-talet, som jag köpt begagnad. Fördelen jämfört med moderna symaskiner är att den inte är besudlad med en massa elektronik, utan en händig person kan öppna den och reparera själv.

Just elektroniken ställer till problem när det gäller att kunna laga saker. Numera finns kretskort med integrerade kretsar i de flesta tekniska prylar och de blir då näst intill omekbara. Det gäller kylskåp, spisar, bilar, telefoner med mera. En bil från 1980-talet går att fixa för den händige, men en från 2011 är omöjlig. Det går inte ens att koppla bort elektroniken om den skulle paja, för en modern bilmotor funkar inte utan den.

Den som tänker sig en framtid som reparatör (åtminstone som plan B) bör redan nu träna på att laga det man tänkt sig som sin specialitet. Det är förstås också nödvändigt att skaffa de verktyg, maskiner, reservdelar och material man behöver. Man behöver för vissa typer av reparationer också en lämplig lokal. Kläder och mindre maskiner kan man laga i hemmet, men för exempelvis bilar behövs lite mer utrymme. Man bör också tänka igenom för vilka saker det kommer att finnas en marknad för reparationer. Många saker som det idag inte lönar sig att reparera eftersom de är så billiga i inköp kan i framtiden komma att bli högst lagningsvärda. Slutligen bör man också tänka igenom vilka kunskaper man själv har eller lätt kan skaffa för att kunna reparera och därmed vilka typer av reparationer som kan vara aktuella för en själv.

Även den som inte tror sig kunna få en inkomst av att laga saker åt andra bör tänka över vilka verktyg man har i hemmet så att man åtminstone kan fixa det nödvändigaste själv.

Datorer går till skillnad från de omekbara maskinerna jag nämnde ovan i viss mån att laga genom att "slakta" delar från uttjänta datorer och ta som reservdelar till andra. Detta gäller till och med för bärbara datorer. Att laga en Ajfån är dock som jag ser det omöjligt då mobiltelefoner är så miniatyriserade och hoppackade. Möjligtvis kan man byta bildskärm genom att "slakta" från en annan telefon.

Fotnot: Bilderna av Kalle Anka kommer från en av de roligaste serier som Carl Barks gjort, nämligen "Mästerreparatören", först publicerad i Sverige 1954 och därefter återutgiven 1975 och 2004, samt i Kalle Ankas Bästisar 1985. Kalle Anka gör i denna serie en mängd fatala misstag på grund av sin övertro på sin egen förmåga.

29 kommentarer:

  1. Vad man inte skall förglömma är att mycket av energi effektiviseringen idag kommer från just dessa kretsar.
    En smart frysbox skulle t.ex. ladda kyla dom timmar på dygnet som det historiskt varit kallast. Enkelt att göra och skulle väl sänka förbrukningen 10%.

    SvaraRadera
  2. Bra och viktigt inlägg.
    Jag tror dock inte du skall se Finankskraschen/Skuldkrisen och Peak Oil som separata företeelser... De är väldigt nära förknippade med varandra, i symbios.

    http://vidsynt.wordpress.com/2010/10/25/the-maker-movement/

    SvaraRadera
  3. Strålande Flute!

    Väntat på ett sådant här inlägg länge, vad skall vi leva av, vad skall vi arbeta med...hur skall vi försörja oss? Skriv gärna fler inlägg om detta ämne, oerhört viktigt. Själv arbetar jag inom försäljning & marknadsföring, men jag vet att när krisen slår till med full kraft så kommer min bransch drabbas, och det hårt. Vad tror du Flute,vilka framtidsyrken passar en stjärnförsäljare som inte är händig för fem öre? Jag kan sälja snö till eskimåer, men laga en gräsklippare, nej du!

    SvaraRadera
  4. Mer visionerande! Bra
    Jag är så otroligt trött på alla teorier om systemförändringar/krascher. Att det kommer ske är faktum. Men det vore väl ändå fantastiskt ifall det kunde ske utan våld och konflikt, vilket tycks vara en oundviklig utgång.
    Trots detta är många överens om att materiella ting inte är en nödvändighet för livskvalitet.
    Fy babian ängsliga framtid!

