Visar inlägg med etikett elektronik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett elektronik. Visa alla inlägg
2011-12-02
Framtidsyrke: reparatör
John Michael Greer har kallat den tid vi står inför för "The Age of Scarcity Industrialism", alltså "Knapphetsindustrialismens tidsålder". Detta till skillnad från den Överflödsindustrialismens tidsålder (Age of abundance industrialism) som har präglat stora delar av världen sedan omkring 1950. Under överflödsindustrialismens senare stadier har det ofta inte lönat sig att reparera saker, utan istället har man slängt dem på tippen och köpt nytt. I knapphetsindustrialismens tidsålder blir dock reparation, återanvändning och återvinning nyckelord. Här har vi i västvärlden mycket att lära av folk i fattigare länder som redan nu återvinner allt som går att återvinna istället för att låta det förstöras på soptippar.
Vi måste inse att vi inte kommer att ha tillgång till lika enorma mängder energi framöver, med tanke på att energialternativen inte räcker till för att täcka upp den fallande oljetillgången. Inte bara energin blir ett problem, utan även tillgången till olika råvaror och resurser. Dessutom finns vissa sällsynta ämnen inte i tillräckliga mängder för att skala upp många nya teknologier till massanvändning.
Man kan gå in i förnekelse och låtsas som att det inte existerar något problem och fortsätta sin livsplanering som om världen skulle fortsätta med exponentiell tillväxt för evigt, eller åtminstone under ens egen livstid. Den som är lite smartare förbereder dock en plan B.
Peak oil är förvisso på lite sikt ett allvarligt hot mot hela industrivärlden, men på kortare sikt anser jag att finanskraschen är allvarligare. En av effekterna kan bli att världshandeln stannar av och att det blir brist på många importvaror. På längre sikt kommer dock effekterna av peak oil också att bli kännbara för industri- och konsumtionssamhället.
Med tanke på detta kommer det att finnas en stor marknad för reparationer av alla de slag. Den som kan laga saker har på detta sätt en möjlighet att skaffa sig en inkomst. Att kunna laga saker blir även viktigt i hemmet i kristider, så det gäller inte bara en eventuell yrkeskarriär som reparatör, utan även att till exempel kunna fixa en punka på cykeln eller stoppa strumpor.
Det handlar inte bara om att laga tekniska prylar. Minst lika viktigt är att kunna laga kläder och skor. En symaskin är en nyttig sak att ha och lära sig använda. Själv har jag en Husqvarna från 1960-talet, som jag köpt begagnad. Fördelen jämfört med moderna symaskiner är att den inte är besudlad med en massa elektronik, utan en händig person kan öppna den och reparera själv.
Just elektroniken ställer till problem när det gäller att kunna laga saker. Numera finns kretskort med integrerade kretsar i de flesta tekniska prylar och de blir då näst intill omekbara. Det gäller kylskåp, spisar, bilar, telefoner med mera. En bil från 1980-talet går att fixa för den händige, men en från 2011 är omöjlig. Det går inte ens att koppla bort elektroniken om den skulle paja, för en modern bilmotor funkar inte utan den.
Den som tänker sig en framtid som reparatör (åtminstone som plan B) bör redan nu träna på att laga det man tänkt sig som sin specialitet. Det är förstås också nödvändigt att skaffa de verktyg, maskiner, reservdelar och material man behöver. Man behöver för vissa typer av reparationer också en lämplig lokal. Kläder och mindre maskiner kan man laga i hemmet, men för exempelvis bilar behövs lite mer utrymme. Man bör också tänka igenom för vilka saker det kommer att finnas en marknad för reparationer. Många saker som det idag inte lönar sig att reparera eftersom de är så billiga i inköp kan i framtiden komma att bli högst lagningsvärda. Slutligen bör man också tänka igenom vilka kunskaper man själv har eller lätt kan skaffa för att kunna reparera och därmed vilka typer av reparationer som kan vara aktuella för en själv.
Även den som inte tror sig kunna få en inkomst av att laga saker åt andra bör tänka över vilka verktyg man har i hemmet så att man åtminstone kan fixa det nödvändigaste själv.
Datorer går till skillnad från de omekbara maskinerna jag nämnde ovan i viss mån att laga genom att "slakta" delar från uttjänta datorer och ta som reservdelar till andra. Detta gäller till och med för bärbara datorer. Att laga en Ajfån är dock som jag ser det omöjligt då mobiltelefoner är så miniatyriserade och hoppackade. Möjligtvis kan man byta bildskärm genom att "slakta" från en annan telefon.
Fotnot: Bilderna av Kalle Anka kommer från en av de roligaste serier som Carl Barks gjort, nämligen "Mästerreparatören", först publicerad i Sverige 1954 och därefter återutgiven 1975 och 2004, samt i Kalle Ankas Bästisar 1985. Kalle Anka gör i denna serie en mängd fatala misstag på grund av sin övertro på sin egen förmåga.
2011-07-18
Peak tenn? Nja...
ASPO Sverige skriver idag om "peak tenn" och hänvisar till en artikel med titeln "Tin Production — A Classic Case Of Limits To Growth". Det vore mycket allvarligt ifall världen skulle stå inför sjunkande tennproduktion, då tenn är viktigt för lödning av elektronik. Därför tog jag en titt på hur det ser ut historiskt. USGS har data över global tennproduktion och tennpriser från 1905 och framåt. Så här ser det ut (priset är alltså inflationsjusterat till 1998 års dollar).
Visst är tennpriset högt nu efter att ha stigit i några år, men inflationsjusterat var priset som ni ser betydligt högre runt 1980. Priset håller sig dessutom fortfarande inom vad som får anses vara "normalt" de senaste dryga hundra åren. Genomsnittspriset för första halvåret 2011 är högre än i diagrammets sista punkt för 2010, men motsvarar ändå bara cirka 22000 $/t i 1998 års dollar, vilket är ungefär lika högt som prisspiken under Första världskriget.
Produktionen har visserligen sjunkit sedan 2007, men nedgången är mindre än de som var 1979-1985 samt 1989-1993. Nedgången 2000-2002 var också ungefär lika stor som 2007-2009.
Sammanfattningsvis ser det ut som om världen kan ha passerat "peak tin", men det är ännu inte bekräftat. I och för sig verkar situationen för utvinningen i Indonesien vara svår, men det är inte helt osannolikt att andra producenter skulle kunna kompensera.
Hursomhelst borde det gå att återvinna mer tenn än vad vi gör idag, med tanke på att elektronikskrot innehåller mer tenn per kilo än vad många malmer i dagens gruvor gör.
Om man har förstått det här med "peak everything" får man trots det akta sig för att se "peakar" överallt. Däremot ser det ut som om världen har passerat både peak oil (2006) och peak gold (2000).
Visst är tennpriset högt nu efter att ha stigit i några år, men inflationsjusterat var priset som ni ser betydligt högre runt 1980. Priset håller sig dessutom fortfarande inom vad som får anses vara "normalt" de senaste dryga hundra åren. Genomsnittspriset för första halvåret 2011 är högre än i diagrammets sista punkt för 2010, men motsvarar ändå bara cirka 22000 $/t i 1998 års dollar, vilket är ungefär lika högt som prisspiken under Första världskriget.
Produktionen har visserligen sjunkit sedan 2007, men nedgången är mindre än de som var 1979-1985 samt 1989-1993. Nedgången 2000-2002 var också ungefär lika stor som 2007-2009.
Sammanfattningsvis ser det ut som om världen kan ha passerat "peak tin", men det är ännu inte bekräftat. I och för sig verkar situationen för utvinningen i Indonesien vara svår, men det är inte helt osannolikt att andra producenter skulle kunna kompensera.
Hursomhelst borde det gå att återvinna mer tenn än vad vi gör idag, med tanke på att elektronikskrot innehåller mer tenn per kilo än vad många malmer i dagens gruvor gör.
Om man har förstått det här med "peak everything" får man trots det akta sig för att se "peakar" överallt. Däremot ser det ut som om världen har passerat både peak oil (2006) och peak gold (2000).
2011-04-17
Hänt i veckan 10-17 april, del 1
Intressanta saker jag läst i veckan, men inte hunnit kommentera. Se även del 2 och del 3.
Olja
Kärnkraft
Japan
Brist
Olja
- "Handelsbanken høyner med 18 dollar og tror snittprisen på nordsjøolje blir 110 dollar i 2011. [...] Mens banken ved årsskiftet regnet med en gjennomsnittlig pris på 92 dollar, ligger den oppdaterte prognosen på 110 dollar. [...] Mork og kollegene mener verden må innstille seg på en oljepris over 100 dollar."
Kärnkraft
- "Kärnkraftsolyckan i Fukushima har uppgraderats till en sjua på den internationella sjugradiga skalan, samma nivå som Tjernobyl. Dessutom utesluter teknikerna inte att strålningsnivåerna kan stiga ytterligare."
- ZeroHedge tipsar om en sammanställning från Reuters om skillnaderna mellan Fukushima dai-ichi och Tjernobyl. "Choernobyl leaked a total of 5.2 million terabecquerels of radioactivity, Fukushima has so far leaked 500,000 terabecquerels"
- Torsdag: "Tokyo Electric Power Co. estimates the fight to stabilize its crippled Fukushima reactors will last through June, leaving the plant vulnerable to more aftershocks and radiation leaks, said a person briefed on the utility’s plan."
- "On Friday, April 15, TEPCO released what is the most conclusive video of the devastation at Fukushima. [...] that fuel rods have melted through not one, not two, but all three active reactors at Fukushima, but not to panic: all is well as long as these are cooled down, by the same water that will eventually seep into the ocean of into the groundwater considering the cooling system is destroyed beyond repair
- "Mellanlagret för använt kärnbränsle ligger 30 meter ner i berget och är byggt för att klara stora påfrestningar, påpekar Carl Sommerholt på SKB." CLAB vid Oskarshamnsverket, alltså.
Japan
- ASPO Sverige tipsar om Japans genrep inför peak oil
- Jordbruk och fiske drabbat i Japan:
7872 lantbruk, 18754 fiskefartyg och 189 hamnar förstörda. 12321 människor döda, 15347 saknade. - "A secret plan to dismantle Tokyo Electric Power Co. (TEPCO), the operator of the crippled Fukushima No. 1 nuclear power plant, is circulating within the government. The proposal, which is associated with a faction of bureaucrats who have long supported liberalization of Japan's power industry, envisages the passing of a special measures law that would put the company under close government supervision before eventually bankrupting it and completely restructuring its remnants."
