Danmarks valuta- och ränteproblem

Förra veckan sänkte Danmarks Nationalbank sin styrränta för fjärde gången i år - denna gång till minus 0,75 procent. Allt för att försvara den danska kronans fasta kurs mot euron, en valuta som försvagas på grund av bland annat Europeiska centralbankens (ECB) kvantitativa lättnader. När Schweiz släppte schweizerfrancens koppling till euron började spekulationerna i att Danmark också skulle tvingas göra det och då tvingades Nationalbanken att börja agera.

Nationalbankens direktör Lars Rohde säger att de kan "fortsätta för evigt" med att försvara kronkursen och att "vi är tålmodiga människor. Vi har oändliga mängder kronor, och vi kan låta valutareserven växa oändligt". Han säger också att Nationalbanken kan fortsätta att sänka räntan ännu längre in på negativt territorium om det behövs och varnar spekulanter för att försöka överlista Nationalbanken. Om nu Nationalbanken har sådan makt kan man fråga sig varför det är nödvändigt att basunera ut budskapet via pressen. Svaret är att det inte går att driva denna penningpolitik alltför långt eller alltför länge, då denna manipulation av marknaderna har en mängd skadliga effekter.

Valutainterventionerna ökar på Danmarks valutareserv kraftigt - bara förra månaden ökade den med rekordstora 16,3 miljarder dollar till omkring 30 procent av årlig BNP. Det är i och för sig hanterbart, men liknande svällande valutareserv verkar ha varit en faktor bakom Schweiz beslut att släppa sin valuta fri mot euron.

För att driva ner räntorna på danska statspapper beslöt det danska finansministeriet 30 januari att tills vidare stoppa utgivandet av statsobligationer. Detta har dock den tråkiga bieffekten att marknaden för danska statspapper blir mindre likvid. En tillräcklig likvid marknad för statspapper är en förutsättning för att dagens finansiella system ska fungera smärtfritt. Hursomhelst är räntan på danska statspapper nu negativ hela vägen upp till fem års löptid och räntan på tioåriga ligger nu runt 0,22 procent.

När investerare inte får fatt i de danska statsobligationer de vill ha så letar de runt på de danska obligationsmarknaderna efter alternativ. Ett alternativ blir då bostadsobligationer (kallas realkreditobligationer på danska då de ges ut av realkreditinstitut som är den danska benämningen på bolåneinstitut). Den ökande efterfrågan på dessa leder då till att räntan faller även på dem och nu till och med blivit negativ på löptider upp till tre år. Det leder i sin tur till att bolåneinstituten sänker räntorna på bolån. Två bolåneinstitut meddelade nyligen att de nu ger 30-åriga bolån med fast ränta på rekordlåga 1,5 procent. Samtidigt har bolåneinstituten slutat ge ut nya bolån med kort löptid då de negativa räntorna gör det ohanterligt. Närings- och tillväxtminister Henrik Sass Larsen kallade nyligen till krismöte med bolåneinstituten för att finna en lösning på problemet med negativa räntor.

Många danska bolåntagare har de senaste veckorna lagt om sina lån som tidigare haft en fast ränta på tre-fyra procent till de nya lägre bolåneräntorna. Det kan i många fall löna sig trots avgifter för att avsluta de gamla lånen i förtid.

Låga räntor gör i Danmark liksom i Sverige läget svettigt för livförsäkringsbolagen och deras traditionella pensionsförsäkringar. I Sverige sägs det att "Livbolagen har fortsatt problem med att hålla garantierna de en gång ställde till spararna, eftersom ränteplaceringarna just nu ger så lite". I Danmark där räntorna nu är ännu lägre blir problemen ännu större.

Nu meddelar också den första danska banken (FIH Erhvervsbank) att de kommer att införa en ränta på minus 0,5 procent på sina konton från 9 mars. Troligen kommer fler banker att följa efter. Danske Bank (störst i Danmark) säger dock än så länge att de inte kommer att införa negativ ränta på vanliga konton, utan kommer att "äta upp" förlusten och räknar med att det kommer att kosta dem en miljard kronor under 2015.

Så Danmarks Nationalbank kan inte driva sin nuvarande penningpolitik med fast valutakurs mot euron hur långt som helst eller hur länge som helst. Förr eller senare kommer de troligen att tvingas ta hänsyn till de skadliga biverkningarna och släppa kopplingen till euron. Det skulle kunna ske exempelvis om alltför mycket oro för Grekland sänker euron alltför mycket.

För övrigt noterar jag att även ECB:s negativa inlåningsränta drabbar tyska sparbanker. Vi lever i de negativa räntornas tid - ett jättelikt ekonomiskt experiment som troligen snart kommer att gå överstyr på grund av alla bieffekter.