    SvaraRadera
  5. Utmärkt inlägg. I förlängningen så kommer lager av trasiga saker att vara en guldgruva att ta reservdelar ifrån. Att tänka på är dock att "nya" saker ofta är så dåligt gjorda att de inte går att laga. Inte bara pga elektronik utan också att de är bygga av sämre delar, mer specialiserade delar (som gör att "standardreservdelar" ej passar) och så vidare.
    Tyvärr så motverkar dagens system att laga saker. Exempelvis så gick det tills för några år sedan att köpa nya packningar till en viss cykelpump som reservdel. Det går ej längre och när man frågar efter dessa så skrattar affärsinnehavaren och tycker man ska köpa en ny pump istället.

    //HPD

    SvaraRadera
  6. Det är faktiskt framför allt svårt att veta hur statsmakten egentligen tänker agera. Helt klart är ju att situationen vad gäller inte minst ekonomi & finans förr eller senare når en nivå när staten inte längre styr, utan det uppstår en friare prissättning för tjänster, genom att den som kan sådana hantverk som alltid behövs är efterfrågad, och lokal handel med lokala livsmedel ökar i volym och så vidare. Men vad gör staten då? Drar sig fogden tillbaka? Det är svårt att veta.

    Och vad händer då?

    Beskyddarverksamhet och skråtänkande kan komma att bli ett stort problem. Om organisationerna aktivt arbetar för att förhindra etableringar av verkstäder, handelsbodar och så vidare kommer det ju att uppstå öppna konflikter.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  7. Skrothandlare något att satsa på kanske?

    http://www.youtube.com/watch?v=cjALFMSkw0Y&feature=relmfu

    SvaraRadera
  8. När man idag pratar om teknikintresse så associerar de flesta inte till att reparera eller undersöka gamla saker som bilar, svarvar och annat kul. Teknikintresserad av idag har ett intresse för att leka med elektronik, IT. Som te x. datorer,mobiltelefoner.

    SvaraRadera
  9. Makro e kul2011-12-03 00:38

    Jag håller med dig och tror du kommer få rätt - men det kommer dröja ett tag. Dylika domedagsprofetior har mänskligheten ägnat sig åt i hundratals år.

    "Nu är allt uppfunnet" påstås det att chefen för amerikanska patentverket konstaterade vid förra sekelskiftet.

    "En dag kommer det finnas en telefon i varje stad" sade en amerikansk borgmästare 1876. Han fick ju visserligen rätt, idag finns det ju säkert minst en telefon i varje stad...

    Poängen här är inte att klanka ner på Flutes bloggpost som faktiskt är ganska bra, utan bara att påpeka att saker och ting inte alltid blir som man tror.

    Personligen tror jag att inte att den här bloggens författare eller dess läsare kommer hinna uppleva The Age of Scarcity Industrialism.

    Vidare tror jag att följande stycke kraftigt överskattar finansbranschens betydelse för den "verkliga" ekonomin:

    "men på kortare sikt anser jag att finanskraschen är allvarligare. En av effekterna kan bli att världshandeln stannar av och att det blir brist på många importvaror."

    Skulle länder sluta handla med varandra för att Euron byts mot drachmer, lire och mark? Knappast. Möjligen blir oliverna och grappan lite dyrare.

    Något som jag också vill anmärka på i inlägget är stycket:

    "Man kan gå in i förnekelse och låtsas som att det inte existerar något problem och fortsätta sin livsplanering som om världen skulle fortsätta med exponentiell tillväxt för evigt, eller åtminstone under ens egen livstid. Den som är lite smartare förbereder dock en plan B."

    Bland de finansbloggare jag läser är det populärt att måla upp två scenarier - ett svart och ett vitt. Antingen ska den exponetiella tillväxten fortsätta för evigt, eller så ska oljan ta slut, världshandeln avstanna, och vi ska gå tillbaka till ett samhälle som mest liknar det som existerade för 50-100 år sedan. I mina ögon finns det bara gråskala, och för mig verkar det mest troligt att vi kommer uppleva 10-20 år av stagnation (varken upp eller ner) men att vi under tiden fortsätter utveckla ny teknik som förhoppningsvis så småningom kan leda till fortsatt tillväxt.

    Därmed inte sagt att tillväxten är exponentiell och evig, men att vi just i detta nu skulle stå på den absoluta toppen verkar osannolikt.