- "Tokyo Electric Power Co. (9501.T) plans to sell its shares in KDDI Corp (9433.T) to help pay for compensation costs stemming from the disaster at its Fukushima Daiichi nuclear power plant, a newspaper reported on Sunday. Asia's largest utility, also known as TEPCO, holds about 360,000 shares in KDDI, or a 8 percent stake, which are worth about 180 billion yen ($2.17 billion) at the current market price, the Nikkei business daily said."
Brist
- "Den japanska biljätten Toyota stoppar under ett antal dagar i april och maj produktionen vid fem europeiska fabriker, uppgav företaget på onsdagen. Skälet är brist på bildelar efter jordskalvet den 11 mars."
- "Svenska underleverantörer kan inte ersätta japanska när bilindustrin drabbas av komponentbrist. Även de är beroende av japanska komponenter. [...] Det är en komplicerad kedja av beroenden, från import av komponenter direkt till bilfabriken ända ned till tredje och fjärde led av underleverantörer som har japanska komponenter i sina produkter. [...] Japansk komponentindustri går nu bara på 60-65 procent av sitt normala kapacitetsutnyttjande efter skadorna från jordbävningen och tsunamin och bristen på elektrisk ström."
- "Det kommer att ta flera månader för jordbävningsdrabbade Renesas Electronics att få igång de nya fabrikerna i Singapore och i västra Japan. Det slår hårt mot hela världens bilindustri. Renesas Electronics står för drygt 40 procent av leveranserna av elektroniska kretsar till världens bilindustri.
Jordbävning i östra Japan slog ut Renesas huvudfabrik" - "Carolina Milanesi anser att Japankrisen slår hårdare mot Sony Ericsson än någon av de andra mobiltelefontillverkarna. Hon har tre argument: Beroendet av nya produkter, av japanska Sony och av den japanska marknaden."
- Edward Hugh på FistfulOfEuros referar vad Nomuras ekonom Richard Koo skriver i en färsk rapport (min översättning).
Eftersom Japan har världens tredje största handelsöverskott efter Kina och Tyskland, tror jag att världen har förlorat en viktig leverantör.
Slutsats?
Leverantörsländers produkter efterfrågas typiskt p.g.a. ett av följande skäl: antingen är de billiga eller så är de oumbärliga. En nyckel till att skilja mellan dessa två är valutakursen. När ett lands valuta är billig relativt valutorna hos dess handelspartner, tenderar dess exportprodukter att falla i den första "billiga" kategorin, medan exportprodukter från länder med en fullvärderad eller övervärderad valuta tenderar att hamna i den andra "oumbärliga" gruppen.
Den japanska yenen har varit den starkaste valutan i den utvecklade världen sedan Lehman-kraschen.
Labels:
bilindustri,
brist,
elektronik,
japan,
kärnkraft,
oljepris
2011-03-27
Hänt i veckan 20-27 mars
En sammanställning av intressanta saker jag läst denna vecka, men inte hunnit kommentera.
Matpriser
Olja och gas
Japan
Kärnkraft
Komponentbrist
Kan bli den kommande veckans tema!
Saudiarabien
Bahrain
Jemen
USA
Egypten
Matpriser
- Torka i Texas drabbar vete och boskap:
The worst Texas drought in 44 years is damaging the state’s wheat crop and forcing ranchers to reduce cattle herds, as rising demand for U.S. food sends grain and meat prices higher.
Texas, the biggest U.S. cattle producer and second-largest winter-wheat grower, got just 4.7 inches (12 centimeters) of rain on average in the five months through February, the least for the period since 1967, State Climatologist John Nielsen- Gammon said. More than half the wheat fields and pastures were rated in poor or very poor condition on March 20.
Olja och gas
- IEA: Spekulation inte främsta orsaken till volatila oljepriser
The results of the IEA’s analysis, however, show that the price of crude oil fluctuated in a similar pattern to the seven non-exchange traded commodities throughout the decade. This suggests that speculation is not the only cause of volatility and that market fundamentals, notably strongly growing demand in emerging markets, are also at play.
[...]
For the past decade, many have tried to blame speculative oil traders for causing fluctuations in oil prices. As a result, policy-makers have responded to this point of view with a bevy of proposals that aim to control the activity of speculative traders. This recent IEA study casts doubt over both this pervasive view and the effectiveness of such policies.
Previous IEA analysis suggests that other factors, such as data transparency and market distortions within the physical market may be at least as important in causing oil price volatility. - "Det blir ingen mer provborrning efter naturgas i Skåne, åtminstone inte från företaget Shell. Shells nuvarande tillstånd att borra går ut i maj och man kommer inte att ansöka om nytt."
Japan
- Polisen angav 10 066 bekräftade dödsfall. Därutöver saknas 17 443 personer och hundratusentals har blivit hemlösa.
- Det förödande jordskalvet och tsunamin i Japan kan kosta Japans ekonomi upp till motsvarande 1 475 miljarder kronor, fyra procent av BNP, enligt Världsbanken.
- Världsbanken säger att återuppbyggnaden efter jordbävningen och tsunamin kan ta upp till fem år.
Kärnkraft
- 27 mars: Kärnkraftverket Fukushima har fått evakueras på nytt sedan höga strålningshalter uppmätts i vatten som läckte från en av reaktorerna
[...]
Krisen kan pågå i veckor eller till och med månader, sade chefen för internationella atomenergiorganet IAEA - Skrämmande läsning från Euan Mearns på The Oil Drum om de långsiktiga utsikterna för kärnkraftkatastrofen i Fukushima Dai-ichi. Problem framförallt med korrosion från det inpumpade saltvattnet.
Fukushima is like a cancer eating away at the habitat of the East coast of Japan. Whilst the situation appears to be stable, a number of slow burning processes must inevitably be eating away at the heart of these reactors. The solution to a number of these problems is to restore fresh water circulation to each of the cores and the spent fuel ponds. Whether or not the pumping systems work remains to be seen. Disposing of the salty radioactive sludge from inside the reactor vessels presents another major challenge.
It seems possible that the current meta stable condition may persist for many more weeks, and all the while the release and accumulation of radioactive isotopes in the environment will continue. And there is still risk of a catastrophic failure due to heat or corrosion that would result in the status degrading rapidly. It is too early to call this crisis over. - 25 mars: Japan fick skrämselhicka när tre arbetare i Fukushima fann sig stående i radioaktivt vatten. Spekulationer om ett sprucket reaktorhölje tonades dock ner i dag, men invånare nära kärnkraftverket uppmanas att evakuera.
- 25 mars: Reaktor 3
är en av de värst drabbade av kärnkraftverkets sex reaktorer efter jordbävningen den 11 mars. Den 14 mars inträffade en vätgasexplosion i reaktorn, som är den av de sex reaktorerna vid kärnkraftverket som innehåller störst andel plutonium.
[...]
Hittills har 4 000 ton vatten dumpats över reaktor 3. Det är fem gånger mer än på någon av de andra reaktorerna, enligt Japanska myndigheter.
[...]
Enligt Nisa utesluter man inte att uppgradera olyckan från en femma till en sexa på den så kallade Ines-skalan. - 24 mars: Strålning i vattenverk
- Härdsmälta nära i Forsmark 2006
- Elkablar inkopplade
Enligt kraftverkets operatör har man nu lyckats koppla elkablar till alla de sex reaktorerna, även reaktor 3 och 4 som anses vara de värst drabbade enheterna. Men innan kylsystemet sätts i gång måste det kontrolleras tillsammans med en rad andra mekanismer inne på kraftverket.
- The Archdruid Report om "Nuclear Vaporware"
It’s worth noting, for example, that for the amount of money it would take to replace the 23 US nuclear reactors that have the same flawed design as the ones at the Fukushima Daiichi plant – $276 billion, at an estimated average total cost of $12 billion per reactor – we could give every one of the 130 million homes, apartments, and condominiums in the United States a $2000 conservation retrofit, including caulking, weatherstripping, insulation, and the like, with room in the budget to spare. That would save more power than those nukes would generate, and do it with no fuel costs, no security threats, no radioactive waste, no risk of catastrophic meltdowns, and an annual maintenance budget per home equal to a couple of takeout pizzas.
Komponentbrist
Kan bli den kommande veckans tema!
- 72% av tillverkningen av kiselplattor är utslagen. Kiselplattorna används till integrerade kretsar, alltså till i princip all elektronik idag.
- Toyota kommer inte igång med produktionen efter driftstoppet som orsakades av jordbävningen. Och prognosen ser oklar ut.
- SvD 22/3:
Flera japanska företag med tillverkning i drabbade områden, bland annat Hitachi, Panasonic, Nec och Nikon, har rapporterat om olika typer av störningar antingen på grund av direkta skador av jordskalvet eller på grund av strömavbrott, skriver Financial Times.
Även många biltillverkare är beroende av japanska underleverantörer och hittills har bland annat Volvo, Renault, Opel och Volkswagen meddelat att produktionen riskerar att påverkas av komponentbrist.
I dag meddelar elektronikjätten Sony att man stängt ned totalt 12 fabriker i landet, enligt nyhetsbyrån Direkt. Fabrikerna tillverkar bland annat digitalkameror, mobiltelefoner och tv-apparater. Orsaken till produktionsstoppet är svårigheter att få fram komponenter och material. Om bristen håller i sig kan Sony komma att flytta delar av produktionen till andra länder.
Men det är inte bara japanska företag som påverkas av situationen. I måndags varnade Nokia om problem med tillgängligheten på vissa komponenter.
[...]
I ett uttalande från förra veckan uttrycker Sony Ericsson en liknande oro. Företaget gör bedömningen att situationen i Japan kommer att påverka mobiltillverkarens verksamhet. Den främsta anledningen är att en stor del av den japanska produktionen av elektronikkomponenter ligger i den del av landet som drabbats av naturkatastrofen. - "Japanese electronic components maker Mitsubishi Gas Chemical has been unable to operate plants in Fukushima and Ibaraki prefectures since the massive earthquake last Friday. MGC produces bismaleimide triazine resin, a key material in manufacturing smartphones and tablet PCs and accounts for 50 percent of the global market for the product.
Most global IT companies have a three-tiered supply network. Japan supplies the materials and core components, Taiwanese and Korean companies import them and turn them into intermediate goods, and manufacturers in China and Korea assemble them into finished products. So if problems arise at Japanese parts and materials makers, the global supply network could end up falling apart." - Kiselbrist - lite andra siffror än ovan. Undrar var sanningen ligger?
