Greklands 50-mandatsbonus får motsatt verkan

Utfallet i det grekiska parlamentsvalet i söndags blev ungefär som jag gissade för en dryg månad sedan. Den gamla samlingsregeringen ledd av högerpartiet Nea Demokratia (ND) och sossarna PASOK lyckades bara få 149 av 300 mandat, detta trots den regel i den grekiska vallagen som ger det största partiet 50 bonusmandat. Regeln röstades igenom 2007, men kunde inte på grund av grundlagen tillämpas förrän vid nästnästa val, som alltså var i söndags. Meningen med regeln var att den skulle underlätta att få ett stabilt parlamentsunderlag för majoritetsregeringar, men den har nu slagit tillbaka och fått motsatt verkan mot vad som var avsett. Ingen hade räknat med att det största partiet skulle få så få röster. ND fick bara 18,85 procent av rösterna och fick 58 mandat som tillsammans med de 50 bonusmandaten ger 108 mandat. Därför misslyckades ND:s ledare Samaras med att få ihop en regering och bollen övergick till näst största partiet Syriza (radikala vänsterkoalitionen) som fick hela 16,78 procent av rösterna och 52 mandat. Dess ledare Alexis Tsipras vill riva upp EU:s räddningspaket, nationalisera bankerna och backa en mängd av de förändringar som föregående två regeringar vidtagit. Att han får stöd för en ny regering från kommunistpartiet KKE (8,48 procent, 26 mandat) och Dimokratiki Aristera (Demokratiska vänsterpartiet, 6,11 procent, 19 mandat) ser ut att vara klart, men dessa tre får bara 97 mandat sammanlagt. Tsipras flörtar nu med PASOK (13,18 procent, 41 mandat) och även utbrytarpartiet ANEL (Oberoende greker, höger, 10,60 procent, 33 mandat). Tillsammans med ANEL skulle han få ihop 130 mandat. Det ironiska är att utan 50-mandatsbonusen skulle dessa fyra partier (vänsterpartierna plus ANEL) ha fått en majoritet i parlamentet. Nu gör istället 50-mandatsbonusen det omöjligt att bilda en vettig majoritetsregering. Grekland hamnar därför troligen i politiskt limbo fram till nästa nyval.

PASOK och ND gick som väntat kraftigt bakåt i detta val. Deras tidigare kumpaner i samlingsregeringen, de nationalistiska högerextremisterna LAOS, fick bara 2,9 procent av rösterna och hamnade därför under treprocentsspärren. Troligen var tappet av närmare hälften av sympatisörerna väljarnas straff för att de deltagit i samlingsregeringen. Istället gjorde de nationalistiska högerextremisterna (med nynazistiska undertoner) Chrysi Avgi (Gyllene gryning) ett starkt val och fick hela 6,97 procent av rösterna och 21 mandat. Troligen vill dock inget av de andra partierna ta i Chrysi Avgi ens med tång. Vänstern och extremhögern i Grekland verkar i alla fall vara överens om en sak - de vill bryta med "trojkan" EU, ECB och IMF, men i övrigt torde de ha svårt att samarbeta.

OP (ekologiska gröna) lyckades trots att de ökade med 0,4 procentenheter bara skrapa ihop 2,93 procent av rösterna och hamnade därför också under treprocentsspärren. I och med att två partier hamnade så nära under treprocentsspärren blir det en ovanligt stor andel av de grekiska väljarna som inte blir representerade i parlamentet.

Det ser alltså inte ut att finnas särskilt goda förutsättningar för regeringsbildande i Grekland och det talas redan om att det kan bli ännu ett nyval - kanske redan i juni. Då finns det en stor möjlighet att många vänsterväljare från Kommunistpartiet och Demokratiska vänsterpartiet taktikröstar på Syriza. Får de bara någon procentenhet mer än i söndagens val blir Syriza största parti och kapar åt sig de 50 bonusmandaten. Då hamnar Grekland i ett helt annat politiskt läge, där det finns bättre möjlighet att sätta ihop en stabil regering, även om det definitivt inte skulle vara en regering som EU-nomenklaturan önskar sig.

Det är förresten en epok som går i graven i Grekland i och med detta val. ND och PASOK har turats om att styra Grekland i flera årtionden, men får nu inte ens tillsammans ihop en majoritet i parlamentet. Det luktar korruption lång väg när tre generationer Papandreou och två generationer Karamanlis varit premiärministrar. Det är nog bra för grekerna att bli av med denna politiska parasitgrupp.

Samtidigt försämras läget i Grekland allt mer.

Arbetslösheten steg med 4 procentenheter på lika många månader från oktober i fjol till 21,8 procent i slutet av januari. Kontorsvakanserna i Aten har ökat från 14,5 procent till 20 procent på ett år och än värre är att den grekiska ekonomins livlina, turistnäringen, blir allt svagare. Antalet besökare har minskat med 12,5 procent på ett år och det är belysande att andelen tyskar som besökt Grekland har minskat från 15 procent till 3 procent.

Det som händer i Grekland är del av en större politisk omvälvning som sker i EU. SvD:s Per Lindvall kommenterar:

Under de senaste två åren har regeringarna i 12 av eurozonens 17 medlemsländer röstats bort eller fått se koalitioner kollapsa. Den finansiella krisen har följts av statsfinansiell kris, där nästa steg i utförstrappan är en politisk kris.

Även Nigel Farage har beska kommentarer idag, som ironiskt nog råkar vara "Europadagen".

Läs även bloggrannen Musik @ Centrifugens kommentarer idag.

Det som ändå måste betecknas som fascinerande är hur politiker i sin enfald kan driva situationen i Europa till kanten av avgrunden på det viset man gjort. När man läser historieböcker om tidigare kriser, och krig för den delen, av olika slag så har man ibland undrat ”hur kunde det sluta så illa”. Det vi ser nu är ett sådant ögonblick där frågan besvaras i realtid.