    SvaraRadera
  10. Intressant och tankeväckande inlägg. Domedagsprofetian köper jag dock inte. Visst är det peak oil m.m. men historien visar att vi övervinner sånt. Däremot tror jag stenhårt på ett starkt utvecklat tjänstesamhälle, där vi i större utsträckning reparerar dammsugare och hjälper till med deklarationen. För detta krävs en kraftig skattelättnad, typ RUT. Det nya samhället kan även få bukt på arbetslösheten bland ungdomar samt hos första och andra generationens invandrare. Bra.
    /Ulf

    SvaraRadera
  11. Neoliberal Agenda2011-12-03 07:21

    Tillväxten kommer fortsätta länge till. Jag tror tom. att den kommer öka då informationsteknologin blir en allt större andel av BNP (och tillväxten där är mycket snabbare, enligt Moores lag fördubblas processorkapaciteten vartannat år).

    När datorerna får en intelligens i paritet med människan så kommer man kunna göra extrema rationaliseringar.

    SvaraRadera
  12. En artikel jag skrev i Voltaire Magasin juli/augusti 2010 om steampunk, som jag tror du kommer tycka är intressant efter ämnet

    http://www.voltaire.se/sv/blogs/11.1103/kulturonsdag/stal-anga-urverk

    SvaraRadera
  13. Kalle Anka, min läromästare!

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  14. Flute jag vet inte hur mycket du mekat med bilar men du spär på myten att man inte kan laga moderna bilar själv.
    95% av allt som servas och byts på en modern bil är inte elektronik. Visst finns det elektronik men då beställer man ett nytt kretskort eller som i de fall jag hittat så räckte det att löda om några lödningar som släppt på ett kretskort med en lödkolv för 25 kr.

    / Lowrisk

    SvaraRadera
  15. Lowrisk, om kretskorten inte längre finns att köpa då? Elektroniken ÄR sårbar på moderna bilar, den kräver att vår ytterst komplexa infrastruktur upprätthålls, vilket ju är just vad vi inte kommer att kunna göra i en "knapphetsindustrialism".

    Carl Barks Kalle Anka-teckningar är för övrigt sanslöst vackra.

    //Pelle

    SvaraRadera
  16. Lowrisk:
    Nej, jag har inte mekat moderna bilar, bara gamla.
    Just "beställer man ett nytt kretskort" är det som kanske inte kommer att vara möjligt.
    Visst kan man fixa lödningar som släppt, så i viss mån är de ju fortfarande mekbara.

    SvaraRadera
  17. En väldigt intressant dokumentär: The Light Bulb Conspiracy"
    http://www.youtube.com/watch?v=I5DCwN28y8o

    SvaraRadera
  18. Man kan bygga egen elektronik med, så länge man har reservdelarna.. det tar lite extra tid bara.. men visst är det lättare att laga gamla bilar. De var dessutom mer standardiserade. Nu är allt specialbyggt. Sen behöver man ju kanske inte ha allt fungerande på en bil. Mycket av det i nya bilar fanns ju inte förut. Ex. ABS, klimatanläggning, elektronik i speglar, dörrar, stolar.. xenon-lampor kan man slänga ur och köra glödlampor osv. Katalysatorer behövs ju ej. Luftmassemätare och lambdasonder är väl dock något som är bra för en modern motorstyrning, sen har vi knacksensorer, tändspolar, spjäll och spridare som är bra. Jag är mer orolig för att givare och liknande kan riskera bli en brist än kretskort och ren elektronik. Men det finns ju mängder med bilar att ta reservdelar ifrån, speciellt om det blir mycket dyrare att köpa bränsle till dem.

    För övrigt anser jag som en föregående talare att något i likhet med RUT/ROT borde införas för reparationer. REP avdrag FTW.

    //HPD


    //HPD

    SvaraRadera
  19. Håller med Makro e kul 00:38,

    Det finns ett alldeles för stort domedagsknarkande som antagligen kommer från ett decennium av klimathotshysteri. Samma trend rådde på 70talet. Självklart kommer en tid med deleveraging att tvinga samhället till omställning över ett antal år.

