2013-08-31

Kan skulderna i USA öka mer?

USA:s statsskuld ökar stadigt. Totalt ligger statsskulden enligt US Debt Clock på närmare 17 biljoner dollar, vilket är 106 procent av BNP och en explosionsartad ökning sedan 10 biljoner vid slutet av 2008. Statsskulden är drygt 53 000 dollar per invånare.

Omkring 29 procent av statsskulden innehas dock av olika statliga institutioner - mest fonder på den sociala sidan. Vissa anser att man bör räkna bort dessa, men då försvinner ju även "tillgångar" som nog dessa institutioner räknar med.

Centralbanken Federal Reserve (Fed) ägnar sig som bekant åt så kallade kvantitativa lättnader (QE), vilket innebär att de köper upp bland annat amerikanska statsobligationer. Denna QE innebär ett stöd för USA:s statsfinanser och också ett stöd till obligationsmarknaden, där räntorna på USA:s statsobligationer hålls konstgjort låga (och därmed priserna på dem höga). Det har varit mycket diskussion och oro på finansmarknaden för om Fed skulle avsluta denna QE på något sätt. Men kan QE fortsätta hur länge som helst?

ZeroHedge noterar åter att Feds andel av den totala marknaden för statsobligationer är mycket stor och ökar snabbt. Fed äger nu 31,9 procent av alla marknadens statsobligationer, och den senaste veckan ökade detta innehav med 0,3 procentenheter. Fortsätter denna trend skulle Fed om fyra år och fyra månader äga 100 procent av statsobligationerna, vilket förstås är orimligt. Därför är ett slut på QE vid något datum framöver något vi kan vara säkra på.

Stora andelar av USA:s statsobligationer ägs också av utländska centralbanker, med Kina och Japan i spetsen. Dessa innehav rubbas inte särskilt fort. Endast en vissa andel av obligationerna återstår därför på den "fria" marknaden. Statsobligationer behövs som "smörjmedel" på finansmarknaderna, då dessa "högkvalitativa" obligationer används som säkerheter vid exempelvis de viktiga repo-transaktionerna. Problemet nu är att det är brist på "högkvalitativa" obligationer som kan användas som säkerheter.

Vi kan alltså se att QE måste avslutas eller minskas någon gång framöver, men samtidigt är det inte särskilt attraktivt för USA att avsluta detta, då det kommer att ge en mängd negativa ekonomiska effekter. För vem ska då köpa statsobligationerna? USA har alltså målat in sig i ett finansiellt hörn.

Ett annat skuldproblem i USA är studieskulderna. Kostnaderna för att gå på högre utbildning har ökat med 538 procent sedan 1985, medan KPI under samma period bara ökat med 121 procent. Som jämförelse har sjukvårdskostnaderna i USA ökat med 286 procent sedan 1985 och det pekas mycket på hur detta gjort sjukvården alldeles för dyr. Högre utbildning har blivit absurt dyr i USA och detta gör att studieskulderna också blir mycket höga. Detta har i kombination med hög arbetslöshet de senaste åren lett till att andelen studielån där avbetalningarna inte sker som de ska ökat kraftigt, från omkring 9,5 procent 2010 till nu 12,4 procent. Särskilt det senaste året har ökningen gått snabbt. Till detta ska läggas att hela 43,5 procent av studielånen fått uppskov med betalningarna. Lån med uppskov har växt 70 procent från 2007 till 2012. Under den perioden växte också den totala mängden studielån med 30 procent. Vi väntar bara på att den ohållbara situationen för amerikanska studielån ska brisera på allvar.

Vad gäller de privata företagens lån i USA, så börjar de närma sig farliga nivåer igen. Dock har företagens obligationsutgivning drabbats av plötslig torka i augusti och globalt fallit till den lägsta nivån på fem år. Inte ett gott tecken.

Räntorna på bolån har den senaste tiden ökat i USA, vilket fått köparna att "trampa på bromsen". Sedan början av maj har bolåneansökningarna minskat 14 procent.

Och så har vi skulderna hos delstater och kommuner i USA, så kallade "munis". Där är situationen knappast ljusare efter Detroits stora betalningsinställning. Räntorna på obligationer från "munis" har stigit i augusti. Många fonder har alltså då gjort förluster på sina innehav av dessa obligationer.

