De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hur Makedonien försökt stoppa flyktingar vid gränsen mot Grekland. Idag tog makedonska gränspoliser till tårgas och chockgranater för att försöka stoppa flyktingarna, men de flesta verkar ha kommit förbi, eftersom det är svårt att kontrollera en desperat folkmassa på flera tusen personer. Förhållandena vid gränsen mellan Grekland och Makedonien har varit svåra, då flyktingarna tvingats sova under bar himmel och det har regnat.
Eftersom Grekland befinner sig i en egen ekonomisk kris vill de flesta flyktingar vidare och tar sig på olika vis genom Makedonien och Serbien för att till slut nå Schengenområdet i Ungern. (I och för sig tillhör även Grekland Schengenområdet, men har inte landgräns mot något annat Schengenland.) Ungern håller dock på att sätta upp ett stängsel på gränsen mot Serbien för att stoppa flyktingflödet. När detta stängsel blir färdigt finns risken att vi får se desperata scener även där.
En kommentator på bloggen har redan tidigare i år berättat om hur han har sett strömmar av flyktingar som vandrar till fots genom Serbien, så flyktingströmmen är ingen nyhet, bara det att proportionerna har ökat.
De grekiska öarna nära Turkiet (Kos, Lesbos med flera) har också fått ta emot ökande flyktingströmmar den senaste tiden och grekiska staten har tvingats hyra in extra färjor för att frakta dessa till fastlandet för att avlasta öarna. Sedan början av året har 160 000 flyktingar kommit till Grekland. Italien, som tidigare varit i fokus, har endast tagit emot 103 000. Båtresan från Turkiet till Grekland är betydligt säkrare än från Nordafrika till Italien, då avståndet från turkiska fastlandet till de närmaste grekiska öarna endast är några kilometer. Bara den senaste veckan har nästan 21 000 flyktingar kommit till Grekland.
Det är nu två världar som krockar på de grekiska öarna. Charterturisternas semestervärld och flyktingarnas desperata värld. Jag har läst några artiklar om hur turister som sett eländet nu hjälper flyktingar. Men i längden kommer situationen inte att hålla. Det kommer nämligen alldeles för många flyktingar till de grekiska öarna för att de ska kunna hanteras. Det går helt enkelt inte tillräckligt många färjor till fastlandet för att kunna ta flyktingarna. Frågan är hur länge det dröjer innan situationen urartar.
Och så får vi se hur situationen utvecklas vid gränserna mellan Grekland, Makedonien, Serbien och Ungern. Jag har ännu inte läst något om någon officiell reaktion från Serbien, men det är nog bara en tidsfråga med tanke på hur Ungern och Makedonien reagerat.
Det vi inte ska glömma är dock att det fortfarande bara är en rännil av flyktingarna från det brutala kriget i Syrien som når Europa - i Turkiet finns idag hela två miljoner flyktingar! Alla som kan försöker självklart ta sig vidare mot länder där de har större chans till ett drägligt liv.
Visar inlägg med etikett grekland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett grekland. Visa alla inlägg
2015-07-10
"Grekland är litet och oviktigt"
Grekland står ju bara för 1,3 procent av EU:s BNP och 0,3 procent av global BNP, så det borde ju inte vara så viktigt för de globala finansmarknaderna... Dessutom borde ju världens banker och övriga finansmarknader vid det här laget vara förberedda för och avskärmade från Greklandsproblem.
Men... ser man på USA-börsens S&P-500-termin under den gångna veckans hattande fram och tillbaks vad gäller besked om Grekland ger det en helt annan bild av Greklands vikt, se diagram nedan.
Notera det lätt manodepressiva sicksackmönstret, ofta med både kraftig nedgång och uppgång inom samma dag. Vi har ännu inte sett slutresultatet av dagens aktiehandel i USA, men om ingen katastrofal nyhet angående Grekland dyker upp lär det fortsätta uppåt. Skulle dagens slutkurs häva sig över veckans topp runt 2077 finns goda förutsättningar för ett sommarrally på världens börser, i tron att Grekland nu åter är "räddat" genom ett nytt grekiskt förslag som emottagits positivt av eurogruppen.
Greklands grundproblem återstår dock: en statsskuld som är alldeles för stor för att någonsin kunna betalas tillbaks, samt en massa byråkrati och korruption. Och ännu har inte de grekiska bankerna återöppnat...
Att Kina åtminstone tillfälligt lyckats stoppa upp kraschen på Shanghai-börsen bidrar säkerligen även det till en mer positiv stämning på finansmarknaderna. Lite liknande där - Shanghai-börsen är ju så liten i förhållande till hela Kinas ekonomi, men ändå tyder de kraftfulla och lätt panikartade åtgärder som kinesiska myndigheter vidtar på att Shanghai-börsen trots sin litenhet utgör en stor systemrisk för Kinas finansiella system. Några av de åtgärder som vidtagits är:
Tillägg: Avanzas Claes Hemberg litar inte på uppgången på Shanghai-börsen, utan varnar för den.
Hursomhelst, när börsen beter sig som sicksackmönstret ovan är det nog bäst för vanligt folk att hålla sig utanför marknaden tills man ser om det blir en mer hållbar uppgång eller en vidare nedgång (vilket är troligt om aktiebörserna åter bryter ner under veckans lågpunkt).
Men... ser man på USA-börsens S&P-500-termin under den gångna veckans hattande fram och tillbaks vad gäller besked om Grekland ger det en helt annan bild av Greklands vikt, se diagram nedan.
Greklands grundproblem återstår dock: en statsskuld som är alldeles för stor för att någonsin kunna betalas tillbaks, samt en massa byråkrati och korruption. Och ännu har inte de grekiska bankerna återöppnat...
Att Kina åtminstone tillfälligt lyckats stoppa upp kraschen på Shanghai-börsen bidrar säkerligen även det till en mer positiv stämning på finansmarknaderna. Lite liknande där - Shanghai-börsen är ju så liten i förhållande till hela Kinas ekonomi, men ändå tyder de kraftfulla och lätt panikartade åtgärder som kinesiska myndigheter vidtar på att Shanghai-börsen trots sin litenhet utgör en stor systemrisk för Kinas finansiella system. Några av de åtgärder som vidtagits är:
- ett förbud under sex månader för storägare (inklusive fonder) samt personer i ledningsställning att sälja aktier
- mer än hälften av de noterade bolagen börsstoppade
- stopp för uttag ur fonder, vilket tvingar dem att investera i marknaden
- börsintroduktioner stoppade
- reducerade transaktionsavgifter
- utökad likviditet till belåning av aktier
- minskade krav vid belåning av aktier
- bolagens aktieåterköp ökade
Tillägg: Avanzas Claes Hemberg litar inte på uppgången på Shanghai-börsen, utan varnar för den.
Hursomhelst, när börsen beter sig som sicksackmönstret ovan är det nog bäst för vanligt folk att hålla sig utanför marknaden tills man ser om det blir en mer hållbar uppgång eller en vidare nedgång (vilket är troligt om aktiebörserna åter bryter ner under veckans lågpunkt).
2015-07-09
Kan det vara oljeberoendet?
Gail Tverberg pekar på sin blogg "Our Finite World" på vad Grekland, Cypern och Puerto Rico har gemensamt, nämligen stort beroende av importerad olja. Diagrammet nedan visar för ett antal olika länder hur stor andel av deras totala energianvändning som år 2006 kom från olja (det finns säkert färskare siffror, men dem hinner jag inte gräva fram just nu).
Puerto Rico finns inte med, eftersom det inte är ett självständigt land, men för dem så kom runt 98 procent av energin från olja.
Det verkar tydligt att det finns ett samband mellan högt beroende av importerad olja och skuldkriser - alla PIIGS-länderna samt Cypern och Puerto Rico hamnar i den kategorin. När oljepriset steg kraftigt blev det droppen som kom skuldbägaren att rinna över.
Det verkar tydligt att det finns ett samband mellan högt beroende av importerad olja och skuldkriser - alla PIIGS-länderna samt Cypern och Puerto Rico hamnar i den kategorin. När oljepriset steg kraftigt blev det droppen som kom skuldbägaren att rinna över.
2015-07-05
Grekland mot okända vatten
Nu ser det ut som om grekerna röstat nej till kreditorernas bud. När 64 procent av rösterna är räknade leder nejsidan med 61 procent mot jasidans 39 procent.
Vad innebär ett nej? Det vet vi ännu inte riktigt ikväll, utan vi får se imorgon när finansmarknaderna åter öppnar. De grekiska bankerna ska enligt planen inte öppna förrän på tisdag, men det är i dagsläget högst tveksamt om de kommer att öppna då heller och isåfall med vilka begränsningar.
Det grekiska banksystemet har bara cirka 500 miljoner euro kvar i kontanter - sen är det slut på kontantuttag. Många bankomater har sänkt uttagsgränsen från 60 euro per dag till 50 euro, eftersom 20-eurosedlarna börjar ta slut.
Grekland har alltmer gått över till att vara ett samhälle som använder kontanter, då många bensinstationer, restauranger och mindre affärer slutat ta kortbetalningar.
Det rapporteras även om ett pappersbruk i Thessaloniki, som planerar att börja ge de anställda betalt i skuldsedlar, som de sedan kan använda på de lokala snabbköpen. Vägen mot parallella valutor börjar. Vilka fler kommer att ge ut skuldsedlar? Kommer lokala handlare att låta folk handla på kredit? Hur länge håller det? Alltmer av det grekiska samhället lär stängas ner allt eftersom situationen förvärras.
En annan sak som händer är att alla försöker betala sina räkningar och fakturor så snabbt som möjligt, eftersom man vill ha så lite pengar som möjligt på sitt bankkonto i händelse av en bankkris. Det spekuleras nämligen i att man för att rädda bankerna kommer att ta 30 procent av alla bankkonton med innehav större än 8000 euro. Detta skulle dock vara ett solklart brott mot EU:s insättningsgaranti på 100 000 euro, men Cornucopia spekulerar i att det kan göras som en engångsbeskattning för att därmed gå runt insättningsgarantin. Siffrorna på 30 procent och 8000 euro är dock än så länge rena spekulationer - hur mycket av kontoinnehaven som måste beslagtas beror på hur mycket Europeiska centralbanken ECB stramar åt likviditetsstödet till de grekiska bankerna.
Cypern gjorde ju för drygt två år sedan så att de tog en viss andel av alla konto med innehav över 100 000 euro. I Greklands fall skulle det dock troligen inte räcka till - i de cypriotiska bankerna fanns bland annat stora innehav från ryska oligarker. Vi vet inte hur det nu ser ut i de grekiska bankerna, men vid slutet av 2012 stod konton med mindre än insättningsgarantins 100 000 euro för 75 procent av kontoinnehaven i de grekiska bankerna. Sedan dess lär knappast konton med stora innehav ha ökat. Det ser alltså ut som man kommer att bli tvungen att ta även av konton med mindre innehav.
Det är inte heller säkert att ECB kommer att strama åt eller stänga av likviditetsstödet till de grekiska bankerna, eftersom ECB faktiskt har ett uppdrag att upprätthålla den finansiella stabiliteten i euroländerna. Så länge Grekland är kvar i euron kvarstår även detta ECB:s uppdrag. Skulle ECB gå fram alltför hårt så skulle de för det första förlora förtroende, och för det andra även bryta mot sina regler, något som Greklands premiärminister Tsipras har meddelat att han isåfall kommer att dra till EU-domstol.
Man kan också spekulera i vad som händer om den grekiska regeringen hanterar bankkrisen utan att ta hänsyn till ECB. De grekiska bankerna har fått likviditetsstöd (ELA) på sammanlagt 120 miljarder euro från ECB och man kan tänka sig en omstrukturering av bankernas skulder där man räcker långfingret åt ECB och säger att det grekiska folkets insättningar är viktigare än ECB:s fordringar. Då skulle man dock vara i öppen strid mot ECB och därmed sannolikt också bli avklippt från eurosamarbetet. Ett legalt problem är dock att det inte finns några utträdesparagrafer för euron, men skulle Grekland bryta mot sina åtaganden kan säkerligen EU och ECB komma undan med att bryta mot andra åtaganden.
Ännu är dock inte en "grexit" (grekiskt utträde ur euron) på bordet, men allt eftersom situationen i landet förvärras och framförallt när staten om några veckor tvingas börja betala i skuldsedlar, så ökar risken för "grexit".