    Tror personligen på en tid lik just 70talet med hög arbetlöshet, stag marion och mättande av mun efter matsäck. Men att vi ska ut på vischan för att bruka vår egen jordplätt i framtiden är bara resultat av övrdriven konsumtion av domedagslitteratur som hör till dagens tidsanda.

    SvaraRadera
  20. Jag kommer ihåg en tidningsrubrik från tiden strax efter Vietnam-kriget. En helt vanlig och ambitiös båtflykting ville hemskt gärna komma till Sverige och starta egen firma. Han hade ju en egen handborrmaskin så han ansåg att hans framtid var helt tryggad bara han kunde ta sig till Sverige.
    Hur skall en människa från stenåldern kunna förstå att i ett svenskt garage kan man finna alla möjliga el-verktyg typ: svarv, fräs, bänkborrmaskin, el-svets, planhyvel, kaprondeller, slipmaskiner, chiphyvel och ståfräs samt hembrännare.
    Med en sådan vektygsuppsättning skulle han troligtvis ha satsat på att starta en industrikoncern som täckte större delen av världen.
    Håkan Larsson (det är synd om mänskligheten)

    SvaraRadera
  21. Idag råder ingen tvekan om att olje produktionen går ner och oljebehovet ökar, tillväxten behöver olja, begränsas tillgången så begränsas tillväxten. Olja kommer finnas men för ett oljeimporterande land som sverige är det ett stort frågetecken på vilka volymer vi kommer kunna importera, om något.
    I stort sett all vår transport är beroende av olja idag. Man räknar med att runt 2030 så är oljeimporten begränsad om ens existerande, samma tid som Sverige säger sig ska ha en fossilfri fordonspark, tillfälligheter? Det är 18 år kvar för att ersätta tusentals rullande långtradare som dricker 6 liter diesel per mil till något annat.Det tar tid att ändra ett system och det tar tid att implementera "ny teknik" och är det bästa sättet att lösa detta på "att hoppas" på en lösning?
    Idag försöker länderna med alla medel knyta upp minst 10 års långa ontrakt och längre för att säkra sin oljeimport ,som Indien och det går inte, ingen kan göra det, varför...De oljeproducerande länderna kommer till en punkt där de inser att de bäst behöver oljan själva. Vilken teknik ska ersätta ett flytande bränsle och inom vilka tidsramar? Fundera en stund över vad en vecka utan Olja skulle innebära..transporter skulle stå stilla, inga varor, ingen mat skulle kunna levereras. Jämför läget med oljan som ett antal ström avbrott som kommer drabba oss under en nära tid och sen lång tid framöver och fundera sen på vilken typ av samhälle det kommer leda till och vilken roll tillväxten har i ett sånt läge.
    Det finns tillräckligt med information inom räckhåll för var och en att förstå att en oljekris inte är långt borta. Den som greppar detta först vinner i längden, detta är inte bara en teknisk omställning utan till en stor del en mental inställning för de som fortfarande lever i oljeberoende, det vill säga, oss.

    SvaraRadera
  22. Haft bilar i 22 år. Japanskt, svenskt och tyskt. Kör 2 bilar i hushållet och snittar ca 5000 mil om året. Har aldrig haft bil på verkstad. Lagar/fixar allt själv. Brukar ibland ta en semesterdag från jobbet för att göra storservisar/reparationer. När kostnaderna för reservdelar är dragna ligger jag aldrig under 500 kr/h (skattade pengar) jämfört med en märkesverkstad. Ibland har jag legat på 900 kr/h.
    Snål? Nja, ekonomisk. Jag har helt enkelt inte råd att fixa bilarna på verkstad.

    SvaraRadera
  23. Mycket bra inlägg Flute!

    På min förra arbetsplats hade vi en serviceavdelning som främst utförde garantireparationer av musikelektronik, en värld som de senaste 20 åren har digitaliserats kraftigt. I och med att mycket av produktionen flyttats till Kina så sänktes även priserna (och kvalitén) på produkterna.
    Runt år 2004-2005, efter att jag arbetat där i lite över ett år, sade jag till killarna på verkstaden att de om några år kommer att få betydligt mer att göra, baserat på att jag såg hur mycket som byttes ut (slängdes) vid fel.
    Trots att jag inte var insatt i hela peak-oil "svängen" så var jag ju medveten om att allting tar slut snabbt, så även olja och andra råvaror, om de konsumeras utan hejd och försök till återvinning eller måtta.

