Aktieavkastning 1920-2008

SvD skriver idag om att obligationsfonder gett lika bra avkastning som aktiefonder de senaste 15 åren. Tur att jag redan skrivit om ämnet, så att jag kan återanvända delar av mitt inlägg från januari 2011 om avkastningsdiagram för börsen 1920-2008.

Avkastningsdiagrammet för Stockholmsbörsen utgår från Affärsvärldens generalindex inklusive återlagda utdelningar (som tyvärr inte finns uträknat efter 2008). I diagrammet räknar jag även bort skatten man måste betala på kapitalvinster. Skatten på kapitalinkomster har självklart varit olika under alla dessa år, men jag räknar med en schablon på 30%, vilket är vad som gäller idag. Slutligen har jag inflationsjusterat alltihopa med KPI.

Jag har också lagt in två rutrader för 10 respektive 20 års investeringshorisont, vilket är rimligt utifrån mänsklig livstid och yrkesliv. Klicka på diagrammet för att förstora det.

Den svenska börsen var oerhört stark under perioden 1980-2000, som framstår som en extrem period. Dessa två årtionden har fullständigt indoktrinerat de flesta i finansbranschen (och även de flesta medelsvensson) till att förvänta sig orimligt hög avkastning på aktieinvesteringar. Man ignorerar den långa tråkiga perioden 1959-1980 då den höga inflationen åt upp aktieinvesteringarna (trots utdelningar).

Vad som är tydligt i diagrammet är att för normala investeringshorisonter är det mycket viktigt när man går in på börsen. Gick man in vid helt fel tillfälle, till exempel 1928-1931, 1936-1939 eller 1946-1947 fick man vänta ett helt yrkesliv på att få någon bra avkastning (över 7 procent per år). Gick man in 1959-1962 eller 1964-1965 fick man vänta över 20 år, gick man in 1968-1969 fick man vänta 15 år. Den starka perioden 1980-2000 gav troligen en ohållbart stor avkastning till aktieägarna och vi kan därför förvänta oss en ungefär lika lång baksmälla fram till sisådär 2020.

Ett generalindex (även inklusive utdelningar) säger inte heller hela sanningen, då det bara mäter ändringar som beror på stigande och fallande aktiekurser, men inte börsintroduktioner, nyemissioner, uppköp, avnoteringar och konkurser. Hur det ser ut om man inkluderar detta vet jag inte riktigt.

Tittar man bara på inflationsjusterad börs inklusive utdelningar ser det ut som i nästa diagram (där jag inte räknat bort skatten). Observera att diagrammet har logaritmisk skala.

Här ser vi tydligt hur den starka perioden 1980-2000 sticker ut, med bara två mindre nedåthack i mitten av 1980-talet och i början av 1990-talet. Efter år 2000 har vi som bekant haft sidledes bergochdalbana på börsen. Därmed inte sagt att man inte kan tjäna pengar på det, men det kräver helt andra investeringsprinciper än "köp och lägg i byrålådan". Man måste vara mer aktiv i sina placeringar och följa någon vettig modell, exempelvis hur 50 respektive 200 dagars medelvärde förhåller sig till varandra.