The semiconductor industry faces possible shortages of silicon after the Japan earthquake caused suspension of 25 percent of the world´s production of the material key to manufacturing chips, IHS iSuppli said.
[...]
Shin-Etsu said March 17 that there was damage to its Shirakawa plant and that it is unclear how long it will take to restore operations.
The company intends to set up production elsewhere, it said. ISuppli said that facility accounts for 20 percent of world output.
MEMC´s Utsunomiya plant had been evacuated and operations suspended as of March 17, according to the company. That factory produces 5 percent of world output, according to iSuppli. - Kostnaderna för kopparframställning ökar p.g.a. stängda fabriker i Japan.
- Volvo PV kan stänga.
Volvo Personvagnars produktion i Göteborg kan stoppas redan nästa vecka. Det råder stor osäkerhet om tillgång på elektronikdelar på grund av jordbävningen i Japan.
– Vi vet att vi klarar den här den här veckan, men sedan vet vi inte, säger Volvo Personvagnars presschef Per-Åke Fröberg.
Saudiarabien
- 25 mars: Protester i östra Saudiarabien
- Lång, uttömmande artikel i SvD om Saudiarabien:
Den dagen Saudiarabiens folk reser sig blir effekten på oljemarknaden som om det börjar brinna hos brandkåren. Det är det enda landet som kan släcka oljetörsten när produktionen drabbas i andra länder.
[...]
Saudiarabien är en absolut monarki, där nationsbegreppet bygger på en ultrakonservativ tolkning av sunniislam, wahhabismen. Kungen, den 87-årige Abdullah, ska efterträdas av kronprins Sultan som är skröplig och gammal. Efter honom i successionsordningen kommer den hårdföre prins Nayef, som avskys av saudiska liberaler. Saudiarabien kan snart stå inför ett skakigt maktskifte, samtidigt som den arabiska våren har spritt sig till grannländer som Jemen, Bahrain och Syrien.
[...]
Redan i dag använder de 26 miljoner personer som bor i landet - 18,6 miljoner saudier och åtta miljoner migrantarbetare - mer olja än vad 190 miljoner brasilianare gör.
Bahrain
- 21 mars:
Bahrains kung Hamad bin Isa al-Khalifa sade på måndagen att "den utländska sammansvärjningen" mot hans kungadöme hade misslyckats och tackade soldaterna som tagits in från grannländerna för att de hjälpt till att få slut på oroligheterna efter veckor av protester.
En diktators verklighetsbeskrivning...
Jemen
- sammandrabbningar mellan rivaliserande grupper inom militären
- Mindre olja från Jemen:
Däremot sker det en utveckling i andra länder som Bahrain och Jemen som kan leda till att det produceras mindre olja. Sammanlagt producerar dessa två länder i vanliga fall 350000 fat olja per dag. I Yemen sprängdes den 15 mars en oljerörledning med en kapacitet på 120000 fat per dag och produktionen vid två oljefält har stoppats.
- Ingen överenskommelse i Jemen
- Flera jordanska demonstranter fick föras till sjukhus sedan de på torsdagskvällen attackerats av regeringsanhängare. Polisen stod passivt och såg på, enligt ögonvittnen.
- Våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i Daraa i södra Syrien. Regeringen lovar att genomföra reformer. Undantagstillstånd sedan 1963.
- Musik @ Centrifugen: "Syrien får klara sig själv eftersom de inte har något att ge världen (läs:Olja)"
- Libyska rebeller avancerar
- Humanitär katastrof
Redan rapporteras om stängda och tomma affärer på flera håll och bristen på raffinerade drivmedel i landet gör också att transporter av varor och livsmedel minskar. Tidigare rapporter från hjälporganisationer talar om att cirka 600.000 människor inne i Libyen är i behov av humanitära insatser, ytterligare en kvarts miljon har flytt.
FN:s flyktingorgan UNHCR befarar nu också en våg av flyktingar från krigets Libyen till Europa. Italien bereder sig att ta emot 50 000 libyer. - Gaddafi har 144 ton guld - det gör honom inte så mycket om utländska bankkonton fryses.
- Ecowas vill intervenera "Ledarna för de västafrikanska länderna har enats om att be FN om mandat för att genomföra militära aktioner för att stoppa krisen i Elfenbenskusten."
- Inbördesstrider: "Anhängare till Elfenbenskustens internationellt erkände president Alassane Ouattara intog på måndagen staden Bloléquin i den västra delen av landet."
- Svårt att få fram hjälp
500 000 människor har flytt våldets Elfenbenskusten. FN ber om medel för att hjälpa flyktingarna men gensvaret från omvärlden är svagt.
[...]
FN har knappt någon hjälp att ge när det västafrikanska landet närmar sig inbördeskrig.
[...]
Laurent Gbagbo som officiellt förlorade presidentvalet i november mot oppositionsledaren Alassane Ouattara. - Nära en miljon invånare i Elfenbenskusten har nu flytt undan striderna i den största staden Abidjan och andra håll i landet, rapporterade FN:s flyktingkommissariat UNHCR på fredagen.
- Wikipedia om Elfenbenskusten.
har naturtillgångar i form av petroleum, naturgas, diamant, mangan, järnmalm, kobolt, bauxit, koppar och vattenkraft.
För att vara ett u-land har Elfenbenskusten en väl utbyggd infrastruktur.
[...]
Elfenbenskusten är en av världens största producenter och exportländer av kaffe, kakao och palmolja.In 2003, forest products accounted for $269 million in export value, providing the third most important source of foreign revenue after cocoa and petroleum products.
[...]
In 1983, the government acknowledged that the nation’s forest area, which totalled approximately 16 million hectares at independence in 1960, had dwindled to about 4 million hectares. However, the deforestation rate still averaged 3.1 percent during 1990–2000. The lingering political instability since the outbreak of hostilities in 2002 has contributed to illegal logging and increased deforestation.
- Indiskt företag köper upp stora mängder jordbruksmark i Etiopien
- Kondombrist i Kenya. Mer HIV och fler oönskade barn?
- Stor livsmedelsbrist i Zimbabwe
- Moçambique nytt centrum för droghandel
The United States believes heroin and other drugs, mostly from south Asia where Suleman's family originally hailed from, are being sent to Europe and South Africa through Mozambique.
USA
- De höga oljepriserna ett hot mot återhämtningen i den amerikanska ekonomin
- "Försäljningen av villor i USA rasade med 16,9 procent i februari [...] Det var en betydligt lägre försäljningsvolym än väntat."
- "Försäljningen av befintliga bostäder i USA sjönk med 9,6 procent i februari, till en beräknad årstakt på 4,88 miljoner enheter." Även detta större ras än förväntade 4,5 procent.
Tillgången på befintliga bostäder för försäljning, i relation till aktuell försäljningstakt, steg i februari och "lagret" räcker till att täcka försäljningen under 8,6 månader, jämfört med reviderade 7,5 månader i januari (7,6).
När återkommer krisen med full kraft på USA:s bostadsmarknad?
Medianpriset sjönk 5,2 procent till 156.100 dollar, jämfört med motsvarande månad föregående år.
- "Portugals parlament avslog på onsdagskvällen den socialistiska minoritetsregeringens fjärde sparpaket inom ett år. Strax efteråt lämnade premiärminister José Socrates in sin avskedsansökan."
- "Det är rätt oundvikligt" att Portugal kommer att behöva räddas.
- "Kreditvärderingsinstitutet Moodys sänker kreditbetyget för 30 banker i ett eller flera steg. [...] Kreditbetyget för de tre största spanska bankerna, Banco Santander, BBVA och La Caixa, påverkas inte och de nuvarande betygen bekräftas."
- E24:s Per Lindvall
Grekland, Irland och nu plats på scen för Portugal! Efter en period av dalande intresse är det inte oväntat dags för nästa deltävling i ”Eurovision bad bond contest”.
- Portugal begär ingen hjälp:
Tidigt på fredagsmorgonen slutade EU-toppmötets första dag. Portugals just avgångne premiärminister José Socrates fick förklara krisläget i nationen på mötet, efter det att hans krispaket röstats ner i parlamentet. Men han begärde inget nödlån för att klara av att betala skyhöga räntor på statsskulden.
- IMF förbereder sig för ”hot mot det finansiella systemet”
- Italiens premiärminister har problem av annat slag:
i synnerhet åtalet för affären med den unga dansösen Ruby. Åklagarna har i det fallet lagt fram ett så omfattande material att Berlusconi med hänvisning till tidsbrist försökt få rättegången uppskjuten. Den begäran har avvisats av domstolen i Milano. Berlusconi skall inställa sig där den 6 april klockan 09.30.
- Stor protest i London mot nedskärningar
- Kris för kommersiella fastigheter
- "Stockholmarna står för merparten av lånen till bostadsrätter i Sverige. Enligt kreditupplysningsföretaget UC har Stockholm 63 procent av borättskrediterna medan Göteborgs andel är elva procent, Malmös tio procent och resten av landet står för 16 procent."
- "Lånevolymen för småhus är nära tre gånger så stor som summan för bostadsrätter; 1 057 miljarder mot 515 miljarder."
- Lever svenskarna i en lånad dröm?
Bostadspriserna har i stället fortsatt att klättra uppåt det senaste året, trots att Riksbanken har höjt styrräntan och bankerna sina utlåningsräntor ännu mer.
Vad gäller den kommersiella fastighetssektorn blev krisen bara ett mindre hack i kurvan.
[...]
Vad gäller den kommersiella fastighetssektorn så finns det knappt någon diskussion alls om någon eventuell bubbla eller några andra problem. De kritiker som ansåg att fastighetsbolagen var alldeles för optimistiska i sina värderingar under krisen 2008 och 2009 har, om inte tystnat, så i alla fall drunknat i mängden av alla positiva budskap. På aktiemarknaden sitter man också nöjd. Fastighetssektorn har utvecklats mycket starkt och för många bolag ligger kurserna nu över rekordnivåerna från den ljusblå våren 2007. Och bland vinnarna hittar man de mest högbelånade bolagen, med Balder i spetsen. Det senare är en stor skillnad gentemot vår omvärld där synen på vad som anses vara en komfortabel belåningsnivå har skruvats ner ordentligt. - Rea på hästar - Prisfall på hästar - Prisfall på hästar slår ut uppfödare - Ett kungarike för en häst
- Svenskar tidigast i Europa med att lämna boet
Svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigast i Europa. Kvinnorna är i genomsnitt 20,7 år och männen 21,6 år. I Slovakien är männen 31,5 år och kvinnorna 29,8 år när de lämnar föräldrahemmet, skriver tidningen Hem & Hyra. Den stöder sig på statistik från EU och Statistiska centralbyrån.