    Många av felen var just fellödningar. men om produkten kostade ca 600 kr ut till kund och vi hade 40-70% marginal på den (tillsammans med butikerna, beroende på vilken leverantör/produkt det gällde) samt att serviceteknikerna debiterade 800 kr exkl. moms/timme så blev det inte lönt att reparera de billigaste produkterna, vilka vi givetvis sålde störst kvantiteter av. vI gjorde någon kalkyl vid ett tillfälle och insåg att varor vi sålde till Danmark som kostade under 2000 kr skulle bytas ut, utan att ens öppnas, så fort felet konstaterades av verkstaden vi anlitade i Danmark. Annars skulle reparationen kosta mer än att skicka en ny produkt.

    Problemet med att så mycket är digitalt är att det kräver så mycket mer kompetens av reparatören, i och med att reparatören även ska klara av att hantera mjukvaran som produkterna i många fall använder, och mjukvaran är olika för varje tillverkare, medan hårdvaran förr inte skilde sig så mycket i t.ex. förstärkare. De byggdes ju på samma principer. Numera har man ju många av dem digital teknik, vilket gör de betydligt svårare att reparera. Istället är det oftast större delar som måste bytas om något kretskort är trasigt.

    När en av våra servicetekniker sade upp sig tog det oss sju månader att hitta en ersättare. Under tiden gick den andre som var kvar på knäna och jag fick hoppa in för att hjälpa honom beställa reservdelar (vilket var ett helvete och kanske det tråkigaste jag har gjort i mitt arbetsliv).
    Jag kontaktade ett företag som skötte reparationer av olika slag för att se om de hade någon som vi kunde "sno" men det visade sig att nästan alla hade blivit uppsagda, p.g.a. det inte lönade sig att reparera saker.

    Till slut hittade vi en vansinnigt duktig reparatör, som då var 62 år. Reparatören som redan arbetade för oss är 50 år gammal nu, skulle jag tro. Vi hittade en yngre kille (strax under 40 år nu) som jobbade extra ibland och så småningom flyttades en reparatör från en av "våra" butiker (samma koncern) till oss. Han hade redan nått pensionsålder men gillar att reparera elprylar, och var också väldigt duktig. Så vi hade slutligen 3,5 (i och med extraarbetaren) reparatörer varav en av dem på heltid arbetade med att jaga reservdelar, som leverantörerna överlag hade enorma problem med att leverera (utom tyskarna, som är de absolut bästa att ha att göra med i alla avseenden när det kommer till professionellt bemötande, utbud av reservdelar, leveranser och korrekta leveranstider). Dessutom verkade många av leverantörerna helt ointresserade av att tillhandahålla reservdelar, vilket resulterade i att vi själva fick ställa undan nya produkter som vi "slaktade" för att kunna plocka delar av. Ibland tog det två år (ja, det är sant) innan vi fick vissa reservdelar. Det hela var ett skämt.

    SvaraRadera
  24. Jag försökte kontakta leverantörerna några gånger och påtala problemet, men det fanns ofta ingen som ens ville ta tag i det, utan de tyckte att vi skulle vara tacksamma som fick ha agenturen för deras produkter, en attityd som jag menar är ytterst märklig eftersom det ju drabbade även deras kunder. Vi kunde få arga samtal från kunder som väntade på att få sina varor reparerade och tyckte att det skulle gå lika snabbt som när man lämnar in vanlig hemelektronik. Skillnaden är ju att hemelektronik säljs i avsevärt större kvantiteter och därmed sker även leveranserna oftare.
    Om vi hade slut på alla varorna i vårt lager och de nya skulle levereras om någon månad, samt att reservdelarna beställts ett år tidigare men ännu inte kommit, fanns det inte så mycket vi kunde göra annat än att vänta. Detta gjorde att kunderna blev arga på oss, inte på tillverkaren.
    Detta ledde till att jag föreslog att vi alltid skulle lägga undan ett antal nya produkter till att plocka delar av, vid behov, när vi fick in en ny produkt som vi inte visste huruvida den hade några barnsjukdomar eller inte. Detta gjorde vissa ivriga säljare på företaget väldigt irriterade, eftersom efterfrågan kunde vara stor på produkterna och butikerna var sura för att de inte fick in fler att sälja till kunderna, vilket i sin tur ledde till att slutkunderna istället beställde via Internet från t.ex. Thomann i Tyskland.