Greklands finansminister Yanis Varoufakis sade häromdagen att Grekland har lager av olja för sex månader och mediciner för fyra månader, så att man klarar en krisperiod. Något slags ransonering är dock troligen oundviklig och frågan är också hur distributionen kommer att fungera i ett samhälle med hårda finansiella restriktioner.
Pappersbruket i Thessaloniki har också snart har slut på råvaror, eftersom den senaste lasten med pappersmassa ligger i hamnen utan att kunna hämtas, då pappersbruket inte kan betala för lasten även fast de har pengar i den stängda banken. Snart tvingas de stänga ner verksamheten och permittera de anställda. Liknande situationer ses troligen på många företag i Grekland.
Jag läser också att grekiska forskare förlorar tillgång till digitala journaler, eftersom det inte längre finns pengar till detta. Här hoppas jag att forskningsjournalerna ka vara frikostiga mot ett land i kris och ge dem gratis tillgång tills situationen stabiliserats. Det kan inte vara alltför stor del av deras inkomster som kommer från Grekland.
Det talas ibland om att grekerna skulle vara lata, men som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar stämmer inte det.
Vad innebär ett nej? Det vet vi ännu inte riktigt ikväll, utan vi får se imorgon när finansmarknaderna åter öppnar. De grekiska bankerna ska enligt planen inte öppna förrän på tisdag, men det är i dagsläget högst tveksamt om de kommer att öppna då heller och isåfall med vilka begränsningar.
Det grekiska banksystemet har bara cirka 500 miljoner euro kvar i kontanter - sen är det slut på kontantuttag. Många bankomater har sänkt uttagsgränsen från 60 euro per dag till 50 euro, eftersom 20-eurosedlarna börjar ta slut.
Grekland har alltmer gått över till att vara ett samhälle som använder kontanter, då många bensinstationer, restauranger och mindre affärer slutat ta kortbetalningar.
Det rapporteras även om ett pappersbruk i Thessaloniki, som planerar att börja ge de anställda betalt i skuldsedlar, som de sedan kan använda på de lokala snabbköpen. Vägen mot parallella valutor börjar. Vilka fler kommer att ge ut skuldsedlar? Kommer lokala handlare att låta folk handla på kredit? Hur länge håller det? Alltmer av det grekiska samhället lär stängas ner allt eftersom situationen förvärras.
En annan sak som händer är att alla försöker betala sina räkningar och fakturor så snabbt som möjligt, eftersom man vill ha så lite pengar som möjligt på sitt bankkonto i händelse av en bankkris. Det spekuleras nämligen i att man för att rädda bankerna kommer att ta 30 procent av alla bankkonton med innehav större än 8000 euro. Detta skulle dock vara ett solklart brott mot EU:s insättningsgaranti på 100 000 euro, men Cornucopia spekulerar i att det kan göras som en engångsbeskattning för att därmed gå runt insättningsgarantin. Siffrorna på 30 procent och 8000 euro är dock än så länge rena spekulationer - hur mycket av kontoinnehaven som måste beslagtas beror på hur mycket Europeiska centralbanken ECB stramar åt likviditetsstödet till de grekiska bankerna.
Cypern gjorde ju för drygt två år sedan så att de tog en viss andel av alla konto med innehav över 100 000 euro. I Greklands fall skulle det dock troligen inte räcka till - i de cypriotiska bankerna fanns bland annat stora innehav från ryska oligarker. Vi vet inte hur det nu ser ut i de grekiska bankerna, men vid slutet av 2012 stod konton med mindre än insättningsgarantins 100 000 euro för 75 procent av kontoinnehaven i de grekiska bankerna. Sedan dess lär knappast konton med stora innehav ha ökat. Det ser alltså ut som man kommer att bli tvungen att ta även av konton med mindre innehav.
Det är inte heller säkert att ECB kommer att strama åt eller stänga av likviditetsstödet till de grekiska bankerna, eftersom ECB faktiskt har ett uppdrag att upprätthålla den finansiella stabiliteten i euroländerna. Så länge Grekland är kvar i euron kvarstår även detta ECB:s uppdrag. Skulle ECB gå fram alltför hårt så skulle de för det första förlora förtroende, och för det andra även bryta mot sina regler, något som Greklands premiärminister Tsipras har meddelat att han isåfall kommer att dra till EU-domstol.
Man kan också spekulera i vad som händer om den grekiska regeringen hanterar bankkrisen utan att ta hänsyn till ECB. De grekiska bankerna har fått likviditetsstöd (ELA) på sammanlagt 120 miljarder euro från ECB och man kan tänka sig en omstrukturering av bankernas skulder där man räcker långfingret åt ECB och säger att det grekiska folkets insättningar är viktigare än ECB:s fordringar. Då skulle man dock vara i öppen strid mot ECB och därmed sannolikt också bli avklippt från eurosamarbetet. Ett legalt problem är dock att det inte finns några utträdesparagrafer för euron, men skulle Grekland bryta mot sina åtaganden kan säkerligen EU och ECB komma undan med att bryta mot andra åtaganden.
Ännu är dock inte en "grexit" (grekiskt utträde ur euron) på bordet, men allt eftersom situationen i landet förvärras och framförallt när staten om några veckor tvingas börja betala i skuldsedlar, så ökar risken för "grexit".
Greklands finansminister Yanis Varoufakis sade häromdagen att Grekland har lager av olja för sex månader och mediciner för fyra månader, så att man klarar en krisperiod. Något slags ransonering är dock troligen oundviklig och frågan är också hur distributionen kommer att fungera i ett samhälle med hårda finansiella restriktioner.
Pappersbruket i Thessaloniki har också snart har slut på råvaror, eftersom den senaste lasten med pappersmassa ligger i hamnen utan att kunna hämtas, då pappersbruket inte kan betala för lasten även fast de har pengar i den stängda banken. Snart tvingas de stänga ner verksamheten och permittera de anställda. Liknande situationer ses troligen på många företag i Grekland.
Jag läser också att grekiska forskare förlorar tillgång till digitala journaler, eftersom det inte längre finns pengar till detta. Här hoppas jag att forskningsjournalerna ka vara frikostiga mot ett land i kris och ge dem gratis tillgång tills situationen stabiliserats. Det kan inte vara alltför stor del av deras inkomster som kommer från Grekland.
Det talas ibland om att grekerna skulle vara lata, men som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar stämmer inte det.
Enligt OECD är årsarbetstiden i Grekland 2 037 timmar. I Sverige är den 1 607 timmar. Grekerna borde kalla oss för lata - bara 1 607 timmar! Och ändå tjänar vi avsevärt mer. Faktum är att grekerna har den längsta veckoarbetstiden i EU. En grek som arbetat heltid fram till 62 har arbetat avsevärt mer än en svensk som arbetat heltid till 66.Nej, problemen i Grekland ligger i att deras utbredda korruption och byråkratiska krångel, samt att deras industrier till stor del inte är konkurrenskraftiga i en globaliserad värld.
Och då har vi inte tagit hänsyn till att greker börjar arbeta tidigare.
2015-06-29
ECB kapar livlinan till grekiska banker
Så, nu börjar allvaret efter att förhandlingarna mellan Grekland och Eurozonens övriga länder bröt samman i lördags. ECB beslöt under söndagen att inte höja gränsen för nödlikviditet (ELA) till de grekiska bankerna, vilket särskilt efter helgens uttagsanstormning torde innebära att alla grekiska banker nu är konkursmässiga. Därför rekommenderade Greklands finansiella stabilitetsråd att bankerna ska hålla stängt på måndagen och sex bankdagar framåt. Atenbörsen kommer troligen också att hålla stängt.
Stabilitetsrådet rekommenderade även ett tak för bankomatuttag på 60 euro per dag, vilket det också ser ut att bli - regeringen verkar ha godkänt det, men jag har ännu inte sett någon nyhet om presidentdekret, vilket krävs.
Ett av de bästa ställena att följa händelseutvecklingen i Grekland är just nu The Guardians flitigt uppdaterade rapportering.
Det rapporteras om väldigt långa köer till bankomaterna överallt, särskilt på de grekiska öarna.
Hur allvarlig den grekiska krisen är framgår av att USA:s president Obama hade ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att diskutera frågan.
Det hålls olika demonstrationer och manifestationer i Aten, men de har än så länge varit fredliga, även om kravallpolis finns på plats.
Cornucopia ställer en läsarfråga hur finansmarknaderna kommer att gå nu i veckan. Där lutar det just nu åt en viss nedgång på världens aktiebörser.
Euron har hittills fallit 2 procent mot USA-dollarn, vilket är mycket för en valuta. För att sätta det i perspektiv ska vi dock komma ihåg att euron försvagades 2 procent mot USA-dollarn i tisdags. Men vi kan med ledning av detta förvänta oss en ganska stor börsnedgång under måndagen - den amerikanska SPX-terminen är i skrivande stund ner omkring 2 procent. Nya Zeelands och Australiens börser kommer som de som öppnar först att visa vägen, men det mest intressanta blir att se hur det går för Shanghai-börsen. I fredags sjönk den nämligen hela 7,4 procent och frågan är nu om aktörerna där får ännu kallare fötter efter den svindlande börsuppgången. Om Kinas börser sjunker kraftigt ger det ytterligare näring åt en världsvid börsnedgång som redan satts igång av Greklandsoron.
Europas börser kommer säkerligen att gå ner mer än USA:s och på IG markets ser det just nu ut som om London-börsen kommer att gå ner drygt 3 procent och den tyska börsen drygt 4 procent.
Stoppet för stödet till Grekland nu i helgen kom som en överraskning för de flesta, även de med insideskunskap. Till och med Greklands förhandlingsdelegation i Bryssel blev överraskade av Tsipras krav på folkomröstning, liksom Eurozonens förhandlingsdelegation. Det såg nämligen i fredags kväll ut som om en överenskommelse skulle kunna komma i helgen.
Vad gäller spridningseffekter så blir det nog en hel del. Värst kan det bli för närliggande länder såsom Cypern, Makedonien, Bulgarien, Rumänien, Serbien och Albanien, där grekiska banker har stora marknadsandelar. Makedoniens centralbank har beordrat makedonska banker att stänga ner sina exponeringar mot grekiska banker och liknande åtgärder lär vidtas av övriga länder.
Sedan kommer det säkerligen att bli en oro i övriga PIIGS-länder Portugal, Spanien, Italien och Irland och i Eurozonen överhuvudtaget. En av de viktigaste frågorna här är om även något av dessa länders banker kommer att drabbas av kapitalflykt.
Vid en grekisk statsbankrutt (som vi dock ännu inte faktiskt sett, men som i dagsläget ter sig oundviklig) kommer övriga euroländer genom EFSF och ECB att sitta med en mängd värdelösa grekiska statsobligationer. Europeiska centralbanken ECB har också den senaste tiden gett en hel del nödlikviditet till de grekiska bankerna och det spekuleras i att det för den grekiska regeringen skulle vara fördelaktigt att prioritera inhemska fordringsägare till bankerna och låta ECB ta den största smällen. Det skulle i sin tur leda till att ECB skulle få förluster större än sitt egna kapital, vilket i sin tur skulle kräva kapitaltillskott från euroländerna.
Grekiska staten kommer i det närmaste helt säkert alltså att missa betalningen till IMF på tisdag 30 juni, men det innebär inte att de ännu kommer att ställa in betalningarna på övriga statsobligationer, utan det behöver inte ske förrän de förfaller till betalning. Grekiska staten ser ut att ha pengar till de närmaste betalningarna av pensioner och statsanställdas löner, men över sommaren kommer pengarna att ta slut och staten tvingas betala med skuldsedlar. Det är först då som det obevekligen börjar närma sig en "grexit", alltså att Grekland lämnar euron, om inte regeringen tar ett sådant beslut redan innan.
Kanske det viktigaste är att ECB och EU genom det som hänt i Grekland nu tappat så mycket förtroende, både från finansmarknaderna och från vanligt folk i EU.
Tillägg: Grekerna har tydligen också i viss mån börjat hamstra varor och drivmedel. Självklart - kan man inte få ut pengar ur bankomaten känns det nog säkrast att handla upp sina pengar på kortet innan bankkontona låses.
Stabilitetsrådet rekommenderade även ett tak för bankomatuttag på 60 euro per dag, vilket det också ser ut att bli - regeringen verkar ha godkänt det, men jag har ännu inte sett någon nyhet om presidentdekret, vilket krävs.
Ett av de bästa ställena att följa händelseutvecklingen i Grekland är just nu The Guardians flitigt uppdaterade rapportering.
Det rapporteras om väldigt långa köer till bankomaterna överallt, särskilt på de grekiska öarna.