I en fjärdedel av EU-länderna är männen i snitt 30 år eller äldre när de lämnar föräldrahemmet. Kvinnorna flyttar hemifrån tidigare än männen i alla EU-länder. - Rekordrika hushåll lånar allt mer . Hushållens lån ökade 7,4% över ett år inte lika snabbt som tidigare, men ändå en hög takt, betydligt högre än exempelvis BNP.
- Så tjänar bankerna på dina kortköp
Butiken får sen förra året inte lägga på någon avgift på dig som kund, men måste däremot betala en avgift till inlösande bank på mellan 1–3 kronor om det är ett vanligt bankkort, kopplat till ditt lönekonto. Är det istället ett kreditkort, tillkommer förutom grundavgiften ett påslag på mellan 1,5–3 procent av köpesumman. Vad som är en direkt förlustaffär för kioskinnehavaren är en fin-fin inkomstkälla för banken, som dessutom tjänar pengar direkt av dig, eftersom du betalar en årsavgift på ditt kort.
[...]
Idag görs 70 procent av alla betalningar i Sverige med kort.
- Fettskräck - det började med en bluff.
1953:
Den amerikanske forskaren Ancel Keys publicerar forskning som visar ett samband mellan högt intag av fett och risken att dö av hjärtsjukdom. Några år senare visar en annan forskare att Keys bluffat genom att välja ut de sex länder som gett maximalt samband. När alla 22 länder som fanns med i studien togs med försvann det starka sambandet.
[...]
1980:
Ancel Keys publicerar resultat från The Seven Countries Study. Inget samband mellan högt fettintag och hjärtsjukdom hittas, och Keys ändrar sin hypotes till att bara gälla mättat fett. Professor John Yudkin (bilden) kommer fram till att det var när vi började äta den processade, stärkelserika, västerländska kosten som vi drabbades av välfärdssjukdomar. - Så blev fett farligt - och nyttigt igen.
Akta dig för fett, eller? I 30 år har forskarna varnat oss för fet mat - för att vi blir feta och hjärtsjuka av den. Men nu gör den ena professorn efter den andra helt om: Ät fett och bli smal och frisk!
- Farligt transfett blir förbjudet.
I torsdag beslutade riksdagen att förbjuda industriellt tillverkat transfett.
Jag fortsätter att inte lita på Livsmedelsverket! Här har vi ett verk där politikerna borde rensa upp ordentligt!
[...]
Det började redan för åtta år sedan, när reportern Per Snaprud upptäckte flera grova felaktigheter på verkets hemsida som helt förnekade transfettets hälsorisker. När DN hade påtalat felen togs uppgifterna bort.
[...]
Ändå fortsatte Livsmedelsverket sin egendomligt defensiva hållning. Informationen på hemsidan var inte längre helt felaktig, men inlindad i irrelevanta fakta så att den blev obegriplig och motstridig. Till och med produkter märkta med Nyckelhålet för särskilt nyttig mat fick innehålla upp till 14 procent transfett. (Men den Nyckelhålsregeln ändrades efter DN:s larm.)
[...]
Sambandet mellan industriellt transfett och hjärt-kärlsjukdom är ett av de bäst belagda som finns. Bara en enda faktor är lika tydligt bevisat farlig för hjärtat, och det är snabba, lättsmälta kolhydrater som finns i exempelvis läsk, potatismos och vitt bröd.
Nu väntar vi med spänning på att Livsmedelsverket ska agera enligt den kunskapen. För inte ska väl riksdagen behöva ingripa? - Svenskarna äter allt mer kött
Konsumtionen av kyckling ökade med fem procent 2010; nöt och fläsk med drygt tre, enligt Jordbruksverkets siffror uppger Ekot.
Radion rapporterar att köttimporten i fjol var "rekordhög" medan svenska köttbönder pressas av dålig lönsamhet.
[...]
Importen av kött och köttvaror ökade med 1 procent 2010 jämfört med året innan.
- Kinas 64 miljoner tomma lägenheter - mer om de berömda spökstäderna.
Egypten
- Egypten och militären:
När Egyptens militär förhindrade blodsutgjutelse på Kairos gator så berodde det delvis på att de ”helhjärtat stödde egyptiska folket törst efter frihet” (bla bla bla?), men det berodde också på att det Egyptiska folket utgör deras kundbas.
[...]
“What's little known outside Egypt is that the army plays a crucial role in the economy as well. That raises the question: Will the military back reformers if they threaten to dismantle its business interests?”
Labels:
bahrain,
bostadsbubbla,
brist,
demonstration,
elektronik,
elfenbenskusten,
flyktingar,
inbördeskrig,
japan,
jemen,
jordanien,
kärnkraft,
libyen,
matpriser,
portugal,
saudiarabien,
syrien,
torka
2011-03-16
Överallt elektronik
Jag skrev redan i måndags om att brist på komponenter från japansk industri kan bli ett problem för många företag i andra länder. Det beror på sönderslagen infrastruktur - hamnar, vägar, järnvägar, elledningar. Det lär ta ett bra tag att få igång fabrikerna i nordöstra Japan - första prioritet är akuta räddningsinsatser - det är just nu nollgradigt i nordöstra Japan och dessutom livsmedelsbrist. Sen måste det ordnas nya bostäder, lagas vägar, järnvägar och elledningar. Det kan alltså ta flera månader innan produktionen är igång.
Till råga på allt kommer Japan att framöver lida av permanent elbrist (alltså i längden betydligt högre elpris) efter att flera kärnkraftverk slagits ut. Även de skadade kärnkraftverk där det inte är lika illa som i Fukushima Dai-ichi kommer inte att kunna återstartas förrän efter omfattande kontroller som troligen kommer att ta månader.
Förutom själva infrastrukturen så har även många fordon förstörts - lastbilar, tåg och fartyg.
Den viktigaste komponentkategorin som Japan tillhandahåller till resten av världens industrier är elektronik. Elektronik finns överallt. Inte bara mobiltelefoner, telefonväxlar och datorer, utan även kylskåp, mikrovågsugnar, bilar, flygplan, kraftverk med mera. Nu är själva basen i elektronikindustrin hotad, då en stor del av tillverkningen av kiselplattor för kretsar står still, vilket jag skrev om i måndags.
Men det blir inte bara prishöjningar. Många saker kommer helt enkelt inte att kunna produceras. Cornucopia skriver idag om problemen med just-in-time och tipsar om att Volvo PV bara klarar produktionen av bilar en vecka till innan bristen på elektroniska komponenter från Japan sätter stopp. E24 skriver idag också om hur stilleståndet i den japanska industring kan stoppa världens produktion.
Och vad ska Riksbanken och andra centralbanker kalla högre priser på elektronik för? Inflation?
Japans kris är industrivärldens kris...
Till råga på allt kommer Japan att framöver lida av permanent elbrist (alltså i längden betydligt högre elpris) efter att flera kärnkraftverk slagits ut. Även de skadade kärnkraftverk där det inte är lika illa som i Fukushima Dai-ichi kommer inte att kunna återstartas förrän efter omfattande kontroller som troligen kommer att ta månader.
Förutom själva infrastrukturen så har även många fordon förstörts - lastbilar, tåg och fartyg.
Den viktigaste komponentkategorin som Japan tillhandahåller till resten av världens industrier är elektronik. Elektronik finns överallt. Inte bara mobiltelefoner, telefonväxlar och datorer, utan även kylskåp, mikrovågsugnar, bilar, flygplan, kraftverk med mera. Nu är själva basen i elektronikindustrin hotad, då en stor del av tillverkningen av kiselplattor för kretsar står still, vilket jag skrev om i måndags.
Flera elektronikföretag har stängt ner sina fabriker, vilket kan ge bieffekter för elektronikföretag över hela världen, då det kan gälla exempelvis komponenter till mobiltelefoner. Shin-Etsu och Sumco, som producerar 60 procent av världens kiselplattor för integrerade kretsar har drabbats av störningar, oklart hur stora. Shin-Etsu har större delen av sin tillverkning i den drabbade regionen.Brist brukar leda till högre priser. Vi kommer alltså troligen att få se saftiga prishöjningar på alla elektronikprylar framöver.
Men det blir inte bara prishöjningar. Många saker kommer helt enkelt inte att kunna produceras. Cornucopia skriver idag om problemen med just-in-time och tipsar om att Volvo PV bara klarar produktionen av bilar en vecka till innan bristen på elektroniska komponenter från Japan sätter stopp. E24 skriver idag också om hur stilleståndet i den japanska industring kan stoppa världens produktion.
Världens industrier är beroende av Japan som levererantör av högteknologiska komponenter. Kommer den japanska industriproduktionen inte igång kan efterverkningarna bli svåra, särskilt för fordonsindustrin och elektroniktillverkarna.Och det finns inga alternativa leverantörer. Men värst är nog kiselskivorna.
Japan står för 80 procent av världens tillverkning, och är världens största exportör av kiselskivor. Fortsatta produktionsstörningar kan därför få svåra konsekvenser för världsproduktionen av minneskort.Vi ser redan stopp.
Två av världens ledande tillverkare av minneskort, Samsung och Powerchip Technology, har båda stoppat sin försäljning av chip på spotmarknaden, på grund av oro för den egna produktionen, rapporterar Bloomberg News.Så hela världen kan drabbas av stillastående fabriker av alla de slag. Detta i ett läge då världsekonomin knappt har repat sig från Finanskrisen. Är det fortfarande någon som inte ser jordbävningen och tsunamin i Japan som en svart svan? Effekterna skulle ju till större delen vara begränsade till Japan...
Och vad ska Riksbanken och andra centralbanker kalla högre priser på elektronik för? Inflation?
Japans kris är industrivärldens kris...
2011-03-14
Efter tsunamin: ekonomi, energi, miljö, jordbruk
Mina fyra huvudämnen här på bloggen - ekonomi, energi, miljö, jordbruk - är viktiga för att bedöma effekterna inom och utanför Japan av fredagens jordbävning och tsunami. Nu när vi vet lite mer är det också dags att göra en rejäl upprevidering av min gissning från i fredags angående effekterna.