    Hur man än gjorde så blev någon sur, varför det var väldigt skönt att sluta arbeta där. :)

    Under den tiden brukade jag fundera på vad som skulle hända när reparatörerna gick i pension eller om någon av dem sade upp sig, och insåg att situationen inte skulle bli speciellt kul för oss, inte heller för våra kunder.

    En viktig lärdom under den tiden var hur dåligt det fungerar inom vissa branscher, speciellt om företaget startats av några som egentligen var exempelvis musiker, och inte hade någon utbildning i annat.
    Jag tror att vi de kommande åren kommer se många av dessa företag gå under, eftersom de endast kan fungera så länge människor är mätta och nöjda överlag och inte bemödar sig med att klaga lika mycket. Tiden för att lära sig av egna misstag (vissa gör ju inte ens det i dagsläget) tror och hoppas jag är snart förbi. Människor måste lära sig att börja tänka och planera för saker _innan_ de inträffar.


    Detta gäller även politikerna som uppenbarligen vant sig vid att människor är nöjda så länge de kan åka till Thailand och supa sig fulla varje helg. Förhoppningsvis börjar folk ställa högre krav på politikerna som ju faktiskt får väldigt höga löner för att sitta och trycka på en knapp som partiledarna bestämt att de ska trycka på (i alldeles för många fall).

    En konkret åtgärd som jag tror skulle påverka saker i rätt riktning vore att avsevärt höja skrotningsavgifterna för elektroniska produkter. På så sätt skulle det bli betydligt mer lönsamt att reparera produkterna. Jag tror att det är viktigt att utbilda fler riktigt kompetenta reparatörer.

    SvaraRadera
  25. Jag vårdar skor en hel del, och inbillar mig att jag sparar en del pengar på det. Ett par bra skor går ofta på en tusenlapp, och går de sönder så kan ofta en skomakare fixa dem för 100 - 300 kr beroende på problemet. Då håller de ofta ett bra tag till.

    Vill man inte laga själv är ett tips att hitta en bra skomakare och skräddare dit man kan ta sina dyrare persedlar.

    SvaraRadera
  26. Här är en intressant nät-tidning som tar upp ämnet uthållig teknik:

    http://www.lowtechmagazine.com/

    http://www.notechmagazine.com/

    SvaraRadera
  27. Nästan komiskt hur vissa här tycks förbereda sig på självförsörjning i samband med att vi ska genomgå ragnarök.

    Jag misstänker att flera av er (kanske också flute själv?) inte ekonomiskt medvetet genomlevde finanskrisen på 90-talet. Jag kan lugna er, ni kommer inte behöva skaffa en jordplätt och odla era egna livsmedel.

    Ett värsta deflationsscenario vad gäller faktorer som arbetsmarknad, industriproduktion, bostadspriser etc här i Sverige tror jag kommer kunna jämställas med just 90-talets finanskris.

    Får oss som varit med ett tag så framstår ert domedagsdiskuterande mest som ett uttryck av dagens tidsanda.

    SvaraRadera
  28. Anonym 16:48

    Hur du får, vad som komma skall, att jämföras med 90-tals krisen är totalt obegripligt, hur tänker du nu?

    Den kommande krisen kommer få 90-talet att likna en söndagspromenad i vårsolen.

    Men borra ner huvudet i sanden lite längre ner!! Se så!

    SvaraRadera
  29. Anonym 2011-12-05 16:48:
    Jag var med om 1990-talskrisen och köpte i slutet av 1992 en bostadsrätt i Stockholms innerstad till vrakpris.

    Det som kommer i den nuvarande krisen är som föregående kommentator påpekar troligen betydligt värre än 1990-talskrisen. Både Sverige och hela världen har blåst upp lånebubblorna betydligt större denna gång.

    Därmed inte sagt att det blir "domedag". Varför associerar så många till "domedag", bara för att jag tror att det kommer att bli mer lönsamt att reparera saker? Jag tror mer på en utdragen och allmänt trist kris än någon domedag.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.