Hur allvarlig den grekiska krisen är framgår av att USA:s president Obama hade ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att diskutera frågan.
Det hålls olika demonstrationer och manifestationer i Aten, men de har än så länge varit fredliga, även om kravallpolis finns på plats.
Cornucopia ställer en läsarfråga hur finansmarknaderna kommer att gå nu i veckan. Där lutar det just nu åt en viss nedgång på världens aktiebörser.
Euron har hittills fallit 2 procent mot USA-dollarn, vilket är mycket för en valuta. För att sätta det i perspektiv ska vi dock komma ihåg att euron försvagades 2 procent mot USA-dollarn i tisdags. Men vi kan med ledning av detta förvänta oss en ganska stor börsnedgång under måndagen - den amerikanska SPX-terminen är i skrivande stund ner omkring 2 procent. Nya Zeelands och Australiens börser kommer som de som öppnar först att visa vägen, men det mest intressanta blir att se hur det går för Shanghai-börsen. I fredags sjönk den nämligen hela 7,4 procent och frågan är nu om aktörerna där får ännu kallare fötter efter den svindlande börsuppgången. Om Kinas börser sjunker kraftigt ger det ytterligare näring åt en världsvid börsnedgång som redan satts igång av Greklandsoron.
Europas börser kommer säkerligen att gå ner mer än USA:s och på IG markets ser det just nu ut som om London-börsen kommer att gå ner drygt 3 procent och den tyska börsen drygt 4 procent.
Stoppet för stödet till Grekland nu i helgen kom som en överraskning för de flesta, även de med insideskunskap. Till och med Greklands förhandlingsdelegation i Bryssel blev överraskade av Tsipras krav på folkomröstning, liksom Eurozonens förhandlingsdelegation. Det såg nämligen i fredags kväll ut som om en överenskommelse skulle kunna komma i helgen.
Vad gäller spridningseffekter så blir det nog en hel del. Värst kan det bli för närliggande länder såsom Cypern, Makedonien, Bulgarien, Rumänien, Serbien och Albanien, där grekiska banker har stora marknadsandelar. Makedoniens centralbank har beordrat makedonska banker att stänga ner sina exponeringar mot grekiska banker och liknande åtgärder lär vidtas av övriga länder.
Sedan kommer det säkerligen att bli en oro i övriga PIIGS-länder Portugal, Spanien, Italien och Irland och i Eurozonen överhuvudtaget. En av de viktigaste frågorna här är om även något av dessa länders banker kommer att drabbas av kapitalflykt.
Vid en grekisk statsbankrutt (som vi dock ännu inte faktiskt sett, men som i dagsläget ter sig oundviklig) kommer övriga euroländer genom EFSF och ECB att sitta med en mängd värdelösa grekiska statsobligationer. Europeiska centralbanken ECB har också den senaste tiden gett en hel del nödlikviditet till de grekiska bankerna och det spekuleras i att det för den grekiska regeringen skulle vara fördelaktigt att prioritera inhemska fordringsägare till bankerna och låta ECB ta den största smällen. Det skulle i sin tur leda till att ECB skulle få förluster större än sitt egna kapital, vilket i sin tur skulle kräva kapitaltillskott från euroländerna.
Grekiska staten kommer i det närmaste helt säkert alltså att missa betalningen till IMF på tisdag 30 juni, men det innebär inte att de ännu kommer att ställa in betalningarna på övriga statsobligationer, utan det behöver inte ske förrän de förfaller till betalning. Grekiska staten ser ut att ha pengar till de närmaste betalningarna av pensioner och statsanställdas löner, men över sommaren kommer pengarna att ta slut och staten tvingas betala med skuldsedlar. Det är först då som det obevekligen börjar närma sig en "grexit", alltså att Grekland lämnar euron, om inte regeringen tar ett sådant beslut redan innan.
Kanske det viktigaste är att ECB och EU genom det som hänt i Grekland nu tappat så mycket förtroende, både från finansmarknaderna och från vanligt folk i EU.
Tillägg: Grekerna har tydligen också i viss mån börjat hamstra varor och drivmedel. Självklart - kan man inte få ut pengar ur bankomaten känns det nog säkrast att handla upp sina pengar på kortet innan bankkontona låses.
2015-06-27
Uttagsanstormning i Grekland
I morse var redan 500 av landets 7000 bankomater tomma. Resten lär tömmas under dagen, för har en uttagsanstormning väl satt igång är den mycket svår att stoppa. Nu är det dock så att i dagens värld så går det inte att göra en total uttagsanstormning mot banksystemet, då det helt enkelt inte finns tillräckligt med kontanter. Uttagsanstormningen stannar därför av sig själv när kontanterna tagit slut, men redan då kan den ha skadat bankerna svårt.
Dock finns möjligheten att överföra pengar till utländska banker, men det förutsätter förstås att man redan har ett konto där, så även denna möjlighet är begränsad.
Man ska inte heller underskatta den folkliga ilska som kan uppkomma när alla landets bankomater har tömts. Det kan bli kravaller, även om köandet framför bankomaterna ännu går lugnt till.
Det har tydligen även varit köer framför de banker som har lördagsöppet - Bloomberg berättar om kö framför ett bankkontor tre timmar innan de skulle öppna, men att de sedan beslöt sig för att hålla stängt idag. De berättar även om andra bankkontor som håller stängt idag fastän de normalt skulle ha öppet.
Politikern Panos Kammenos, ledare för Syrizas koalitionspartner, har sett sig nödgad att gå ut offentligt och lugna ner folket och lova att bankerna ska vara öppna som vanligt på måndag. "Bankerna kommer inte att stänga, bankomaterna kommer att ha kontanter. Allt detta är en överdrift." Sådana försäkranden brukar förstås ha noll effekt vad gäller att stoppa en uttagsanstormning, då folkets förtroende redan försvunnit. Dessutom har som sagt flera bankkontor stängt idag fastän de skulle ha öppet, så det blir svårt att ta försäkrandet på allvar.
Grekiska nationalbankens chef säger att bankomaterna håller på fyllas på, men även det lär inte räcka.
Det ryktas att vissa banker inte kommer att kunna öppna på måndag utan nödlikviditet från Greklands centralbank.
Samtidigt samlas Eurozonens finansministrar i Bryssel för en diskussion som redan kan vara överspelad om den når till ett resultat. Det ser nämligen ut som om det redan är på väg med full fart mot en "grexident".
Då är förstås frågan hur mycket oro som kommer att sprida sig till övriga PIIGS-länder.
Grekland hotar med folkomröstning - risk för "grexident"
Nu på sluttampen inför tisdagens betalning till IMF tar den grekiska regeringen under Tsipras till storsläggan i förhandlingarna och meddelar att man ska låta grekerna avgöra frågan i en folkomröstning nästa söndag (5 juli). Detta datum ligger förstås efter den 30 juni när skulden till IMF ska vara betald, vilket bådar för mycket spänning och osäkerhet. En folkomröstning är också ett sätt för Tsipras att frånsvära sig ansvar, då ett alltför dåligt förhandlingsresultat skulle leda till en politisk kris i Grekland, om tillräckligt många av regeringspartiet Syrizas politiker gör uppror mot sin egen regering.
Idag ska euroländernas finansministrar träffas och fortsätta förhandlingarna om stödpaket till Grekland. Det måste verkligen till en uppgörelse idag, eftersom frågan också ska hinna igenom parlamenten i Eurozonens länder.
Så vad händer nu? Antingen blir det en uppgörelse idag och då ska allt hastas igenom på några dagar, eller så blir det ingen uppgörelse och då bryter det lös i nästa vecka.
ECB kommer ifall det inte blir någon uppgörelse med säkerhet att dra in likviditetsstödet ELA som de grekiska bankerna just nu har som livlina. Då får Grekland en omedelbar bankkris, vilket i sin tur leder till att staten tvingas gå in och ta över bankerna. Dessutom kommer Grekland att tvingas till en statsbankrutt.
Om det skulle bli en uppgörelse idag är frågan om Tsipras drar tillbaks sitt hot om folkomröstning. Ifall folkomröstningen kvarstår så är läget fortfarande lika illa som om ingen uppgörelse nåtts. Hotet om folkomröstning får dock ses som ett led i förhandlingarna och dras troligen tillbaka om en uppgörelse nås. Emellertid kan det om förhandlingsresultatet blir alltför dåligt för Grekland bli en politisk kris och då ökar osäkerheten åter för Grekland.
Grekerna själva verkar dock inte lita på att allt går väl och köar nu vid bankomaterna, samtidigt som den mest bräckliga av de grekiska bankerna, Alpha Bank, infört begränsningar i överföringar nu över helgen.
Det har sedan årsskiftet pågått en uttagsanstormning i slow motion mot de grekiska bankerna, där den privata sektorns innehav nu är tillbaks på samma nivå som i juni 2004.
För varje dag som går ökar risken för "grexident".
Den som har tänkt att resa till Grekland bör i dagsläget läsa vad jag skrev 2012 om vad man bör tänka på vid en resa till ett krisande Grekland.
2015-06-04
Grekland - icke-betalning och eventuell regeringskris
Så var det då åter dags för Grekland att få medial uppmärksamhet. Blir det allvar denna gång, eller är det bara ett skrämskott?
Greklands regering under Tsipras har nämligen just begärt att skjuta upp morgondagens betalning på 300 miljoner euro till IMF och istället (som reglerna tillåter) slå samman alla junis fyra betalningar på totalt 1,5 miljarder euro och betala dem i slutet av månaden. Därmed skulle Grekland få några veckors respit för fortsatta förhandlingar med EU.
Glöm dock inte att Grekland fuskade sig igenom senaste betalningen till IMF i mitten av maj genom att betala med landets SDR-reserver hos IMF. Enligt IMF:s regler måste dock SDR-reserver fyllas på inom en månad när ett land använt dem och det blir i slutet av nästa vecka.
Detta kommer efter att grekiska regeringen inte kommit överens med EU om villkoren för vidare låneutbetalningar till landet. Även om det skulle bli en överenskommelse i sista minuten ska vi inte heller glömma att detta nu handlar om lån på ett antal miljarder euro som Grekland skulle få enligt det senaste räddningspaketet, men som de inte fått eftersom de inte uppfyllt EU:s drakoniska villkor. För att få ytterligare lån efter denna utbetalning krävs att Grekland och EU förhandlar fram ett nytt räddningspaket och dit är det ännu långt kvar, med tanke på att till och med det nuvarande räddningspaketets villkor är ifrågasatta.
Dessutom spekuleras nu i att premiärminister Tsipras kan komma att begära en förtroendeomröstning i parlamentet imorgon, vilket i sin tur kan leda till en regeringskris.
Om den grekiska regeringen istället väljer att vika sig alltför mycket för EU:s diktat riskerar Tsipras att tappa förtroendet från åtminstone vänsterflygeln inom sitt parti Syriza. Det kan också leda till en allvarlig politisk kris.
Vad gäller förhandlingsläget mellan Grekland samt EU och IMF så kräver EU och IMF sänkta pensioner och höjd moms, vilket säkerligen av de grekiska väljarna skulle uppfattas som ett svek, då båda åtgärderna drabbar fattiga greker mest. Framförallt vill EU och IMF att grekiska staten sparar in på de särskilda förmånerna för låginkomstpensionärer. Jag kan förstå att Tsipras och Syriza inte vill detta.
Vidare ställs krav på ytterligare privatiseringar av statliga företag. Det är förstås ingen långsiktig lösning, utan endast ett sätt att kortsiktigt få in pengar, för när alla statliga företag sålts ut finns inga pengar kvar att hämta genom privatiseringar.
Det kan alltså bli mycket spännande imorgon och de närmaste veckorna hur det kommer att gå för Grekland. Finansmarknaderna tycker inte om osäkerhet, så jag gissar att så länge inget avtal slutits kan det gå utför på världens aktiebörser.
En politisk kris imorgon i Grekland vore direkt illa. Inte lika illa som en "grexit" (att Grekland lämnar euron) eller statsbankrutt (att Grekland ställer in betalningarna på statsobligationer), men väldigt illa ändå.
Även om Grekland mot förmodan lyckas undvika en politisk kris de närmsta dagarna återstår dock IMF:s krav att Grekland ska fylla på sitt reservkonto hos IMF i slutet av nästa vecka med de 650 miljoner euro man tog därifrån i maj. Därmed är det en vecka kvar för förhandlingar tills Greklandskrisen bryter ut på allvar - i och för sig beroende på hur IMF kommer att hantera frågan med icke-påfyllningen av Greklands reservkonto.