Ett exempel på något som skulle kunna kallas "USA:s Grekland" kom upp nyligen, nämligen Puerto Rico. Ön tillhör USA, men är inte en delstat, utan ett självstyrande territorium.

Puerto Rico tvingas nu att betala höga räntor för att finansiera sitt offentliga underskott, vilket ytterligare spär på budgetunderskottet. Puerto Rico har också en hög arbetslöshet - 13,5 procent jämfört med ett genomsnitt på 7,4 procent för USA. Öns ekonomi har också krympt med 4,5 procent det senaste året, vilket knappast förbättrar skatteintäkterna och de offentliga finanserna. Politikerna har vidtagit åtgärder genom att höja skatterna och öka pensionsåldern. Vi känner igen detta från krisländerna i södra Europa och dessa åtgärder lär med största sannolikhet krympa öns BNP ytterligare.

Sammanfattningsvis ser det alltså åter ut som om USA nått ett stadium av skuldmättnad, med alla de implikationer detta har för finansmarknaderna och ekonomin i stort.

15 kommentarer:

  1. Det som troligtvis sist och slut avgör hur länge skuldsättningen kan fortsätta på nuvarande nivåer i USA avgörs trolgien utav hur det går för den sk petrodollarn, dvs den dag som USD förlorar sin status i oljehandeln, då finns det inte längre internationell efterfågan på paper nominerade i USD .....

    Btw, USAs Grekland, det är väl delstaten Kalifornien ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, Kalifornien går inte att jämföra med Grekland. Helt annan situation vad gäller exempelvis vad de producerar och deras produktivitet.

      Radera
    2. Lokalförvaltningar, givna löften (pensioner och annat kul), systemet med referendum som,hindrar alla vettiga reformförsök, statens skuldsättning osv osv

      Eller är Kaliforninen mer som USAs Svedala ?

      Radera
  2. Kommer det verkligen att bli hyperinflation i Amerika?

    SvaraRadera
  3. Kort, sakligt och tydligt, ett mycket bra inlägg flute.
    /En som saknat dig

    SvaraRadera
  4. -instinktivt tänker man att dollarn borde gå ner tills den hittar ett läge där ekonomin återställer sig.

    SvaraRadera
  5. intressant inlägg som gav mig en klarare bild av situationen.

    SvaraRadera
  6. Mycket bra inlägg!

    SvaraRadera
  7. Intressant inlägg. Vore också spännande om Flute eller andra ville spekulera lite fritt om vilka alternativa åtgärder/senarior man kan tänka sig.

    SvaraRadera
  8. Finns inte så många alternativ. Hyperinflation är garanterad.
    Gold bitches!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyperdeflation istället?
      Den beramade hyperinflationen som gold bugs pratat om i många år nu vill inte visa sig. Det beror som jag ser det på att pengarna skapas som skulder numera. När detta system går i baklås och skulder skrivs av eller betalas av så minskar penningmängden, inte ökar.

      Radera
  9. Flute, när man skriver om den amerikanska statsskulden måste man städse ha med att Bush under sina åtta år som president lånade inte bara mer än någon president gjort tidigare i USA:s historia, utan han lånade mer än alla tidigare presidenter tillsammans! Sedan kom Obama. På bara två år lånade han (=ökade statsskulden) med mer än alla presidenter sammanlagt före honom, inklusive Bush!

    Så vad betyder det här för den amerikanska livsstilen? Amerikanskt för mig är att sätta sig i en jättestor och jättetörstig Hummertruck och köra några hundra meter till närmaste McDrive och där beställa en Big Mac & C:o, Super Size, med två chokladdoppade munkar och en och en halv liter läsk, och att försörja sig på att vinna ättävlingar. (Amerikanerna åt Whopper vid fronten i Irak!) Så är det egentligen så beklagligt om den amerikanska livvstilen är hotad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe kul inlägg :-)

      Du menar att en krasch är nödvändig för att utplåna den generella dekadensen? Skulle behövas i hela västvärlden isf.

      För övrigt har inlägg #1 rätt, det handlar om petrodollar och nukeconomy. Sen finns det ju egentligen bara en motpart, Kina och Ryssland, övriga centralbanker är amerikanska/europeiska (potatoe/potato). Så det kan nog fungera länge till.

      Radera
  10. Fed kommer börja köpa upp andra tillgångar när obligationerna tar slut. Tex aktier.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.