Av bilderna och berättelserna är det nu uppenbart att katastrofen är betydligt allvarligare än Kobe-jordbävningen 1995. Det har också sagts från officiellt japanskt håll att detta är den svåraste kris som drabbat landet sedan Andra världskriget. Credit Suisse bedömer att de ekonomiska förlusterna efter jordskalvet blir cirka 1100 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av Japans årliga BNP. Jag tror idag att detta är för lite. Bara skadorna i Kobe-jordbävningen beräknas ha kostat 2,5 procent av Japans dåvarande BNP, och fredagens skador var betydligt allvarligare, så Credit Suisses bedömning täcker nog knappt dem. Dessutom tillkommer alla kedjeeffekter på den japanska ekonomin av att infrastruktur och fabriker slagits ut.
Hursomhelst är 3,2 procent av Japans BNP tillräckligt för att omintetgöra eventuell BNP-tillväxt i år, med alla de följdeffekter det kommer att få i landet med världens i förhållande till BNP högsta statsskuld.
Hela städer måste byggas upp från grunden. Byggt på flyg- och satellitbilder kan vi anta att de hårdast drabbade städerna blivit i princip utplånade, inklusive stora delar av deras befolkning. Flera av dessa städer har ännu inte kunnat undersökas ordentligt då vägarna förstörts och alla telekommunikationer brutits. De värst drabbade städerna är Kesennuma där stora delar av de 75000 invånarna sägs vara "okontaktbara", Minamisanriku där drygt 10000 saknas, Rikuzentakata där 17000 saknas, samt Otsuchi där drygt 10000 saknas. Vi kan alltså troligen räkna med tiotusentals döda. Regionhuvudstaden Sendai, som nämndes först i nyheterna, verkar ha klarat sig förhållandevis lindrigt undan. Just det att Sendai klarat sig ganska lindrigt undan gjorde troligen att de första rapporterna och bilderna kom därifrån. Tystnaden från de totalförstörda städerna blev istället skrämmande.
Bara räddningsoperationerna lär kosta en bra slant, liksom tillfälliga bostäder, mat och vatten för de hundratusentals överlevande från kustområdet. 500 000 människor har tvingats lämna sina hem och ytterligare flera miljoner saknar vatten, mat eller värme.
Alla hamnar norr om Tokyo står still i väntan på att skadorna utreds. Det handlar om hamnar som står för så mycket som 7 procent av landets industriexport. Vissa hamnar kommer att kunna öppna igen om någon månad, men för de hårdast drabbade hamnarna på nordöstra Honshu kan det ta flera år innan de kan komma igång igen. Allt detta kan leda till störningar, åtminstone på kort sikt, i försörjningskedjorna även globalt. De stillastående hamnarna beräknas enligt Lloyd's List Intelligence kosta Japan drygt 21 miljarder kronor om dagen. Två månader med tjugo arbetsdagar var skulle ge förluster på 800 miljarder kronor bara från stillastående hamnar. Dessutom har många fartyg förstörts eller skadats av tsunamin. Även många vägar och järnvägar har skadats svårt, vilket kommer att försvåra återuppbyggnad samt att få igång även de oskadade industrierna i området.
Tydligen har på senare år många företag satsat stort i Miyagi-prefekturen, då arbetskraftskostnaderna är lägre där än i Tokyo och Osaka. Toyota har flera fabriker för viktiga bildelar i området och även sammansättningsfabriker för bilar. Alla bilfabriker i Japan ska för övrigt stå stilla idag måndag.
Flera elektronikföretag har stängt ner sina fabriker, vilket kan ge bieffekter för elektronikföretag över hela världen, då det kan gälla exempelvis komponenter till mobiltelefoner. Shin-Etsu och Sumco, som producerar 60 procent av världens kiselplattor för integrerade kretsar har drabbats av störningar, oklart hur stora. Shin-Etsu har större delen av sin tillverkning i den drabbade regionen.
Flera stora kemifabriker har stängt ner, med de effekter det kommer att få på alla andra industrier som behöver deras varor. Det rapporteras redan om bränslebrist i Japan, då runt en femtedel av landets raffinaderikapacitet stängts av och folk hamstrar. Raffinaderiet i Ichihara har också drabbats av en stor brand och lär ta tid att få igång. Japans största producent av ferronickel (som används i rostfritt stål) har stängt, samt flera stålverk och andra smältverk.
Om vi övergår från ekonomi till energi, så är det katastrofläge vid kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi och tre av sex reaktorer verkar vara i riskzonen för härdsmälta. Det rör sig om 1,4 procent av Japans elkapacitet som är permanent utslagen, för det lär inte gå att reparera dessa tre reaktorer. De övriga tre reaktorerna var i fredags redan avstängda för service, men jag vet inte hur skadade de blivit. De lär väl knappast heller vara oskadda efter tsunamin, så det kommer nog att ta ett bra tag att få igång dem. En eller flera härdsmältor på platsen lär också göra det omöjligt att få igång de tre oskadda reaktorerna på grund av strålningen. Kärnkraftverken Fukushima Daini, Tokai och Onagawa står också stilla, så totalt är det 4-5 procent av Japans elproduktion som för tillfället är utslagen. Åtminstone för Fukushima Daini ser avbrottet ut att bli långvarigt. Det har varnats för strömavbrott i Tokyo på måndagen och det planeras för roterande planerade strömavbrott. Förutom kärnkraft är även ett stort kolkondenskraftverk utslaget. Dessutom har mängder av kraftledningar och annan elinfrastruktur förstörts, så det lär ta tid att få tillbaks elen i många områden. Elavbrotten drabbar såklart också Japans ekonomi hårt och landet lär lida av elbrist under lång tid framöver.
Vad gäller miljöeffekter, så har det släppts ut en viss mängd radioaktivitet från de skadade kärnreaktorerna och det finns en överhängande risk för mer utsläpp. Hundratusentals människor har evakuerats på grund av riskerna vid kärnkraftverken. En miljöeffekt som jag ännu inte sett nämnas är att tsunamin som slog in över östkusten även bör ha spridit omkring en hel del kemikalier. Har hus slagits sönder lär kemikaliebehållare också ha gjort det, stora som små. Vilka kemikalier, hur stora mängder samt var de har hamnat är förstås än så länge okänt. Dessutom finns, antar jag, risk för skador i havsmiljön, då tsunamin inte bara drog in över land, utan även drog sig ut igen och förde med sig allt möjligt ut i havet.
Slutligen har vi effekterna på jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Hamstringsvågen gäller även mat och enligt SvD gapar många hyllor i livsmedelsbutikerna tomma. Mycket varudistribution har drabbats av störningar. Situationen i de flodvågsdrabbade områdena är självklart värst och stora nödsändningar av mat lär behövas där.
Av de flygbilder vi sett är det uppenbart att stora jordbruksområden längs kusten också drabbats hårt. De är nu fyllda av allsköns bråte som vattnet släpat med sig, samt risken för diverse kemikalier, bensin från bilar med mera. Inte minst så är det saltvatten som vräkt in, vilket lär påverka odlingen. Mycket utrustning för de lokala lantbrukarna lär också ha förstörts - byggnader, maskiner m.m. Jag gissar att det knappast odlas särskilt mycket på den drabbade marken i år. Detta kommer att påverka rispriset globalt då Japan tvingas importera mer.
Slutligen kommer fisket troligen också att drabbas. På många av bilderna ser man förstörda fiskebåtar. Även många hamnanläggningar är förstörda. Dessutom har vi de ännu oklara miljöeffekterna på havsmiljön.
För Japan innebär alltså fredagens jordbävning och tsunami en jättelik "svart svan". En oförutsedd händelse med vittgående effekter inom alla tänkbara områden av samhället. Återstår att se hur stora effekterna blir för resten av världen. Jag gissar att två av de mest kännbara effekterna blir bortfallet av vissa nyckelprodukter för industrin (exempelvis kiselplattor för kretskort) samt alla investerare (fonder med flera) som låg felinvesterade i förhållande till fredagens händelser.
Av bilderna och berättelserna är det nu uppenbart att katastrofen är betydligt allvarligare än Kobe-jordbävningen 1995. Det har också sagts från officiellt japanskt håll att detta är den svåraste kris som drabbat landet sedan Andra världskriget. Credit Suisse bedömer att de ekonomiska förlusterna efter jordskalvet blir cirka 1100 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av Japans årliga BNP. Jag tror idag att detta är för lite. Bara skadorna i Kobe-jordbävningen beräknas ha kostat 2,5 procent av Japans dåvarande BNP, och fredagens skador var betydligt allvarligare, så Credit Suisses bedömning täcker nog knappt dem. Dessutom tillkommer alla kedjeeffekter på den japanska ekonomin av att infrastruktur och fabriker slagits ut.
Hursomhelst är 3,2 procent av Japans BNP tillräckligt för att omintetgöra eventuell BNP-tillväxt i år, med alla de följdeffekter det kommer att få i landet med världens i förhållande till BNP högsta statsskuld.
Hela städer måste byggas upp från grunden. Byggt på flyg- och satellitbilder kan vi anta att de hårdast drabbade städerna blivit i princip utplånade, inklusive stora delar av deras befolkning. Flera av dessa städer har ännu inte kunnat undersökas ordentligt då vägarna förstörts och alla telekommunikationer brutits. De värst drabbade städerna är Kesennuma där stora delar av de 75000 invånarna sägs vara "okontaktbara", Minamisanriku där drygt 10000 saknas, Rikuzentakata där 17000 saknas, samt Otsuchi där drygt 10000 saknas. Vi kan alltså troligen räkna med tiotusentals döda. Regionhuvudstaden Sendai, som nämndes först i nyheterna, verkar ha klarat sig förhållandevis lindrigt undan. Just det att Sendai klarat sig ganska lindrigt undan gjorde troligen att de första rapporterna och bilderna kom därifrån. Tystnaden från de totalförstörda städerna blev istället skrämmande.
Bara räddningsoperationerna lär kosta en bra slant, liksom tillfälliga bostäder, mat och vatten för de hundratusentals överlevande från kustområdet. 500 000 människor har tvingats lämna sina hem och ytterligare flera miljoner saknar vatten, mat eller värme.