"Grexit" kan vara närmare än vad många tror och hoppas. Isåfall blir det ett intressant test av hur robusta finansiella "brandväggar" som har byggts upp mot Grekland.
Greklands regering under Tsipras har nämligen just begärt att skjuta upp morgondagens betalning på 300 miljoner euro till IMF och istället (som reglerna tillåter) slå samman alla junis fyra betalningar på totalt 1,5 miljarder euro och betala dem i slutet av månaden. Därmed skulle Grekland få några veckors respit för fortsatta förhandlingar med EU.
Glöm dock inte att Grekland fuskade sig igenom senaste betalningen till IMF i mitten av maj genom att betala med landets SDR-reserver hos IMF. Enligt IMF:s regler måste dock SDR-reserver fyllas på inom en månad när ett land använt dem och det blir i slutet av nästa vecka.
Detta kommer efter att grekiska regeringen inte kommit överens med EU om villkoren för vidare låneutbetalningar till landet. Även om det skulle bli en överenskommelse i sista minuten ska vi inte heller glömma att detta nu handlar om lån på ett antal miljarder euro som Grekland skulle få enligt det senaste räddningspaketet, men som de inte fått eftersom de inte uppfyllt EU:s drakoniska villkor. För att få ytterligare lån efter denna utbetalning krävs att Grekland och EU förhandlar fram ett nytt räddningspaket och dit är det ännu långt kvar, med tanke på att till och med det nuvarande räddningspaketets villkor är ifrågasatta.
Dessutom spekuleras nu i att premiärminister Tsipras kan komma att begära en förtroendeomröstning i parlamentet imorgon, vilket i sin tur kan leda till en regeringskris.
Om den grekiska regeringen istället väljer att vika sig alltför mycket för EU:s diktat riskerar Tsipras att tappa förtroendet från åtminstone vänsterflygeln inom sitt parti Syriza. Det kan också leda till en allvarlig politisk kris.
Vad gäller förhandlingsläget mellan Grekland samt EU och IMF så kräver EU och IMF sänkta pensioner och höjd moms, vilket säkerligen av de grekiska väljarna skulle uppfattas som ett svek, då båda åtgärderna drabbar fattiga greker mest. Framförallt vill EU och IMF att grekiska staten sparar in på de särskilda förmånerna för låginkomstpensionärer. Jag kan förstå att Tsipras och Syriza inte vill detta.
Vidare ställs krav på ytterligare privatiseringar av statliga företag. Det är förstås ingen långsiktig lösning, utan endast ett sätt att kortsiktigt få in pengar, för när alla statliga företag sålts ut finns inga pengar kvar att hämta genom privatiseringar.
Det kan alltså bli mycket spännande imorgon och de närmaste veckorna hur det kommer att gå för Grekland. Finansmarknaderna tycker inte om osäkerhet, så jag gissar att så länge inget avtal slutits kan det gå utför på världens aktiebörser.
En politisk kris imorgon i Grekland vore direkt illa. Inte lika illa som en "grexit" (att Grekland lämnar euron) eller statsbankrutt (att Grekland ställer in betalningarna på statsobligationer), men väldigt illa ändå.
"Grexit" kan vara närmare än vad många tror och hoppas. Isåfall blir det ett intressant test av hur robusta finansiella "brandväggar" som har byggts upp mot Grekland.
2015-05-07
Grekiska banker mer eller mindre avstängda från omvärlden
Häromdagen skrev jag om hur bankkontona på grekiska banker raskt tömts. Nedan ser ni hur totalsumman pengar på grekiska bankkonton förändrats sedan landets inträde i euron 2001.
Toppen noterades år 2009 och de senaste månaderna har närmast liknat en uttagsanstormning.
Nu är dock detta inte det värsta, utan det är att de grekiska bankerna nu är i princip utestängda från interbankmarknaden, se diagrammet nedan.
Ännu finns bara data fram till mars, men de senaste månadernas skarpa fall är högst anmärkningsvärt. Få banker vågar alltså befatta sig med de grekiska bankerna och de minimerar sin exponering mot Grekland. Detta märks nu också på att grekiska banker har problem med valutahandel eftersom andra länders banker är högst restriktiva i sina mellanhavanden med grekiska banker.
Så hur överlever de grekiska bankerna? Svaret är ELA (Emergency Liquidity Assistance). I diagrammet nedan ser nu hur mycket nödlikviditet Greklands centralbank försett de grekiska bankerna med.
En kraftig uppgång de senaste månaderna - mer än vad kontoinnehav och interbanklån minskat. ELA är dock beroende av Europeiska centralbanken ECB:s välvilja. Utan tillstånd från ECB får Greklands centralbank inte ge ELA till de grekiska bankerna.
Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan Greklands banksystem kollapsar på något vis, förutsatt att inget mirakulöst inträffar i förhandlingarna mellan Grekland och EU.
Att omvärldens banksystem nu har så låg exponering mot Grekland underlättar förstås för EU att klippa bort Grekland.
Men en "grexit" från euron och/eller grekisk betalningsinställelse skulle ändå skapa stor finansiell oreda. Grekiska staten har totalt 313 miljarder euro i skulder (vilket motsvarar 175 procent av årlig BNP). Andra europeiska länder äger 53 miljarder av dessa skulder, Eurozonens stabilitetsfond EFSF äger 142 miljarder av dem, ECB äger 27 miljarder och IMF drygt 30 miljarder.
Nu är dock detta inte det värsta, utan det är att de grekiska bankerna nu är i princip utestängda från interbankmarknaden, se diagrammet nedan.
Så hur överlever de grekiska bankerna? Svaret är ELA (Emergency Liquidity Assistance). I diagrammet nedan ser nu hur mycket nödlikviditet Greklands centralbank försett de grekiska bankerna med.
Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan Greklands banksystem kollapsar på något vis, förutsatt att inget mirakulöst inträffar i förhandlingarna mellan Grekland och EU.
Att omvärldens banksystem nu har så låg exponering mot Grekland underlättar förstås för EU att klippa bort Grekland.
Men en "grexit" från euron och/eller grekisk betalningsinställelse skulle ändå skapa stor finansiell oreda. Grekiska staten har totalt 313 miljarder euro i skulder (vilket motsvarar 175 procent av årlig BNP). Andra europeiska länder äger 53 miljarder av dessa skulder, Eurozonens stabilitetsfond EFSF äger 142 miljarder av dem, ECB äger 27 miljarder och IMF drygt 30 miljarder.
2015-05-04
Färre vill ha pengar i grekiska banker
Som jag har skrivit tidigare så blir läget alltmer desperat för grekiska staten. Det gäller även de grekiska bankerna. Följande diagram över tillgodohavanden hos grekiska banker säger allt (observera att diagrammets y-axel inte börjar på noll).
Den kraftiga nedgången 2009-2012 gick i en jämn men långsam takt. Denna trend bröts 2012 och sedan låg summan av pengarna på grekiska bankkonton tämligen still fram till slutet av 2014, då en katastrofal dykning påbörjades - något som närmast ser ut som en uttagsanstormning.
Förutom att de greker som kan flyttar ut sina pengar ur landet torde nedgången bero på att Greklands ekonomi gått dåligt och både privatpersoner och företag har mindre pengar och många har tvingats att leva av sina sparpengar.
Förutom att de greker som kan flyttar ut sina pengar ur landet torde nedgången bero på att Greklands ekonomi gått dåligt och både privatpersoner och företag har mindre pengar och många har tvingats att leva av sina sparpengar.
2015-04-20
Alltmer desperat för grekiska staten
Idag kunde vi läsa att Greklands premiärminister Alexis Tsipras beordrat lokala myndigheter att deponera sina banktillgodohavanden hos Greklands centralbank. Grekiska staten är i desperat likviditetskris och behöver nu alla pengar de kan få tag på. Redan tidigare har de "lånat" pengar från pensionsfonder och andra delar av offentliga sektorn.
Grekland har 313 miljarder euro i skulder, som vi med säkerhet kan säga inte kommer att betalas tillbaks i sin helhet. Finansminister Yanis Varoufakis träffade i fredags juristen Lee Buchheit, som hjälpte Grekland att skriva ner sin statsskuld 2012. Man kan nog ana vad de diskuterade...
IMF har meddelat att de inte tänker låta Grekland skjuta på skuldbetalningarna till dem. Nästa betalning förfaller 12 maj - förra betalningen som var 9 april klarades med ett nödrop.
Det kan gå att skrapa ihop tillräcklig likviditet för att grekiska staten ska klara sig förbi 12 maj, men det blir inte lätt. Vi ska dock vara medvetna om att den grekiska regeringen har allt att vinna på att framställa situationen som så dålig som möjligt. Med sådan skrämseltaktik kan man försöka bättra på förhandlingsläget mot övriga euroländer. Finansminister Varoufakis varnar också för effekterna för övriga eurozonen av ett grekiskt utträde.
Redan nu görs säkerligen förberedelser för åtgärder att vidta vid ett grekiskt utträde ur euron. Exempelvis utreder ECB vad som skulle hända om Grekland börjar betala löner, pensioner med mera i skuldväxlar, som då de facto blir ett slags andra valuta i landet. ECB skulle då kunna ta det som ursäkt för att med hänvisning till regelbrott sparka ut Grekland ur euron. Om inte Grekland hinner före och lämnar euron själva.
Det ser alltmer ut som om det blir en statsbankrutt och utträde ur euron för Greklands del. Till och med Carl Bildt tar bladet från munnen nu när han inte längre är utrikesminister och säger att en grekisk statsbankrutt ser ut att vara oundviklig. Han borde veta, så insyltad som han är i maktens korridorer.
Så vad ska vi tro - när händer det och hur?
Datumet är svårt att säga - troligen kan grekiska staten fortsätta att skrapa ihop likviditet ett tag till genom att "råna" olika offentliga institutioner och statsägda företag. Som det ser ut nu kan Grekland klara sig över 12 maj, men kanske inte så länge till. Som sagt var så har dock grekiska staten allt att vinna på att som skrämseltaktik överdriva likviditetskrisen. Jag gissar att den grekiska regeringen inte kommer att låta sig sparkas ut ur euron av ECB, utan istället kommer att ta initiativet själva. På så sätt vinner de fördelen att de själva är förberedda men inga andra.
Tillvägagångssättet blir troligen att stänga alla bankkontor och stänga gränserna för valutarörelser, samtidigt som man deklarerar att man skriver ner statsskulden. Jämför hur det gick till när Cypern fick bankkris för drygt två år sedan. Då var dock eurozonens styrande de som dikterade villkoren - denna gång tror jag inte att det kommer att bli så, utan att den grekiska regeringen vill visa sig handlingskraftig och behålla initiativet själva. Att de visar handlingskraft är nämligen det enda som kan rädda dem undan den folkliga vrede som ofelbart kommer att utbryta när bankerna stänger. Som sagt är det också fördelaktigt för regeringen att vara förberedda medan övriga EU drabbas av en obehaglig överraskning.
De flesta förväntar sig nog att Grekland kommer att utnyttja någon långhelg till att göra statsbankrutt (spekulationerna gick om att det kunde ske under den ortodoxa påsken för drygt en vecka sedan), men det tror inte jag. 1 till 3 maj eller 30 maj till 1 juni skulle vara "passande" långhelger enligt denna teori. Snarare kommer man (tror jag), i syfte att behålla initiativet att låta beskedet komma vid någon helt överraskande tidpunkt, exempelvis en tisdagskväll i mitten av maj. En statsbankrutt och bankstängning är nämligen redan en så brutal chock för landet att det inte kommer att göra någon större skillnad om man håller stängt några vardagar istället för att utnyttja en helg.
En fördel för den grekiska regeringen att göra något överraskande vid en oväntad tidpunkt är förstås att man kommer att ställa till en rejäl oreda på övriga Europas finansmarknader och därmed kan säga "vad var det vi sade - ni skulle inte ha låtit det gå så här" och därmed också kunna skylla på en extern "fiende".
Carl Bildt uttrycker också oro för att Grekland ska bli en "failed state" (kollapsad stat) och det är inte utan att även jag hyser en oro för att det kan bli så. För vad kommer militären att göra? De kan rida på den folkliga vreden och ta över. Det vore minst sagt "intressant" med en kollapsad stat inom EU, något som skulle gå på tvärs mot alla EU-nomenklaturans stora ord om det goda och demokratiska Europa. Lägg till detta att Grekland är med i försvarssamarbetet NATO. Hur skulle NATO hantera en kollapsad stat bland sina medlemsländer?
Grekland har 313 miljarder euro i skulder, som vi med säkerhet kan säga inte kommer att betalas tillbaks i sin helhet. Finansminister Yanis Varoufakis träffade i fredags juristen Lee Buchheit, som hjälpte Grekland att skriva ner sin statsskuld 2012. Man kan nog ana vad de diskuterade...
IMF har meddelat att de inte tänker låta Grekland skjuta på skuldbetalningarna till dem. Nästa betalning förfaller 12 maj - förra betalningen som var 9 april klarades med ett nödrop.
Det kan gå att skrapa ihop tillräcklig likviditet för att grekiska staten ska klara sig förbi 12 maj, men det blir inte lätt. Vi ska dock vara medvetna om att den grekiska regeringen har allt att vinna på att framställa situationen som så dålig som möjligt. Med sådan skrämseltaktik kan man försöka bättra på förhandlingsläget mot övriga euroländer. Finansminister Varoufakis varnar också för effekterna för övriga eurozonen av ett grekiskt utträde.
Redan nu görs säkerligen förberedelser för åtgärder att vidta vid ett grekiskt utträde ur euron. Exempelvis utreder ECB vad som skulle hända om Grekland börjar betala löner, pensioner med mera i skuldväxlar, som då de facto blir ett slags andra valuta i landet. ECB skulle då kunna ta det som ursäkt för att med hänvisning till regelbrott sparka ut Grekland ur euron. Om inte Grekland hinner före och lämnar euron själva.
Det ser alltmer ut som om det blir en statsbankrutt och utträde ur euron för Greklands del. Till och med Carl Bildt tar bladet från munnen nu när han inte längre är utrikesminister och säger att en grekisk statsbankrutt ser ut att vara oundviklig. Han borde veta, så insyltad som han är i maktens korridorer.
Så vad ska vi tro - när händer det och hur?
Datumet är svårt att säga - troligen kan grekiska staten fortsätta att skrapa ihop likviditet ett tag till genom att "råna" olika offentliga institutioner och statsägda företag. Som det ser ut nu kan Grekland klara sig över 12 maj, men kanske inte så länge till. Som sagt var så har dock grekiska staten allt att vinna på att som skrämseltaktik överdriva likviditetskrisen. Jag gissar att den grekiska regeringen inte kommer att låta sig sparkas ut ur euron av ECB, utan istället kommer att ta initiativet själva. På så sätt vinner de fördelen att de själva är förberedda men inga andra.
Tillvägagångssättet blir troligen att stänga alla bankkontor och stänga gränserna för valutarörelser, samtidigt som man deklarerar att man skriver ner statsskulden. Jämför hur det gick till när Cypern fick bankkris för drygt två år sedan. Då var dock eurozonens styrande de som dikterade villkoren - denna gång tror jag inte att det kommer att bli så, utan att den grekiska regeringen vill visa sig handlingskraftig och behålla initiativet själva. Att de visar handlingskraft är nämligen det enda som kan rädda dem undan den folkliga vrede som ofelbart kommer att utbryta när bankerna stänger. Som sagt är det också fördelaktigt för regeringen att vara förberedda medan övriga EU drabbas av en obehaglig överraskning.
De flesta förväntar sig nog att Grekland kommer att utnyttja någon långhelg till att göra statsbankrutt (spekulationerna gick om att det kunde ske under den ortodoxa påsken för drygt en vecka sedan), men det tror inte jag. 1 till 3 maj eller 30 maj till 1 juni skulle vara "passande" långhelger enligt denna teori. Snarare kommer man (tror jag), i syfte att behålla initiativet att låta beskedet komma vid någon helt överraskande tidpunkt, exempelvis en tisdagskväll i mitten av maj. En statsbankrutt och bankstängning är nämligen redan en så brutal chock för landet att det inte kommer att göra någon större skillnad om man håller stängt några vardagar istället för att utnyttja en helg.
En fördel för den grekiska regeringen att göra något överraskande vid en oväntad tidpunkt är förstås att man kommer att ställa till en rejäl oreda på övriga Europas finansmarknader och därmed kan säga "vad var det vi sade - ni skulle inte ha låtit det gå så här" och därmed också kunna skylla på en extern "fiende".
Carl Bildt uttrycker också oro för att Grekland ska bli en "failed state" (kollapsad stat) och det är inte utan att även jag hyser en oro för att det kan bli så. För vad kommer militären att göra? De kan rida på den folkliga vreden och ta över. Det vore minst sagt "intressant" med en kollapsad stat inom EU, något som skulle gå på tvärs mot alla EU-nomenklaturans stora ord om det goda och demokratiska Europa. Lägg till detta att Grekland är med i försvarssamarbetet NATO. Hur skulle NATO hantera en kollapsad stat bland sina medlemsländer?
2015-03-19
Grekland ska räddas för n:te gången, men först lite spänning
Jaha, så var det dags igen för Grekland att stå och blicka ned vid stupet - för vilken gång i ordningen vet jag inte längre. Någon form av räddning kommer det säkerligen att bli även denna gång. Det känns knappast sannolikt att man skulle släppa Grekland till vargarna ännu. EU:s stats- och regeringschefer har toppmöte under torsdagen och fredagen och det sätts säkert press på premiärminister Tsipras att godta vissa eftergifter mot att grekiska staten räddas. Det förs säkert inofficiella förhandlingar.
Ett akut problem just nu är förstås de grekiska bankernas likviditet. ECB beviljade just 400 miljoner euro extra i nödlikviditet för bankerna, men igår flödade 300 miljoner euro ut ur de grekiska bankerna, så den extra nödlikviditeten räcker med denna utflödestakt bara till drygt ett dygn extra. Men enligt andra källor så har de grekiska bankerna ändå kvar 3 miljarder euro i nödlikviditet, vilket skulle motsvara tio bankdagar eller två veckor med nuvarande utflödestakt. Lite andrum alltså.
Men för grekiska staten är det likviditetskris. Nyligen plundrade man pensionsfonder (fast kallar det för att de lånar ut till staten) och nu plundrar man enligt uppgift på liknande sätt vatten- och elföretag.
Som sagt tror jag alltså att Grekland kommer att räddas även denna gång, men att vi först ska få se lite spel för gallerierna medan förhandlingarna pågår och båda parter funderar på hur de ska jämka ihop sina positioner utan att tappa ansiktet. ZeroHedge ropar som vanligt att vargen kommer, men det har de nu ropat så många gånger att de förlorat i trovärdighet. Grekland och dess banker kommer troligen att fungera ett tag till, men görs mot förmodan ingen överenskommelse under galgen så är det förstås slut på det smutsiga spelet, men den domedagen kan som vi sett skjutas upp bra länge.
Ett akut problem just nu är förstås de grekiska bankernas likviditet. ECB beviljade just 400 miljoner euro extra i nödlikviditet för bankerna, men igår flödade 300 miljoner euro ut ur de grekiska bankerna, så den extra nödlikviditeten räcker med denna utflödestakt bara till drygt ett dygn extra. Men enligt andra källor så har de grekiska bankerna ändå kvar 3 miljarder euro i nödlikviditet, vilket skulle motsvara tio bankdagar eller två veckor med nuvarande utflödestakt. Lite andrum alltså.
Men för grekiska staten är det likviditetskris. Nyligen plundrade man pensionsfonder (fast kallar det för att de lånar ut till staten) och nu plundrar man enligt uppgift på liknande sätt vatten- och elföretag.
Som sagt tror jag alltså att Grekland kommer att räddas även denna gång, men att vi först ska få se lite spel för gallerierna medan förhandlingarna pågår och båda parter funderar på hur de ska jämka ihop sina positioner utan att tappa ansiktet. ZeroHedge ropar som vanligt att vargen kommer, men det har de nu ropat så många gånger att de förlorat i trovärdighet. Grekland och dess banker kommer troligen att fungera ett tag till, men görs mot förmodan ingen överenskommelse under galgen så är det förstås slut på det smutsiga spelet, men den domedagen kan som vi sett skjutas upp bra länge.
2015-01-04
Grekland igen
2015 lär inte bli mindre intressant än 2014 för oss som studerar den globala ankdammen. En politisk händelse i närtid som ser lovande ut för popcorn-kvällar är Greklands nyval till parlamentet 25 januari. Enligt opinionsundersökningarna ser det utan tvekan ut som om vänsterpartiet Syriza (under partiledaren Alexis Tsipras) kommer att bli största parti - de har ett stabilt försprång på flera procent mot tvåan, regerande Nea Dimokratia (vars ledare Antonis Samaras är Greklands nuvarande premiärminister). Eftersom det grekiska valsystemet ger en 50 mandats "bonus" till det parti som får flest röster kommer Syriza att få många fler mandat än något annat parti, men troligen kommer det att fattas 5-10 mandat för att få absolut majoritet (för vilket det krävs 151 mandat). Med hjälp av stalinistiska KKE kan de dock få ihop en majoritet.
Syriza i regering med KKE som stödparti torde vara EU-styrets skräck. Syriza är nämligen uttalat fientliga till den nuvarande politiken och ytterst kritiska till EU:s inblandning i Greklands angelägenheter (eufemistiskt kallade räddningspaket). Med tanke på att grekiska staten numera har ett primärt överskott (alltså att skatteintäkterna täcker utgifterna förutom räntebetalningar) kan det vara oerhört frestande för en grekisk regering att ställa in betalningarna på statsskulden och därmed "lösa" landets fiskala problem. Vad exakt detta skulle betyda för Grekland, eurozonen, EU och världsekonomin är oklart.
Mike Shedlock har en diskussion om olika scenarier för vad en "Grexit" skulle innebära. Vissa anser att en Grexit skulle leda till en finanskris värre än den efter Lehmans kollaps hösten 2008. Andra anser att en Grexit visserligen skulle vara dålig för Grekland, men ha begränsade följdverkningar för övriga länder.
En sak är dock tämligen säker - om den grekiska staten ställer in betalningarna (statsbankrutt) kommer de grekiska bankerna att gå omkull eller behöva omfattande räddningspaket, då de sitter på stora innehav av grekiska statsobligationer.
Tillägg: Som en kommentator påpekar krävs minst 180 röster i parlamentet för att välja en ny president, vilket det alltså är överhängande risk att även det nyvalda parlamentet misslyckas med, vilket i sin tur leder till ännu ett nyval, och så vidare. Grekland ser ut att hamna i politiskt limbo tills militären tröttnar och tar över.
Syriza i regering med KKE som stödparti torde vara EU-styrets skräck. Syriza är nämligen uttalat fientliga till den nuvarande politiken och ytterst kritiska till EU:s inblandning i Greklands angelägenheter (eufemistiskt kallade räddningspaket). Med tanke på att grekiska staten numera har ett primärt överskott (alltså att skatteintäkterna täcker utgifterna förutom räntebetalningar) kan det vara oerhört frestande för en grekisk regering att ställa in betalningarna på statsskulden och därmed "lösa" landets fiskala problem. Vad exakt detta skulle betyda för Grekland, eurozonen, EU och världsekonomin är oklart.
Mike Shedlock har en diskussion om olika scenarier för vad en "Grexit" skulle innebära. Vissa anser att en Grexit skulle leda till en finanskris värre än den efter Lehmans kollaps hösten 2008. Andra anser att en Grexit visserligen skulle vara dålig för Grekland, men ha begränsade följdverkningar för övriga länder.
En sak är dock tämligen säker - om den grekiska staten ställer in betalningarna (statsbankrutt) kommer de grekiska bankerna att gå omkull eller behöva omfattande räddningspaket, då de sitter på stora innehav av grekiska statsobligationer.
Tillägg: Som en kommentator påpekar krävs minst 180 röster i parlamentet för att välja en ny president, vilket det alltså är överhängande risk att även det nyvalda parlamentet misslyckas med, vilket i sin tur leder till ännu ett nyval, och så vidare. Grekland ser ut att hamna i politiskt limbo tills militären tröttnar och tar över.
2014-12-16
Någonting verkar ha gått sönder...
Någonting verkar ha "gått sönder" på de finansiella marknaderna den senaste tiden. Den "panikbotten" på aktiemarknaderna som vi fick i oktober följdes av ett rejält börsrally upp till rekordnivåer för de amerikanska indexen och högsta nivån sedan år 2000 på den svenska börsen. (Minns ni den? IT-bubblan med efterföljande krasch.)