Alla hamnar norr om Tokyo står still i väntan på att skadorna utreds. Det handlar om hamnar som står för så mycket som 7 procent av landets industriexport. Vissa hamnar kommer att kunna öppna igen om någon månad, men för de hårdast drabbade hamnarna på nordöstra Honshu kan det ta flera år innan de kan komma igång igen. Allt detta kan leda till störningar, åtminstone på kort sikt, i försörjningskedjorna även globalt. De stillastående hamnarna beräknas enligt Lloyd's List Intelligence kosta Japan drygt 21 miljarder kronor om dagen. Två månader med tjugo arbetsdagar var skulle ge förluster på 800 miljarder kronor bara från stillastående hamnar. Dessutom har många fartyg förstörts eller skadats av tsunamin. Även många vägar och järnvägar har skadats svårt, vilket kommer att försvåra återuppbyggnad samt att få igång även de oskadade industrierna i området.
Tydligen har på senare år många företag satsat stort i Miyagi-prefekturen, då arbetskraftskostnaderna är lägre där än i Tokyo och Osaka. Toyota har flera fabriker för viktiga bildelar i området och även sammansättningsfabriker för bilar. Alla bilfabriker i Japan ska för övrigt stå stilla idag måndag.
Flera elektronikföretag har stängt ner sina fabriker, vilket kan ge bieffekter för elektronikföretag över hela världen, då det kan gälla exempelvis komponenter till mobiltelefoner. Shin-Etsu och Sumco, som producerar 60 procent av världens kiselplattor för integrerade kretsar har drabbats av störningar, oklart hur stora. Shin-Etsu har större delen av sin tillverkning i den drabbade regionen.
Flera stora kemifabriker har stängt ner, med de effekter det kommer att få på alla andra industrier som behöver deras varor. Det rapporteras redan om bränslebrist i Japan, då runt en femtedel av landets raffinaderikapacitet stängts av och folk hamstrar. Raffinaderiet i Ichihara har också drabbats av en stor brand och lär ta tid att få igång. Japans största producent av ferronickel (som används i rostfritt stål) har stängt, samt flera stålverk och andra smältverk.
Om vi övergår från ekonomi till energi, så är det katastrofläge vid kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi och tre av sex reaktorer verkar vara i riskzonen för härdsmälta. Det rör sig om 1,4 procent av Japans elkapacitet som är permanent utslagen, för det lär inte gå att reparera dessa tre reaktorer. De övriga tre reaktorerna var i fredags redan avstängda för service, men jag vet inte hur skadade de blivit. De lär väl knappast heller vara oskadda efter tsunamin, så det kommer nog att ta ett bra tag att få igång dem. En eller flera härdsmältor på platsen lär också göra det omöjligt att få igång de tre oskadda reaktorerna på grund av strålningen. Kärnkraftverken Fukushima Daini, Tokai och Onagawa står också stilla, så totalt är det 4-5 procent av Japans elproduktion som för tillfället är utslagen. Åtminstone för Fukushima Daini ser avbrottet ut att bli långvarigt. Det har varnats för strömavbrott i Tokyo på måndagen och det planeras för roterande planerade strömavbrott. Förutom kärnkraft är även ett stort kolkondenskraftverk utslaget. Dessutom har mängder av kraftledningar och annan elinfrastruktur förstörts, så det lär ta tid att få tillbaks elen i många områden. Elavbrotten drabbar såklart också Japans ekonomi hårt och landet lär lida av elbrist under lång tid framöver.
Vad gäller miljöeffekter, så har det släppts ut en viss mängd radioaktivitet från de skadade kärnreaktorerna och det finns en överhängande risk för mer utsläpp. Hundratusentals människor har evakuerats på grund av riskerna vid kärnkraftverken. En miljöeffekt som jag ännu inte sett nämnas är att tsunamin som slog in över östkusten även bör ha spridit omkring en hel del kemikalier. Har hus slagits sönder lär kemikaliebehållare också ha gjort det, stora som små. Vilka kemikalier, hur stora mängder samt var de har hamnat är förstås än så länge okänt. Dessutom finns, antar jag, risk för skador i havsmiljön, då tsunamin inte bara drog in över land, utan även drog sig ut igen och förde med sig allt möjligt ut i havet.
Slutligen har vi effekterna på jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Hamstringsvågen gäller även mat och enligt SvD gapar många hyllor i livsmedelsbutikerna tomma. Mycket varudistribution har drabbats av störningar. Situationen i de flodvågsdrabbade områdena är självklart värst och stora nödsändningar av mat lär behövas där.
Av de flygbilder vi sett är det uppenbart att stora jordbruksområden längs kusten också drabbats hårt. De är nu fyllda av allsköns bråte som vattnet släpat med sig, samt risken för diverse kemikalier, bensin från bilar med mera. Inte minst så är det saltvatten som vräkt in, vilket lär påverka odlingen. Mycket utrustning för de lokala lantbrukarna lär också ha förstörts - byggnader, maskiner m.m. Jag gissar att det knappast odlas särskilt mycket på den drabbade marken i år. Detta kommer att påverka rispriset globalt då Japan tvingas importera mer.
Slutligen kommer fisket troligen också att drabbas. På många av bilderna ser man förstörda fiskebåtar. Även många hamnanläggningar är förstörda. Dessutom har vi de ännu oklara miljöeffekterna på havsmiljön.
För Japan innebär alltså fredagens jordbävning och tsunami en jättelik "svart svan". En oförutsedd händelse med vittgående effekter inom alla tänkbara områden av samhället. Återstår att se hur stora effekterna blir för resten av världen. Jag gissar att två av de mest kännbara effekterna blir bortfallet av vissa nyckelprodukter för industrin (exempelvis kiselplattor för kretskort) samt alla investerare (fonder med flera) som låg felinvesterade i förhållande till fredagens händelser.
Labels:
el,
elektronik,
energi,
fiskeri,
industriproduktion,
infrastruktur,
japan,
jordbruk,
jordbävning,
kärnkraft,
livsmedel,
miljö,
miljögifter,
naturkatastrof,
spannmål,
tsunami
2010-09-18
Omekbart
"Mossmann" på forumet Oljesnack tipsade om artikeln "Därför ger nya vitvaror ingen besparing" på Teknik360.
Medan reglagen på min kyl från 2002 ser ut så här. Knappen °C används för att stega mellan de olika temperaturinställningarna. Pajar elektronikens kretskort är det kört. Ej mekbart.
Förutom att nya vitvaror kanske belastar miljön och plånboken mer än vad som förespeglas, så blir denna dåliga mekbarhet ett problem när vi går mot ett samhälle med knappare resurser, där det lönar sig bättre att laga en maskin. Eller där det kanske inte längre går att få tag på utbytesdelar.
Jag kan se samma problem vad gäller bilar. Äldre bilar kan jag meka, även om jag inte är någon hejare på det. Nyare bilar (typ de senaste två decennierna) är fullständigt omekbara. Det finns alldeles för mycket elektronik kopplat i motorrummet för att en normalhändig person ska kunna åtgärda något. Det är knappt att det ens går att byta en trasig strålkastarlampa på moderna bilar.
Min gissning är att bilar från före cirka 1990 kommer att bli de som lever längst. De flesta bilar producerade därefter kommer att dö en alltför tidig död.
Jag antar förresten att det gäller samma sak för traktorer och skördetröskor. Jag har faktiskt inte kikat under huven på någon modernare traktor, så jag vet inte, men jag har mina aningar. Dock vet jag mycket väl hur saker hänger ihop under huven på t.ex. äldre MF-traktorer.
[Andra bloggar om elektronik, elektricitet, bilism, bilindustri, miljö]
Energiklassningar visslar runt öronen på vitvaruköparen. Men spelar det någon roll om apparaten gått sönder innan du fått valuta för pengarna?Det visar sig att detta med att det skulle löna sig att byta ut sina vitvaror mot moderna energisnåla kanske var en myt. De nya vitvarorna går enligt artikeln sönder alldeles för fort. Det som verkar känsligast är elektroniken. I vilket fall som helst är det betydligt svårare att reparera nya elektronikstyrda än gamla elektromekaniska vitvaror. Skillnaden syns tydligt på vissa vitvaror. Reglagen på min frys från 1986 ser ut så här. Riktiga "strömbrytarknappar" och en ratt för att ställa in fryseffekten. Troligen mekbart för den händige.
Medan reglagen på min kyl från 2002 ser ut så här. Knappen °C används för att stega mellan de olika temperaturinställningarna. Pajar elektronikens kretskort är det kört. Ej mekbart.
Förutom att nya vitvaror kanske belastar miljön och plånboken mer än vad som förespeglas, så blir denna dåliga mekbarhet ett problem när vi går mot ett samhälle med knappare resurser, där det lönar sig bättre att laga en maskin. Eller där det kanske inte längre går att få tag på utbytesdelar.Jag kan se samma problem vad gäller bilar. Äldre bilar kan jag meka, även om jag inte är någon hejare på det. Nyare bilar (typ de senaste två decennierna) är fullständigt omekbara. Det finns alldeles för mycket elektronik kopplat i motorrummet för att en normalhändig person ska kunna åtgärda något. Det är knappt att det ens går att byta en trasig strålkastarlampa på moderna bilar.
Min gissning är att bilar från före cirka 1990 kommer att bli de som lever längst. De flesta bilar producerade därefter kommer att dö en alltför tidig död.
Jag antar förresten att det gäller samma sak för traktorer och skördetröskor. Jag har faktiskt inte kikat under huven på någon modernare traktor, så jag vet inte, men jag har mina aningar. Dock vet jag mycket väl hur saker hänger ihop under huven på t.ex. äldre MF-traktorer.
[Andra bloggar om elektronik, elektricitet, bilism, bilindustri, miljö]
2010-06-09
Trendvändning för lönearbitrage?
Idag kunde man läsa följande.
Ovanpå detta kommer så oljetoppen att medföra att transporter kors och tvärs i världen blir dyrare. Efterhand kommer det för allt fler produkter inte att löna sig att frakta dem från fabriker i exempelvis Kina.
Övriga tidningslänkar i ämnet: E24 DN 1 DN 2.