Under tiden som detta börsrally pågick försämrades dock situationen på många vis. Oljepriset fortsatte att falla, liksom valutorna för många länder. Framförallt oljeexporterande länders valutor drabbades, t.ex. Ryssland. Även börserna i oljeländer föll. Kinas börs drabbades däremot av en mindre spekulationshysteri. I USA försämrades situationen kraftigt för skifferoljebolagen och deras obligationer.
Sedan drygt en vecka bär det neråt igen i full fart på börserna - se diagram hos Cornucopia idag. Nedgången är nu betydligt snabbare än vad den var i september-oktober.
Och som sagt verkar något ha "gått sönder". Panikåtgärder börjar sättas in, nu senast att Rysslands centralbank chockhöjer sin styrränta från 10,5 till 17 procent. Detta är den största enskilda höjningen sedan Rysslands kris 1998. Att centralbanken höjde räntan med en procentenhet så nyligen som 11 december hjälpte föga och frågan är hur länge den senaste chockhöjningen kommer att ha effekt. Som jag skrev häromdagen går Ryssland nu mot valutakris, budgetkris och BNP-kris. Vi är dock inte ännu i den akuta fasen, utan detta är bara början. I längden kan det leda till en politisk kris i Ryssland.
Nu kommer vi förstås framöver också att få se vilka hedgefonder, banker med flera aktörer på de finansiella marknaderna som har exponering mot Ryssland. Eller vilka som har exponering mot amerikanska oljebolags skräpobligationer. Eller mot Grekland, vars börs kraschade förra veckan och vars statsobligationer nu drabbas av stigande ränta och inverterad avkastningskurva. Eller vilka som sitter på "fel sida" av valutaspekulationer. Då kan den finansiella smittan spridas vidare. Håll i hatten!
Fast under tiden fortsätter våra svenska bostadsrättspriser uppåt till nya rekordnivåer. Ännu har inte den finansiella smittan nått dit.
Under tiden som detta börsrally pågick försämrades dock situationen på många vis. Oljepriset fortsatte att falla, liksom valutorna för många länder. Framförallt oljeexporterande länders valutor drabbades, t.ex. Ryssland. Även börserna i oljeländer föll. Kinas börs drabbades däremot av en mindre spekulationshysteri. I USA försämrades situationen kraftigt för skifferoljebolagen och deras obligationer.
Sedan drygt en vecka bär det neråt igen i full fart på börserna - se diagram hos Cornucopia idag. Nedgången är nu betydligt snabbare än vad den var i september-oktober.
Och som sagt verkar något ha "gått sönder". Panikåtgärder börjar sättas in, nu senast att Rysslands centralbank chockhöjer sin styrränta från 10,5 till 17 procent. Detta är den största enskilda höjningen sedan Rysslands kris 1998. Att centralbanken höjde räntan med en procentenhet så nyligen som 11 december hjälpte föga och frågan är hur länge den senaste chockhöjningen kommer att ha effekt. Som jag skrev häromdagen går Ryssland nu mot valutakris, budgetkris och BNP-kris. Vi är dock inte ännu i den akuta fasen, utan detta är bara början. I längden kan det leda till en politisk kris i Ryssland.
Nu kommer vi förstås framöver också att få se vilka hedgefonder, banker med flera aktörer på de finansiella marknaderna som har exponering mot Ryssland. Eller vilka som har exponering mot amerikanska oljebolags skräpobligationer. Eller mot Grekland, vars börs kraschade förra veckan och vars statsobligationer nu drabbas av stigande ränta och inverterad avkastningskurva. Eller vilka som sitter på "fel sida" av valutaspekulationer. Då kan den finansiella smittan spridas vidare. Håll i hatten!
Fast under tiden fortsätter våra svenska bostadsrättspriser uppåt till nya rekordnivåer. Ännu har inte den finansiella smittan nått dit.
2014-12-10
Inverterad avkastningskurva i Grekland
Avkastningskurvan visar vilken ränta man får på olika löptider för exempelvis statsobligationer. Normalt är räntan på kortare löptider lägre än på längre, eftersom längre löptider innebär större risk för oväntade händelser. Om räntan på kortare löptider är högre än för längre löptider betyder det att investerarna ser en risk för betalningsproblem i närtid. Detta kallas för "inverterad avkastningskurva".
Igår gick avkastningskurvan för grekiska statsobligationer över i inverterat läge då räntan på treåriga grekiska statsobligationer steg högre än räntan för tioåriga. Båda räntorna steg men den treåriga steg snabbare. Detta är första gången det inträffar sedan maj 2013, då avkastningskurvan för grekiska statsobligationer övergick i normalläge för första gången på omkring tre år.
Den inverterade avkastningskurvan orsakas förstås av den politiska osäkerhet som plötsligt dykt upp i Grekland. Idag har avkastningskurvan blivit ännu mer inverterad.
Räntorna på grekiska statsobligationer stiger och smittar även av sig på de portugisiska, italienska och spanska.
Den grekiska börsen gick ner 11 procent igår och har fortsatt neråt idag till omkring 18 procents total nedgång sedan i måndags.
Som jag och många andra länge har påpekat så är inga problem lösta i Europa, de har bara sopats under mattan. Välkomna tillbaks till eurokrisen!
Jag noterar för övrigt att grekiska centralbankens hemsida (www.bankofgreece.gr) ligger nere just nu, troligen på grund av överbelastning.
Igår gick avkastningskurvan för grekiska statsobligationer över i inverterat läge då räntan på treåriga grekiska statsobligationer steg högre än räntan för tioåriga. Båda räntorna steg men den treåriga steg snabbare. Detta är första gången det inträffar sedan maj 2013, då avkastningskurvan för grekiska statsobligationer övergick i normalläge för första gången på omkring tre år.
Den inverterade avkastningskurvan orsakas förstås av den politiska osäkerhet som plötsligt dykt upp i Grekland. Idag har avkastningskurvan blivit ännu mer inverterad.
Räntorna på grekiska statsobligationer stiger och smittar även av sig på de portugisiska, italienska och spanska.
Den grekiska börsen gick ner 11 procent igår och har fortsatt neråt idag till omkring 18 procents total nedgång sedan i måndags.
Som jag och många andra länge har påpekat så är inga problem lösta i Europa, de har bara sopats under mattan. Välkomna tillbaks till eurokrisen!
Jag noterar för övrigt att grekiska centralbankens hemsida (www.bankofgreece.gr) ligger nere just nu, troligen på grund av överbelastning.
2014-01-22
Turkiet går mot ekonomisk baksmälla
Något som inte har nämnts särskilt mycket i svenska medier är den ekonomiska situationen för Turkiet. Landet brukar utmålas som en "tillväxtmarknad", men tillväxten bygger på en lika bräcklig grund som den som exempelvis Spanien och Grekland hade innan deras kriser.
Turkiet har visserligen en ganska hög BNP-tillväxt (över 4 procent per år), men den är betydligt lägre än för något år sedan och förväntas sjunka ytterligare. Denna höga tillväxt har till stor del skett på lånade pengar. Landet har under 2000-talet skaffat sig allt större underskott i bytesbalansen och det ligger för närvarande på nästan 8 procent av BNP. Detta har gjort att utlandsskulden har stigit kraftigt - den ligger nu runt 350 miljarder dollar eller runt 25 procent av årlig BNP.
Europeiska banker står för en stor del av utlåningen till Turkiet. Inte oväntat är det grannlandet Greklands banker som har den överlägset största exponeringen (i förhållande till storleken) mot Turkiet - lån till Turkiet står för över 5 procent av de grekiska bankernas tillgångar.
Den turkiska liran har tappat i värde under lång tid, men den senaste tiden har valutans fall accelererat. Landet har inte oväntat också en hög inflationstakt (över 7 procent per år), men trots valutafall och hög inflation beslöt centralbanken vid sitt senaste räntebeslut igår att inte höja styrräntan över de 7,75 procent där den står idag. Troligen ligger det politiska överväganden bakom detta - det ska hållas lokalval i slutet av mars och presidentval i augusti.
Ekonomer bedömer att Turkiet skulle behöva höja sin styrränta med en procentenhet för att stoppa lirans fall, men regeringen är ovillig att se detta innan valen. Regeringspartiet AKP har setat vid makten sedan 2002 och vill ogärna lämna ifrån sig makten.
Turkiet har dock en ganska låg statsskuld på endast 36 procent av årlig BNP och ett underskott i statsfinanserna som ligger under 3 procent av BNP. Detta är emellertid något som vi sett kan ändras snabbt vid en ekonomisk baksmälla.
Förutom att den turkiska ekonomins beroende av utländska lån och investeringar så finns ett stort problem i form av den korruptionsskandal som blommat ut den senaste tiden. Hundratals poliser har avskedats, liksom flera chefer på landets finansinspektion, telekommunikationsmyndighet och den statliga televisionen. Många andra har gripits för att ha tagit emot miljontals dollar i mutor för statliga kontrakt. Tio ministrar har avgått eller avsatts - många på grund av familjeband till skandalen.
En orsak till att statliga kontrakt varit så attraktiva är den byggboom som varit i Turkiet de senaste åren. Både statliga och privata bygginvesteringar har trefaldigats från 2003 till 2013. Större delen av turkiska statens investeringar har gått till byggande, med många stora projekt såsom ny flygplats för Istanbul och en ny bro över Bosporen. Nu riskerar flera av byggbolagen som är inblandade i mutskandalerna att få svårigheter att få tillgång till krediter. Eftersom byggprojekten ofta är så stora behövs mer krediter än vad det lokala banksystemet kan erbjuda, så byggföretagen måste skaffa utländsk finansiering. Sedan 2009 har turkiska företags skulder i utländsk valuta fördubblats till 170 miljarder dollar eller lite över 20 procent av årlig BNP. Detta kommer att ställa till det vid en fallande valutakurs.
Vi känner igen mönstret från andra länder som råkat i kris de senaste åren - snabb lånefinansierad tillväxt och byggboom kombinerat med ett underskott i bytesbalansen. Baksmällan efter den turkiska boomen lär komma att likna vad vi sett i andra länder. Ännu en liten bricka i den globala kreditbubblan är på väg att falla.
Turkiet har visserligen en ganska hög BNP-tillväxt (över 4 procent per år), men den är betydligt lägre än för något år sedan och förväntas sjunka ytterligare. Denna höga tillväxt har till stor del skett på lånade pengar. Landet har under 2000-talet skaffat sig allt större underskott i bytesbalansen och det ligger för närvarande på nästan 8 procent av BNP. Detta har gjort att utlandsskulden har stigit kraftigt - den ligger nu runt 350 miljarder dollar eller runt 25 procent av årlig BNP.
Europeiska banker står för en stor del av utlåningen till Turkiet. Inte oväntat är det grannlandet Greklands banker som har den överlägset största exponeringen (i förhållande till storleken) mot Turkiet - lån till Turkiet står för över 5 procent av de grekiska bankernas tillgångar.
Den turkiska liran har tappat i värde under lång tid, men den senaste tiden har valutans fall accelererat. Landet har inte oväntat också en hög inflationstakt (över 7 procent per år), men trots valutafall och hög inflation beslöt centralbanken vid sitt senaste räntebeslut igår att inte höja styrräntan över de 7,75 procent där den står idag. Troligen ligger det politiska överväganden bakom detta - det ska hållas lokalval i slutet av mars och presidentval i augusti.
Ekonomer bedömer att Turkiet skulle behöva höja sin styrränta med en procentenhet för att stoppa lirans fall, men regeringen är ovillig att se detta innan valen. Regeringspartiet AKP har setat vid makten sedan 2002 och vill ogärna lämna ifrån sig makten.
Turkiet har dock en ganska låg statsskuld på endast 36 procent av årlig BNP och ett underskott i statsfinanserna som ligger under 3 procent av BNP. Detta är emellertid något som vi sett kan ändras snabbt vid en ekonomisk baksmälla.
Förutom att den turkiska ekonomins beroende av utländska lån och investeringar så finns ett stort problem i form av den korruptionsskandal som blommat ut den senaste tiden. Hundratals poliser har avskedats, liksom flera chefer på landets finansinspektion, telekommunikationsmyndighet och den statliga televisionen. Många andra har gripits för att ha tagit emot miljontals dollar i mutor för statliga kontrakt. Tio ministrar har avgått eller avsatts - många på grund av familjeband till skandalen.
En orsak till att statliga kontrakt varit så attraktiva är den byggboom som varit i Turkiet de senaste åren. Både statliga och privata bygginvesteringar har trefaldigats från 2003 till 2013. Större delen av turkiska statens investeringar har gått till byggande, med många stora projekt såsom ny flygplats för Istanbul och en ny bro över Bosporen. Nu riskerar flera av byggbolagen som är inblandade i mutskandalerna att få svårigheter att få tillgång till krediter. Eftersom byggprojekten ofta är så stora behövs mer krediter än vad det lokala banksystemet kan erbjuda, så byggföretagen måste skaffa utländsk finansiering. Sedan 2009 har turkiska företags skulder i utländsk valuta fördubblats till 170 miljarder dollar eller lite över 20 procent av årlig BNP. Detta kommer att ställa till det vid en fallande valutakurs.
Vi känner igen mönstret från andra länder som råkat i kris de senaste åren - snabb lånefinansierad tillväxt och byggboom kombinerat med ett underskott i bytesbalansen. Baksmällan efter den turkiska boomen lär komma att likna vad vi sett i andra länder. Ännu en liten bricka i den globala kreditbubblan är på väg att falla.
2014-01-21
Grekland och valen
Som bekant är Grekland EU-ordförande detta halvår då det ska hållas val till EU-parlamentet i slutet av maj. Den regerande koalitionen i Grekland backar i opinionsundersökningarna - nu senast i en opinionsundersökning i den kritiska Attika-regionen som inkluderar Aten och landets mest folkrika område.
Det radikala vänsterpartiet Syriza, som är i opposition och motsätter sig de besparingar som den nuvarande regeringen genomför, blev där största parti med 24,6 procent i undersökningen, mot bara 16,9 för största regeringspartnern Nea Demokratia. Eftersom det grekiska valsystemet ger en bonus på 50 mandat (av totalt 300 i parlamentet) skulle Syriza vara den självklara regeringskandidaten. Nu ska det visserligen enligt schemat inte hållas parlamentsval i Grekland förrän 2016, men risken är överhängande att det blir nyval innan dess, efterhand som den nuvarande regeringen försvagas. Resultatet i EU-parlamentsvalet och de grekiska lokal- och regionalvalen i maj kan bidra till det.
Socialdemokratiska Pasok, koalitionspartner till premiärminister Antonis Samaras, får bara 3 procent och ligger därmed på tröskeln för att ramla ur parlamentet. Lika illa är det för den före detta koalitionspartnern Demokratiska Vänstern som ligger på 3,1 procent. Kommunistpartiet KKE är fjärde största parti med 4,9 procent.
Ultranationalistiska och högerextremistiska Gyllene Gryning får 11,1 procent i undersökningen, trots att dess ledare Nikos Michaloliakos och fyra andra av partiets parlamentsledamöter sitter häktade i väntan på rättegång.
Premiärminister Antonis Samaras lovar nu en återhämtning från Greklands sju år långa recession och hoppas i år kunna återvända till marknaderna för att finansiera sin statsskuld. Går det inte som tänkt (när har det gjort det i historien om den grekiska krisen) kommer det att bli svårt att undvika nyval.
Syrizas ledare Alexis Tsipras har tydligt deklarerat att han inte kommer att betala tillbaka de lån landet fått från "trojkan" av EU, IMF och ECB. Greklands statsskuld är på i runda slängar 320 miljarder euro och eurozonens övriga länder sitter direkt eller indirekt på grekiska statsobligationer för omkring 256 miljarder euro - hur kul blir det för exempelvis Spanien att "tappa bort" några tiotal miljarder euro? Detta förutom smittoeffekterna. Som jag har påpekat tidigare kan Grekland nu lättare göra statsbankrutt då de har ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen, eller åtminstone bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer.
Grekland väntar bara på en tändande gnista - arbetslösheten ligger runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på 58 procent. Dessutom har nu Grekland den värsta fattigdomen i EU, numera värre än Rumänien och Bulgarien. Mitt scenario är att valen i maj ställer frågan om regeringens legitimitet på sin spets och att det utlyses nyval till efter sommaren. En jordskredsseger för Syriza gör att Grekland ställer in betalningarna på statsskulden. Blotta farhågan om att den grekiska regeringen skulle avgå kan dock skaka EU och finansmarknaderna med tanke på de möjligheter det öppnar upp.
Det radikala vänsterpartiet Syriza, som är i opposition och motsätter sig de besparingar som den nuvarande regeringen genomför, blev där största parti med 24,6 procent i undersökningen, mot bara 16,9 för största regeringspartnern Nea Demokratia. Eftersom det grekiska valsystemet ger en bonus på 50 mandat (av totalt 300 i parlamentet) skulle Syriza vara den självklara regeringskandidaten. Nu ska det visserligen enligt schemat inte hållas parlamentsval i Grekland förrän 2016, men risken är överhängande att det blir nyval innan dess, efterhand som den nuvarande regeringen försvagas. Resultatet i EU-parlamentsvalet och de grekiska lokal- och regionalvalen i maj kan bidra till det.
Socialdemokratiska Pasok, koalitionspartner till premiärminister Antonis Samaras, får bara 3 procent och ligger därmed på tröskeln för att ramla ur parlamentet. Lika illa är det för den före detta koalitionspartnern Demokratiska Vänstern som ligger på 3,1 procent. Kommunistpartiet KKE är fjärde största parti med 4,9 procent.
Ultranationalistiska och högerextremistiska Gyllene Gryning får 11,1 procent i undersökningen, trots att dess ledare Nikos Michaloliakos och fyra andra av partiets parlamentsledamöter sitter häktade i väntan på rättegång.
Premiärminister Antonis Samaras lovar nu en återhämtning från Greklands sju år långa recession och hoppas i år kunna återvända till marknaderna för att finansiera sin statsskuld. Går det inte som tänkt (när har det gjort det i historien om den grekiska krisen) kommer det att bli svårt att undvika nyval.
Syrizas ledare Alexis Tsipras har tydligt deklarerat att han inte kommer att betala tillbaka de lån landet fått från "trojkan" av EU, IMF och ECB. Greklands statsskuld är på i runda slängar 320 miljarder euro och eurozonens övriga länder sitter direkt eller indirekt på grekiska statsobligationer för omkring 256 miljarder euro - hur kul blir det för exempelvis Spanien att "tappa bort" några tiotal miljarder euro? Detta förutom smittoeffekterna. Som jag har påpekat tidigare kan Grekland nu lättare göra statsbankrutt då de har ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen, eller åtminstone bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer.
Grekland väntar bara på en tändande gnista - arbetslösheten ligger runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på 58 procent. Dessutom har nu Grekland den värsta fattigdomen i EU, numera värre än Rumänien och Bulgarien. Mitt scenario är att valen i maj ställer frågan om regeringens legitimitet på sin spets och att det utlyses nyval till efter sommaren. En jordskredsseger för Syriza gör att Grekland ställer in betalningarna på statsskulden. Blotta farhågan om att den grekiska regeringen skulle avgå kan dock skaka EU och finansmarknaderna med tanke på de möjligheter det öppnar upp.
2013-12-29
Grekland EU-ordförande från nyår!
Det blir ibland ofrivillig ironi i EU-såpan. Det land som tar över ordförandeskapet i EU från och med årsskiftet och ett halvår framåt är krislandet Grekland. Till EU:s fördel får väl sägas att man inte diskriminerar länder ifråga om ordförandeskapet.
Detta nu, då Grekland kan göra statsbankrutt på riktigt
Läget i den grekiska ekonomin är som bekant urdåligt och landet har befunnit sig i recession i flera år nu. Arbetslösheten ligger runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på horribla 58 procent. Dessutom har nu Grekland den värsta fattigdomen i EU när de har gått om Bulgarien och Rumänien ifråga om fattigdom.
Hur kommer det att gå under de EU-toppmöten som under första halvåret 2014 ska hållas i Grekland? Det blir gissningsvis stora protester med tanke på den missnöjesnivå och misär som finns i landet.
Den grekiska regeringen under Antonis Samaras kommer under ordförandeskapshalvåret att fokusera på ett antal frågor.
För det första kommer man att arbeta vidare med den beramade bankunionen, en fråga som definitivt ligger i Greklands intresse. Bankunionen måste godkännas av EU-parlamentet, vilket kan bli svårt. Helst vill man förstås göra detta innan EU-parlamentsvalet i slutet av maj.
Grekland kommer också att fokusera på invandringsfrågorna, eftersom antalet flyktingar och illegala invandrare ökat den senaste tiden på grund av våldsamheter i Syrien och Nordafrika. Grekland vill troligen stärka gränskontrollerna och att hela unionen hjälper de länder som är särskilt utsatta (framförallt Grekland, Bulgarien och Italien). Italien, som tar över ordförandeskapet i EU under andra halvåret 2014, har också ett starkt intresse i denna fråga.
Under Greklands ordförandeskapstid kommer lokal- och regionalval att hållas i Grekland i mitten av maj och så förstås valet till EU-parlamentet i slutet av maj. Det är bäddat för ett intressant halvår i EU-politiken.
Detta nu, då Grekland kan göra statsbankrutt på riktigt
Med ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen i ryggen kan alltså den grekiska regeringen bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer. Vi har redan sett det, då den grekiska regeringen överlämnade budgeten för nästa år till parlamentet utan att ha kommit överens med de utländska inspektörerna. I söndags antog parlamentet 2014 års statsbudget utan att först ha visat upp den för IMF eller EU-kommissionen, vilket reglerna kräver.Kanske väntar Grekland till efter att ordförandeskapet är avklarat med att göra statsbankrutt. En plötslig kris kan dock ställa frågan på sin spets. Grekland kommer dock troligen snart att försöka att på något sätt få till en ny nedskrivning av delar av sin orimligt stora statsskuld. Detta kommer dock troligen att motarbetas av Tyskland med flera.
Läget i den grekiska ekonomin är som bekant urdåligt och landet har befunnit sig i recession i flera år nu. Arbetslösheten ligger runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på horribla 58 procent. Dessutom har nu Grekland den värsta fattigdomen i EU när de har gått om Bulgarien och Rumänien ifråga om fattigdom.
Hur kommer det att gå under de EU-toppmöten som under första halvåret 2014 ska hållas i Grekland? Det blir gissningsvis stora protester med tanke på den missnöjesnivå och misär som finns i landet.
Den grekiska regeringen under Antonis Samaras kommer under ordförandeskapshalvåret att fokusera på ett antal frågor.
För det första kommer man att arbeta vidare med den beramade bankunionen, en fråga som definitivt ligger i Greklands intresse. Bankunionen måste godkännas av EU-parlamentet, vilket kan bli svårt. Helst vill man förstås göra detta innan EU-parlamentsvalet i slutet av maj.
Grekland kommer också att fokusera på invandringsfrågorna, eftersom antalet flyktingar och illegala invandrare ökat den senaste tiden på grund av våldsamheter i Syrien och Nordafrika. Grekland vill troligen stärka gränskontrollerna och att hela unionen hjälper de länder som är särskilt utsatta (framförallt Grekland, Bulgarien och Italien). Italien, som tar över ordförandeskapet i EU under andra halvåret 2014, har också ett starkt intresse i denna fråga.
Under Greklands ordförandeskapstid kommer lokal- och regionalval att hållas i Grekland i mitten av maj och så förstås valet till EU-parlamentet i slutet av maj. Det är bäddat för ett intressant halvår i EU-politiken.
2013-12-10
Nu kan Grekland snart göra riktig statsbankrutt
Som ni säkert vet har Grekland en lång historia av statsbankrutter ända från sin självständighet 1830. Den senaste nedskrivningen av statsskulden med 100 miljarder euro skedde våren 2012.
Greklands statsskuld har sedan krisens början i slutet av 2009 stigit kraftigt till följd av den "hjälp" landet fått från IMF och övriga euroländer. Trots nedskrivningen är den nu uppe i omkring 320 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 174 procent av årlig BNP - långt över gränsen för vad som anses hållbart.
Nyligen har dock läget för Grekland förändrats, eftersom landet nu för första gången på många många år uppvisar ett överskott i bytesbalansen. Detta kommer sig förstås av att landets ekonomi har kollapsat och med den efterfrågan på importerade varor. Arbetslösheten ligger på 27 procent och ungdomsarbetslösheten på hela 58 procent - inte konstigt att konsumtionen sjunkit kraftigt.