[Andra bloggar om elektronik, löner, kina, transporter]
Foxconn, världens största kontraktstillverkare av elektronik, har efter en rad uppmärksammade självmord bland arbetare gått ut med lönehöjningar på först 30 och senare 70 procent. Det innebär alltså sammanlagt mer än en fördubbling av lönerna i fabrikerna i Shenzhen i KinaDetta är en intressant utveckling. De senaste årtiondena har världsekonomin präglats av så kallat socialt arbitrage (inklusive lönearbitrage), alltså att tillverkning gradvis har flyttats över till länder med lägre löner och mindre noggranna (och därmed mindre dyrbara) krav på exempelvis avloppsrening. Framförallt Kina har blivit "hela världens fabrik". Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar i media som beskriver de ofta dåliga och ibland rent helvetiska förhållanden under vilka arbetare i Kina och Sydostasien arbetar. Men dessa larm glöms lika snabbt bort, när västvärldens konsumenter gläds åt att kunna köpa ännu fler ännu billigare varor producerade av fattiga asiater. Nu tycks dock även kineserna ställa krav på bland annat betydligt högre löner. I pappersupplagan av SvD kan man läsa mer.
Experter anar ett paradigmskifte för näringslivet som helhet, när nu de senaste årtiondenas låglönejakt ser ut att sluta i en kinesisk återvändsgränd; det finns inga ännu mer fjärran, ännu billigare länder att flytta till.Marketwatch skriver idag att FoxConn planerar att försöka langa vidare kostnadsökningarna till sina kunder, något som i slutändan drabbar västvärldens konsumenter i form av högre priser på elektronikprodukter.
- Eran med billig kinesisk arbetskraft är över, säger Mars Hsu, analytiker vid Grand Cathay Securities i Taipei, till AFP.
Ovanpå detta kommer så oljetoppen att medföra att transporter kors och tvärs i världen blir dyrare. Efterhand kommer det för allt fler produkter inte att löna sig att frakta dem från fabriker i exempelvis Kina.
Övriga tidningslänkar i ämnet: E24 DN 1 DN 2.
[Andra bloggar om elektronik, löner, kina, transporter]
2009-05-26
Sällsynta ämnen
Idag skriver jag lite om olika sällsynta grundämnen som är viktiga för vårt samhälle. Detta är något jag tänkt skriva om ett tag, men inte kommit till skott förrän nu. Uppdatering: det visar sig att jag troligen hade fel angående vindkraft - större vindkraftverk använder inte permanentmagneter, däremot gör man det av viktskäl för små vindkraftverk. Ändringar nedan är kursiverade.
Vissa råvaror används i stora mängder i dagens industrisamhälle. De som man ofta hör talas om när det talas om råvaror i media är energikällorna olja, kol och naturgas, basmetallerna järn, aluminium, koppar, bly, nickel, tenn, zink samt ädelmetallerna guld och silver. Men det finns ett antal olika grundämnen som används i små mängder, men som ändå är oumbärliga för vissa tekniska tillämpningar. Vissa av dem kanske du aldrig har hört talas om, men här får du i så fall lära dig lite om hur viktiga de är för vårt högteknologiska samhälle.
Vissa av dessa sällsynta ämnen får man som biprodukter vid brytning av basmetallerna. Exempelvis är enda källan för germanium, kadmium och indium som biprodukter vid zinkbrytning. Koppargruvor ger som biprodukt större delen av världsproduktionen av molybden, rhenium, tellur och selen. Aluminiumgruvor är den enda källan för gallium. Detta betyder att det kan bli problem med försörjningen av dessa sällsynta ämnen när världsproduktionen av basmetaller faller som en följd av den ekonomiska nedgången. Intressant att notera är också att om man återvinner basmetaller såsom koppar ur skrot får man såklart inte ut de sällsynta ämnena som biprodukter, eftersom dessa bara fås från själva malmen. Ett annat problem är att utvinningen av vissa sällsynta grundämnen snart når sin topp och därefter kommer att minska obönhörligen. Om inte annat kommer många av dessa ämnen att bli mycket dyrare framöver, då gruvbrytningen efterhand övergår till malmfyndigheter med allt lägre halt av det efterfrågade ämnet. Mer "utspädda" malmer kostar mer att extrahera ur. Eftersom en stor del av brytningskostnaden är energi, ofta i form av diesel eller naturgas, påverkar priset på olja priset på gruvbrytning.
Problemet med användningen av dessa "högteknologimetaller" är att de i många fall också "slösas bort" och inte kan återanvändas.
Metallen lantan används för att göra effektiva laddningsbara nickelmetallhydridbatterier för t.ex. bilar. Där har Toyota fullständigt dammsugit världsmarknaden för att få material till batterier till sin Prius. Mängden tillgängligt lantan är en begränsning som alla som talar sig varma för elbilar glatt ignorerar. Visserligen finns det andra batterisorter, t.ex. litiumjonbatterier, men de har fortfarande problem som gör dem svåra att använda i elbilar.
Vad gäller lantan ska man inte heller glömma att så gott som hela världsproduktionen av lantan med flera sällsynta jordartsmetaller idag sker i Kina. Och då talar vi om total dominans - nästan 100% av världsproduktionen. Detta är inte en försumbar risk vad gäller tillgängligheten på världsmarknaden. Att nästan all produktion av en råvara finns i ett land gör att politiska problem av olika slag lätt kan störa produktionen eller exporten. Det finns även stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller i t.ex. USA, men det finns idag inga aktiva gruvor där. Om Kinas produktion av sällsynta jordartsmetaller av någon anledning skulle avstanna skulle det ta flera år att få igång motsvarande produktion någon annanstans. Under tiden skulle t.ex. all produktion av nickelmetallhydridbatterier upphöra.
En kritisk sällsynt metall är neodym, som används för att göra neodymmagneter, de starkaste permanentmagneter som finns. Inga andra magneter (utom samariumkoboltmagneter) kommer i närheten av neodymmagneter. Neodymmagneter används till exempel i hårddiskar och andra tillämpningar där man behöver starka men små magneter, men större mängder neodym går åt om man vill göra permanentmagneter för elmotorer och generatorer. Små vindkraftverk behöver till exempel använda neodymmagneter i generatorn för att göra den effektiv i förhållande till sin vikt. För ett vindkraftverk på några tiotal kilowatt går det åt flera kilo neodym. Detta innebär att småskalig vindkraft inte under överskådlig tid kan ersätta andra energikällor, eftersom världsproduktionen av neodym helt enkelt inte räcker till för alla vindkraftverk som skulle behövas. Andra sorters kraftverk lider dock inte av denna begränsning, eftersom generatorernas storlek inte är lika avgörande där. Neodymmagneter är dock nödvändiga för att elbilar inte ska bli för tunga. Även neodym är en sällsynt jordartsmetall och produktionen sker därför till nästan 100% i Kina. Alternativet samarium för samarium-koboltmagneter är lika illa, eftersom samarium också tillhör de sällsynta jordartsmetallerna.
Metallen tantal används för att göra effektiva kondensatorer, vilket utgör en förutsättning för all den portabla elektronik vi omger oss med - mobiltelefoner, mp3-spelare, bärbara datorer. För tantal finns inga akuta tillgänglighetsproblem, då produktionen är utspridd på flera länder med (i förhållande till den globala förbrukningen) ganska stora fyndigheter. I och med att det är ett sådant kritiskt ämne är det dock värt att hålla koll på tillgången.
Rhenium används framförallt som legeringsmetall för att göra jet- och raketmotorer. Det används även som katalysator inom petroleumindustrin. Rhenium är en av de dyraste metallerna på jorden, eftersom den är så sällsynt. Huvuddelen av världsproduktionen kommer från koppargruvor i Chile.
Molybden används som legeringsmaterial, framförallt för stål. Visserligen minskar världsproduktionen av molybden då kopparproduktionen minskar p.g.a. minskad efterfrågan i krisen, men det borde inte innebära något stort problem, då efterfrågan på molybden också torde minska.
De sällsynta jordartsmetallerna terbium, europium och yttrium används till teveskärmar (tjockteve), lysrör och lågenergilampor. Utan dessa ämnen kan man helt enkelt inte tillverka lysrör och lågenergilampor. Liksom för lantan och neodym är världsproduktionen helt koncentrerad till Kina. Sammantaget är alltså Kinas produktion av sällsynta jordartsmetaller absolut nödvändig för flera mer eller mindre oumbärliga teknologier idag - laddningsbara nickelmetallhydridbatterier, neodymmagneter för hårddiskar, vindkraftverk och elmotorer, samt lysrör och lågenergilampor.
Elektronikråvaror
Nu kommer vi till en annan grupp av grundämnen, nämligen elektronikråvarorna. Elektronik används överallt i dagens teknologier - solceller, bilar, datorer, telefoni. Datorer i olika storlekar används för att styra de flesta industriprocesser. De viktigaste grundmaterialen för elektroniken är kisel, ett ämne som som tur är finns i stora mängder på jorden, samt koppar för ledningar. Men för att elektroniken ska fungera krävs flera olika sällsynta ämnen som tillsätts till kiselbasen för att få önskad funktion.
För att framställa lysdioder behöver man flera olika sällsynta ämnen, framförallt gallium. För att framställa starkare lysdioder (t.ex. diodlaser) behövs även indium. För vissa typer av lysdioder används även selen istället för gallium och indium. För att göra ljusdioder med vitt ljus behövs även yttrium, som är en sällsynt jordartsmetall som idag nästan enbart produceras i Kina.
Germanium är oerhört sällsynt och världsproduktionen uppgår årligen till futtiga 100 ton, mest som biprodukt vid zinkbrytning. Som tur är behövs också väldigt små mängder germanium idag. Germanium används till fiberoptik, infrarödoptik samt till mycket snabba elektroniska kretsar.
Gallium används förutom till lysdioder även till supersnabba kretsar. Tillgången på gallium är idag inget problem, eftersom det framställs tillräckliga mängder som biprodukt vid aluminiumbrytning.
Solceller ses av många som en potentiell lösning på världens energiproblem. För att göra effektiva solceller av tunnfilmstyp används idag antingen kadmiumtellurid, koppar-indium-gallium-diselenid eller kisel.
Tellur är till och med mer sällsynt än platina i jordskorpan och framställs i ytterst små mängder som biprodukt vid kopparbrytning (omkring ett kilo från ett tusen ton kopparmalm). Selen är betydligt vanligare, även om det är ganska sällsynt, och fås också som biprodukt vid kopparbrytning. Selen har förutom solceller en annan mycket viktig användning, nämligen i trumman till laserskrivare och kopiatorer.