Detta får Mike "Mish" Shedlock att spekulera i att förutsättningarna för en grekisk statsbankrutt nu är betydligt bättre, eftersom de inte längre behöver låna från utlandet, utan kan lösa sina budgetproblem internt i landet genom exempelvis skatter. De kan därmed ge långfingret åt "trojkan" och bestämma över sitt öde (och sin egen budget) utan inblandning från utlandet. Om inte annat kan den förändrade situationen leda till att Grekland får ett övertag i förhandlingarna med Tyskland och övriga. Mish ser två möjligheter: antingen en statsbankrutt kopplad till att landet lämnar euron, eller att långivarna efterskänker en del av Greklands statsskuld. Jag förstår dock inte riktigt varför en ensidigt deklarerad statsbankrutt nödvändigtvis skulle innebära ett utträde ur eurosamarbetet. Euron är ett så stort prestigeprojekt för EU:s ledare att de kanske skulle kunna låta Grekland vara kvar i samarbetet trots att de gör statsbankrutt. EU-ledarna har exempelvis sagt att euron är "oåterkallelig" (men som bekant varar ingen valutaunion för evigt).
Greklands statsskuld ser helt annorlunda ut än 2009, efter ECB:s och ESM:s stödköp och nödlån samt den skuldnedskrivning som skedde 2012, som bara drabbade den privata delen av kreditorerna (med bieffekten att Cyperns banker gick under i våras). I början av 2010 ägdes omkring 85 procent av den grekiska statsskulden av den privata sektorn, framförallt utländska banker. Numera ägs omkring 84 procent av Greklands statsskuld direkt eller indirekt av stater, genom ECB, IMF och ESM. Om grekiska staten ställer in betalningarna på skulderna drabbas alltså framförallt eurozonens länder, som direkt eller indirekt sitter på grekiska statsobligationer för omkring 256 miljarder euro. Om vi fördelar detta på eurozonens övriga 16 länder enligt deras andelar blir det till exempel tiotals miljarder som Italien och Spanien sitter på. Hur skulle de klara detta?
Ovanpå de direkta effekterna av en grekisk betalningsinställelse kommer förstås de "smittoeffekter" denna skulle ha på Spanien, Irland, Portugal, Italien med flera.
Förutom bytesbalansen har den grekiska staten genom sin åtstramningspolitik lyckats med att för första gången på ett decennium skapa ett (om än litet) primärt överskott i statsfinanserna, alltså att skatteinkomsterna är större än utgifterna förutom betalningar på statsskulden. Det är bara räntebetalningarna som nu ger Grekland ett stort underskott i statsbudgeten. Med ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen i ryggen kan alltså den grekiska regeringen bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer. Vi har redan sett det, då den grekiska regeringen överlämnade budgeten för nästa år till parlamentet utan att ha kommit överens med de utländska inspektörerna. I söndags antog parlamentet 2014 års statsbudget utan att först ha visat upp den för IMF eller EU-kommissionen, vilket reglerna kräver.
Det primära överskottet i Greklands statsfinanser är som sagt väldigt litet, men till nästa år räknar man med att det ska ha växt till någon procent av årlig BNP.
ZeroHedge uppmärksammar en studie som visar att länder i statsfinansiell kris löper störst risk att ställa in betalningarna just det år då de uppnår ett primärt överskott i statsbudgeten, vilket betyder att de inte längre är beroende av sina kreditorer för överlevnad.
Därmed inte sagt att en statsbankrutt skulle lösa alla Greklands problem - arbetslösheten är rekordhög, BNP sjunker fortfarande med 3 procent i årstakt och landet har en deflation där KPI sjunker med nästan 3 procent i årstakt. Emellertid skulle en statsbankrutt lätta den black om foten som den gigantiska statsskulden utgör.
Tillägg: Vid en eventuell grekisk statsbankrutt måste man förstås också ta med i beräkningen att EU som straff skulle kunna frysa alla bidrag till Grekland - landet är nettomottagare av bidrag från EU - de betalar mindre i årlig "EU-avgift" än vad de får tillbaks som bidrag.
Greklands statsskuld har sedan krisens början i slutet av 2009 stigit kraftigt till följd av den "hjälp" landet fått från IMF och övriga euroländer. Trots nedskrivningen är den nu uppe i omkring 320 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 174 procent av årlig BNP - långt över gränsen för vad som anses hållbart.
Nyligen har dock läget för Grekland förändrats, eftersom landet nu för första gången på många många år uppvisar ett överskott i bytesbalansen. Detta kommer sig förstås av att landets ekonomi har kollapsat och med den efterfrågan på importerade varor. Arbetslösheten ligger på 27 procent och ungdomsarbetslösheten på hela 58 procent - inte konstigt att konsumtionen sjunkit kraftigt.
Detta får Mike "Mish" Shedlock att spekulera i att förutsättningarna för en grekisk statsbankrutt nu är betydligt bättre, eftersom de inte längre behöver låna från utlandet, utan kan lösa sina budgetproblem internt i landet genom exempelvis skatter. De kan därmed ge långfingret åt "trojkan" och bestämma över sitt öde (och sin egen budget) utan inblandning från utlandet. Om inte annat kan den förändrade situationen leda till att Grekland får ett övertag i förhandlingarna med Tyskland och övriga. Mish ser två möjligheter: antingen en statsbankrutt kopplad till att landet lämnar euron, eller att långivarna efterskänker en del av Greklands statsskuld. Jag förstår dock inte riktigt varför en ensidigt deklarerad statsbankrutt nödvändigtvis skulle innebära ett utträde ur eurosamarbetet. Euron är ett så stort prestigeprojekt för EU:s ledare att de kanske skulle kunna låta Grekland vara kvar i samarbetet trots att de gör statsbankrutt. EU-ledarna har exempelvis sagt att euron är "oåterkallelig" (men som bekant varar ingen valutaunion för evigt).
Greklands statsskuld ser helt annorlunda ut än 2009, efter ECB:s och ESM:s stödköp och nödlån samt den skuldnedskrivning som skedde 2012, som bara drabbade den privata delen av kreditorerna (med bieffekten att Cyperns banker gick under i våras). I början av 2010 ägdes omkring 85 procent av den grekiska statsskulden av den privata sektorn, framförallt utländska banker. Numera ägs omkring 84 procent av Greklands statsskuld direkt eller indirekt av stater, genom ECB, IMF och ESM. Om grekiska staten ställer in betalningarna på skulderna drabbas alltså framförallt eurozonens länder, som direkt eller indirekt sitter på grekiska statsobligationer för omkring 256 miljarder euro. Om vi fördelar detta på eurozonens övriga 16 länder enligt deras andelar blir det till exempel tiotals miljarder som Italien och Spanien sitter på. Hur skulle de klara detta?
Ovanpå de direkta effekterna av en grekisk betalningsinställelse kommer förstås de "smittoeffekter" denna skulle ha på Spanien, Irland, Portugal, Italien med flera.
Förutom bytesbalansen har den grekiska staten genom sin åtstramningspolitik lyckats med att för första gången på ett decennium skapa ett (om än litet) primärt överskott i statsfinanserna, alltså att skatteinkomsterna är större än utgifterna förutom betalningar på statsskulden. Det är bara räntebetalningarna som nu ger Grekland ett stort underskott i statsbudgeten. Med ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen i ryggen kan alltså den grekiska regeringen bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer. Vi har redan sett det, då den grekiska regeringen överlämnade budgeten för nästa år till parlamentet utan att ha kommit överens med de utländska inspektörerna. I söndags antog parlamentet 2014 års statsbudget utan att först ha visat upp den för IMF eller EU-kommissionen, vilket reglerna kräver.
Det primära överskottet i Greklands statsfinanser är som sagt väldigt litet, men till nästa år räknar man med att det ska ha växt till någon procent av årlig BNP.
ZeroHedge uppmärksammar en studie som visar att länder i statsfinansiell kris löper störst risk att ställa in betalningarna just det år då de uppnår ett primärt överskott i statsbudgeten, vilket betyder att de inte längre är beroende av sina kreditorer för överlevnad.
Därmed inte sagt att en statsbankrutt skulle lösa alla Greklands problem - arbetslösheten är rekordhög, BNP sjunker fortfarande med 3 procent i årstakt och landet har en deflation där KPI sjunker med nästan 3 procent i årstakt. Emellertid skulle en statsbankrutt lätta den black om foten som den gigantiska statsskulden utgör.
Tillägg: Vid en eventuell grekisk statsbankrutt måste man förstås också ta med i beräkningen att EU som straff skulle kunna frysa alla bidrag till Grekland - landet är nettomottagare av bidrag från EU - de betalar mindre i årlig "EU-avgift" än vad de får tillbaks som bidrag.
2013-06-12
Självmordsbeslut från grekiska regeringen
Jag undrar om den grekiska regeringens beslut om att stänga ner den statliga tevestationen ERT beror på att regeringen inte förstår sitt eget bästa eller om det är ett politiskt självmordsförsök. Teve är nämligen en starkt lugnande faktor för folket. Många får sin frustration lugnad genom att bedövas av teve. Detta gäller för övrigt i alla länder, inte bara i Grekland. Att stänga av de tre statliga tevekanalerna är att inbjuda till förnyade protester och rejäl folklig ilska.
Det handlar så som jag ser det inte om någon "kulturell förlust för Grekland" som Sveriges radio säger. Visst hade den statliga grekiska televisionen program av högre kvalitet än de privata kanalerna, men faktum kvarstår att teve är opium för folket. De flesta länder i kris har insett hur väl spenderade pengar till teve är för att hålla folket lugnt och behållit sina public service-kanaler.
Att stänga av teven ses av det televisionstillvanda folket som ett grovt påhopp på deras frihet. Facket och oppositionen beskriver tevestängningen som en statskupp. Oppositionspartiet Syriza lär troligen vinna stort på detta, då dess ledare Alexis Tsipras förstår att tala för folkets vrede och har begärt misstroendevotum mot regeringen. Det ser också ut som om den redan bräckliga regeringskoalitionen drabbats av sprickor på grund av beslutet då koalitionspartnern Dimokratiki Aristeras ledare Fotis Kouvelis anser att beslutet är oacceptabelt.
Denna händelse har förstås satt igång kraftiga protester. Delar av tevepersonalen trotsar nedstängningen och fortsätter sändningarna via digitala kanaler, fastän polisen beordrat dem att lämna byggnaden. Tusentals demonstrerar utanför tevehuset. Det uppmanas till generalstrejk imorgon och även journaliststrejk på de privata tevekanalerna.
Beslutet framstår som ännu mer korkat eftersom den statliga teven finansierades genom en månatlig avgift på elräkningen på cirka 40 kronor.
Även om den grekiska regeringen tvingas backa från sitt beslut har man nog ändå satt igång en ny våg av folkligt missnöje och protester. Det kan bli en het sommar i Grekland och risken för nyval är överhängande.
Den grekiska televisionsstängningen kan också tjäna som en varning till övriga världens styrande politiker. Man kan komma undan med det mesta i politiken, men behåll till varje pris teve för att hålla folket någorlunda lugna!
Det handlar så som jag ser det inte om någon "kulturell förlust för Grekland" som Sveriges radio säger. Visst hade den statliga grekiska televisionen program av högre kvalitet än de privata kanalerna, men faktum kvarstår att teve är opium för folket. De flesta länder i kris har insett hur väl spenderade pengar till teve är för att hålla folket lugnt och behållit sina public service-kanaler.
Att stänga av teven ses av det televisionstillvanda folket som ett grovt påhopp på deras frihet. Facket och oppositionen beskriver tevestängningen som en statskupp. Oppositionspartiet Syriza lär troligen vinna stort på detta, då dess ledare Alexis Tsipras förstår att tala för folkets vrede och har begärt misstroendevotum mot regeringen. Det ser också ut som om den redan bräckliga regeringskoalitionen drabbats av sprickor på grund av beslutet då koalitionspartnern Dimokratiki Aristeras ledare Fotis Kouvelis anser att beslutet är oacceptabelt.
Denna händelse har förstås satt igång kraftiga protester. Delar av tevepersonalen trotsar nedstängningen och fortsätter sändningarna via digitala kanaler, fastän polisen beordrat dem att lämna byggnaden. Tusentals demonstrerar utanför tevehuset. Det uppmanas till generalstrejk imorgon och även journaliststrejk på de privata tevekanalerna.
Beslutet framstår som ännu mer korkat eftersom den statliga teven finansierades genom en månatlig avgift på elräkningen på cirka 40 kronor.
Även om den grekiska regeringen tvingas backa från sitt beslut har man nog ändå satt igång en ny våg av folkligt missnöje och protester. Det kan bli en het sommar i Grekland och risken för nyval är överhängande.
Den grekiska televisionsstängningen kan också tjäna som en varning till övriga världens styrande politiker. Man kan komma undan med det mesta i politiken, men behåll till varje pris teve för att hålla folket någorlunda lugna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