Indium framställs framförallt som biprodukt vid zinkbrytning. Enligt vissa beräkningar finns det endast cirka tretton års utvinningsbara indiumreserver kvar vid nuvarande produktionstakt. Även om detta skulle visa sig vara för pessimistiskt kan vi i alla fall konstatera att det inte finns några större mängder indium att tillgå. Omkring hälften av världens indiumproduktion används idag till LCD-skärmar till datorer och teveapparater.
Efter denna genomgång kan vi konstatera att om solceller ska kunna produceras i större mängder är de båda teknologier som kräver tellur respektive indium uteslutna på grund av att det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket av dessa ämnen. Därmed återstår den tredje tekniken, kisel, som den enda möjliga vägen. Kisel är som sagt oerhört vanligt, men övriga problem kring solcellstillverkning i stor skala får jag återkomma till en annan gång. Här ska det handla om sällsynta ämnen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flera av de teknologier som ofta presenteras som "framtiden" inte är skalbara till massanvändning p.g.a. att de kräver sällsynta ämnen i stora mängder. Småskalig vindkraft, elbilar och solceller tillhör idag denna kategori, om det inte görs några banbrytande vetenskapliga genombrott som snabbt kan omsättas i praktiken.
Vissa råvaror används i stora mängder i dagens industrisamhälle. De som man ofta hör talas om när det talas om råvaror i media är energikällorna olja, kol och naturgas, basmetallerna järn, aluminium, koppar, bly, nickel, tenn, zink samt ädelmetallerna guld och silver. Men det finns ett antal olika grundämnen som används i små mängder, men som ändå är oumbärliga för vissa tekniska tillämpningar. Vissa av dem kanske du aldrig har hört talas om, men här får du i så fall lära dig lite om hur viktiga de är för vårt högteknologiska samhälle.
Vissa av dessa sällsynta ämnen får man som biprodukter vid brytning av basmetallerna. Exempelvis är enda källan för germanium, kadmium och indium som biprodukter vid zinkbrytning. Koppargruvor ger som biprodukt större delen av världsproduktionen av molybden, rhenium, tellur och selen. Aluminiumgruvor är den enda källan för gallium. Detta betyder att det kan bli problem med försörjningen av dessa sällsynta ämnen när världsproduktionen av basmetaller faller som en följd av den ekonomiska nedgången. Intressant att notera är också att om man återvinner basmetaller såsom koppar ur skrot får man såklart inte ut de sällsynta ämnena som biprodukter, eftersom dessa bara fås från själva malmen. Ett annat problem är att utvinningen av vissa sällsynta grundämnen snart når sin topp och därefter kommer att minska obönhörligen. Om inte annat kommer många av dessa ämnen att bli mycket dyrare framöver, då gruvbrytningen efterhand övergår till malmfyndigheter med allt lägre halt av det efterfrågade ämnet. Mer "utspädda" malmer kostar mer att extrahera ur. Eftersom en stor del av brytningskostnaden är energi, ofta i form av diesel eller naturgas, påverkar priset på olja priset på gruvbrytning.
Problemet med användningen av dessa "högteknologimetaller" är att de i många fall också "slösas bort" och inte kan återanvändas.
Metallen lantan används för att göra effektiva laddningsbara nickelmetallhydridbatterier för t.ex. bilar. Där har Toyota fullständigt dammsugit världsmarknaden för att få material till batterier till sin Prius. Mängden tillgängligt lantan är en begränsning som alla som talar sig varma för elbilar glatt ignorerar. Visserligen finns det andra batterisorter, t.ex. litiumjonbatterier, men de har fortfarande problem som gör dem svåra att använda i elbilar.
Vad gäller lantan ska man inte heller glömma att så gott som hela världsproduktionen av lantan med flera sällsynta jordartsmetaller idag sker i Kina. Och då talar vi om total dominans - nästan 100% av världsproduktionen. Detta är inte en försumbar risk vad gäller tillgängligheten på världsmarknaden. Att nästan all produktion av en råvara finns i ett land gör att politiska problem av olika slag lätt kan störa produktionen eller exporten. Det finns även stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller i t.ex. USA, men det finns idag inga aktiva gruvor där. Om Kinas produktion av sällsynta jordartsmetaller av någon anledning skulle avstanna skulle det ta flera år att få igång motsvarande produktion någon annanstans. Under tiden skulle t.ex. all produktion av nickelmetallhydridbatterier upphöra.
En kritisk sällsynt metall är neodym, som används för att göra neodymmagneter, de starkaste permanentmagneter som finns. Inga andra magneter (utom samariumkoboltmagneter) kommer i närheten av neodymmagneter. Neodymmagneter används till exempel i hårddiskar och andra tillämpningar där man behöver starka men små magneter, men större mängder neodym går åt om man vill göra permanentmagneter för elmotorer och generatorer. Små vindkraftverk behöver till exempel använda neodymmagneter i generatorn för att göra den effektiv i förhållande till sin vikt. För ett vindkraftverk på några tiotal kilowatt går det åt flera kilo neodym. Detta innebär att småskalig vindkraft inte under överskådlig tid kan ersätta andra energikällor, eftersom världsproduktionen av neodym helt enkelt inte räcker till för alla vindkraftverk som skulle behövas. Andra sorters kraftverk lider dock inte av denna begränsning, eftersom generatorernas storlek inte är lika avgörande där. Neodymmagneter är dock nödvändiga för att elbilar inte ska bli för tunga. Även neodym är en sällsynt jordartsmetall och produktionen sker därför till nästan 100% i Kina. Alternativet samarium för samarium-koboltmagneter är lika illa, eftersom samarium också tillhör de sällsynta jordartsmetallerna.
Metallen tantal används för att göra effektiva kondensatorer, vilket utgör en förutsättning för all den portabla elektronik vi omger oss med - mobiltelefoner, mp3-spelare, bärbara datorer. För tantal finns inga akuta tillgänglighetsproblem, då produktionen är utspridd på flera länder med (i förhållande till den globala förbrukningen) ganska stora fyndigheter. I och med att det är ett sådant kritiskt ämne är det dock värt att hålla koll på tillgången.
Rhenium används framförallt som legeringsmetall för att göra jet- och raketmotorer. Det används även som katalysator inom petroleumindustrin. Rhenium är en av de dyraste metallerna på jorden, eftersom den är så sällsynt. Huvuddelen av världsproduktionen kommer från koppargruvor i Chile.
Molybden används som legeringsmaterial, framförallt för stål. Visserligen minskar världsproduktionen av molybden då kopparproduktionen minskar p.g.a. minskad efterfrågan i krisen, men det borde inte innebära något stort problem, då efterfrågan på molybden också torde minska.
De sällsynta jordartsmetallerna terbium, europium och yttrium används till teveskärmar (tjockteve), lysrör och lågenergilampor. Utan dessa ämnen kan man helt enkelt inte tillverka lysrör och lågenergilampor. Liksom för lantan och neodym är världsproduktionen helt koncentrerad till Kina. Sammantaget är alltså Kinas produktion av sällsynta jordartsmetaller absolut nödvändig för flera mer eller mindre oumbärliga teknologier idag - laddningsbara nickelmetallhydridbatterier, neodymmagneter för hårddiskar, vindkraftverk och elmotorer, samt lysrör och lågenergilampor.
Elektronikråvaror
Nu kommer vi till en annan grupp av grundämnen, nämligen elektronikråvarorna. Elektronik används överallt i dagens teknologier - solceller, bilar, datorer, telefoni. Datorer i olika storlekar används för att styra de flesta industriprocesser. De viktigaste grundmaterialen för elektroniken är kisel, ett ämne som som tur är finns i stora mängder på jorden, samt koppar för ledningar. Men för att elektroniken ska fungera krävs flera olika sällsynta ämnen som tillsätts till kiselbasen för att få önskad funktion.
För att framställa lysdioder behöver man flera olika sällsynta ämnen, framförallt gallium. För att framställa starkare lysdioder (t.ex. diodlaser) behövs även indium. För vissa typer av lysdioder används även selen istället för gallium och indium. För att göra ljusdioder med vitt ljus behövs även yttrium, som är en sällsynt jordartsmetall som idag nästan enbart produceras i Kina.
Germanium är oerhört sällsynt och världsproduktionen uppgår årligen till futtiga 100 ton, mest som biprodukt vid zinkbrytning. Som tur är behövs också väldigt små mängder germanium idag. Germanium används till fiberoptik, infrarödoptik samt till mycket snabba elektroniska kretsar.
Gallium används förutom till lysdioder även till supersnabba kretsar. Tillgången på gallium är idag inget problem, eftersom det framställs tillräckliga mängder som biprodukt vid aluminiumbrytning.
Solceller ses av många som en potentiell lösning på världens energiproblem. För att göra effektiva solceller av tunnfilmstyp används idag antingen kadmiumtellurid, koppar-indium-gallium-diselenid eller kisel.
Tellur är till och med mer sällsynt än platina i jordskorpan och framställs i ytterst små mängder som biprodukt vid kopparbrytning (omkring ett kilo från ett tusen ton kopparmalm). Selen är betydligt vanligare, även om det är ganska sällsynt, och fås också som biprodukt vid kopparbrytning. Selen har förutom solceller en annan mycket viktig användning, nämligen i trumman till laserskrivare och kopiatorer.
Indium framställs framförallt som biprodukt vid zinkbrytning. Enligt vissa beräkningar finns det endast cirka tretton års utvinningsbara indiumreserver kvar vid nuvarande produktionstakt. Även om detta skulle visa sig vara för pessimistiskt kan vi i alla fall konstatera att det inte finns några större mängder indium att tillgå. Omkring hälften av världens indiumproduktion används idag till LCD-skärmar till datorer och teveapparater.
Efter denna genomgång kan vi konstatera att om solceller ska kunna produceras i större mängder är de båda teknologier som kräver tellur respektive indium uteslutna på grund av att det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket av dessa ämnen. Därmed återstår den tredje tekniken, kisel, som den enda möjliga vägen. Kisel är som sagt oerhört vanligt, men övriga problem kring solcellstillverkning i stor skala får jag återkomma till en annan gång. Här ska det handla om sällsynta ämnen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flera av de teknologier som ofta presenteras som "framtiden" inte är skalbara till massanvändning p.g.a. att de kräver sällsynta ämnen i stora mängder. Småskalig vindkraft, elbilar och solceller tillhör idag denna kategori, om det inte görs några banbrytande vetenskapliga genombrott som snabbt kan omsättas i praktiken.
Labels:
batterier,
bilindustri,
elbilar,
elektronik,
energi,
solenergi,
vindkraft
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





